Efter ett galet dygn av firande i Guldstaden Jönköping kan jag äntligen ta mig tid att skriva säsongens roligaste inlägg, där det jag konstaterar att HV vunnit guld. Fatta! SM-guld igen!
Om man kort ska sammanfatta guldmatchen så kan man säga att den fick samma karaktär som så många matcher, nästan alla matcher, haft i slutspelet och i synnerhet mot Djurgården: HV tar ledningen, tappar ledningen och vinner i sudden. Djurgården var visserligen klart bättre än de två matcherna i Jönköping. HV var stabila och gjorde en närmast prickfri match. Förutom att man tyvärr blir för passiva och börjar spela på den ledning man fick i början av tredje. Jag fick onda aningar om en djurgårdskvittering direkt efter målet. Efter en tid som kändes som en evighet kommer också den väntade kvitteringen. Trots att man är beredd på det efter detta slutspel, fylld av tappade ledningar, blir besvikelsen stor. Några minuter ifrån guld! Att det dessutom sker på ett regelvidrigt sätt då Niinimaa blir avsliten klubban vilket blir en direkt anledning till att målet gör inte att man blir mindre besviken. Domarinsatsen lämnar för övrigt mycket att önska men varför fokusera på det en dag som denna?
Sudden blev det som sagt. Här var djurgården millimetrar från att fixa en sjunde match och förstöra mitt tänkta guldfirande i Jönköping. En stolpträff följt av en ribbträff. Huu..
Istället blir det Laine som ser till att guldfirandet ändå blev av någon spelminut senare. Glädjen blev total och firandet kunde börja.
Nu ska jag fortsätta frossa i guldet genom att liksom sportsnackaren kolla på så mycket guldklipp jag kommer över på nätet. Blir en bra söndagkväll det här..
1 kommentar:
så jävla underbart!
är så jävla lycklig....
Skicka en kommentar