söndag 30 december 2012

#76

Kvällen till ära tänkte jag ägna några rader åt Johan Davidsson. Anledningen är såklart den numera välkända faktumet att han passerat Jörgen Jönsson och nu är bästa poängplockare i Elitserien + slutspel genom alla tider med 659 poäng.

Om det inte framgått tidigare så kan jag erkänna att jag är mycket svag för Davidsson. Anledningarna till det är många. För det första har han under de senaste nästan 20 åren varit en fantastisk elitspelare som gjort oss HV-fans (och svenskar när han representerat tre kronor) extremt bortskämda med stor hockey i form av mäktiga uppåkningar, pass och faktiskt en hel del snygga mål. När jag tänker är ta med fasen otroligt att en spelare kan hålla den höga nivån under så lång tid som Johan gjort. Han har ju tillhört toppskiktet av spelare i elitserien i stort sätt så länge jag följt HV och det var inte direkt igår jag började göra det. Egentligen ska vi vara förvånade att han inte tagit det här rekordet tidigare. Får skylla på sejouren i NHL/Finland några säsonger runt sekelskiftet på detta...    

Men hans spelkvaliteter är långt ifrån allt. Än mer bortskämda är vi supportrar med  att ha en sån kapten som ansikte utåt. Jag kan säga att jag inte är direkt avundsjuk på övriga klubbar när det gäller den biten (utan att gå in på specifika gnällspikar med taskig attityd som bär C:et på bröstet i konkurrerande toppklubbar). När det gäller kaptensrollen har han dessutom har precis de egenskaper man vill ha av en kapten i form av gott föredöme genom att alltid jobba hårt, ödmjuk (på rätt sätt) och vad det verkar en person som sprider positiv energi omkring sig. Ja, jag skulle nog kunna fortsätta ösa superlativ över vår #76 ett tag till men jag nöjer mig det. 

Utöver Davidssons 2-0 i öppen kasse i slutet av matchen innebar rekordet var detta en ganska medioker match. Det var i och för sig hyfsat bra första period med rätt högt tempo och många spelvändningar som gav båda lagen en hel del chanser. I denna också 1-0 kom via Williamsson (hans första historiska elitseriemål lite i skuggan av Davidssons rekord). Men sen blev det allt sämre med det två lag med krampaktigt svårighet att göra mål som övergick i att HV bara började bevaka ledningen sista tio av tredje. HV hade iofs mer klara lägen, bland annat minst tre ramträffar och öppet mål för nyss nämda Davidsson, att öka på till 2-0 turen, effektiviteten, skärpan eller vad ni vill saknades ikväll. För Växjö såg det än tyngre ut framåt. Otroligt svårt att skapa klara lägen. Kanske vi även här ändå få ge lite beröm för HVs defensiv som lyckades bra med att hålla Växjö-spelarna utanför det farliga området framför mål i anfallszon. Men den, defensiven alltså, ska samtidigt, igen, ha en rejäl känga för de grova, närmast horribla misstag rutinerade backar som Petrasek, Louma och faktiskt även Mattias Karlsson gör om och om igen. När ska detta upphöra? Bästa back ikväll var för övrigt målskytten Williamsson med stabilt försvarsspel och som dessutom hade bud fler mål. 

Hur som helst blev det en välbehövlig trepoängare för första gången på mycket länge (och den första någonsin för HV mot Växjö i Kinnarps!). Det är något att bygga vidare. Kan man minimera misstagen i försvarsarbetet samt få igång målproduktionen något mer så kan det här bli riktigt bra igen för HV.

Till sist: Gott nytt 2013 alla läsare!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar