Köpelagsgnäll och lönetak

I och med nyheten om Frölundas värvning av Michael Holmqvist uppstod en het diskussion på hockeysverige.se. Diskussionens bakgrund vissa så kallade 'storklubbar' i elitserien som tack vare sin goda ekonomi köper upp alla bra spelare. Lösningen på detta 'problem' är enligt de personer som anser att det är ett problem är att införa lönetak i elitserien i likhet med NHL.

Jag känner mig här tvungen att sätta ner foten (i likhet med många debattörer bland kommentarerna Hockeysveriges artikel). Det främsta skälet lönetakförespråkarna framför är dock att elitserien blir ointressant eftersom vissa lag som Frölunda, HV, LHC och Färjestad köper upp alla bra spelare och på detta sätt sätter alla andra lag ur konkurrens om SM-guldet. För det första stämmer ju inte detta. Elitserien var rekordjämn förra säsongen. Mellan lag 3 och 11 skiljde det endast 12 poäng. Dessutom var det ett lag som inte räknades till 'de fyra stora' som det hette innan, nämligen Modo, som tog hem SM-guldet. Lönetakförespråkarna menar vidare att lönetak är nödvändigt eftersom vissa klubbar från mindre städer aldrig kan konkurrera på samma vilkor som till exempel Frölunda eftersom de inte alls har samma publikunderlag. Här kan man åter ta upp Modo som exempel. Örnsköldsvik, en stad på inte ens 30 000 invånare lyckas ha ett snitt på sina hemmamatcher som är bland de bättre i elitserien (ca 6000 gångna säsongen).


Nej, hockeyn är inte alls som på Lillstrimmas
tid med glada amatörer. Numera är ekonomin
avgörande för om en klubb blir framgångsrik
även sportsligt.

Men om det nu ändå blir så som löntaksförespråkarna menar, att vissa klubbar köper alla stjärnor kan man fråga sig hur man skulle ändra på detta och varför man skulle ändra på det? På vilket sätt skulle det bli mer rättvist med ett lönetak? Skulle det exempelvis vara rättvisare att de klubbar som fostrar flest talanger gynnas? Knappast. För varför skulle det 'fulare' att ha bra ekonomi och utnyttja den fördelen jämtemot andra med att köpa bra spelare jämfört med att ha en bra ungdomsverksamhet och utnyttja det. Nej. Att alla lag skulle kunna ha exakt samma förutsättningar är en utopi. Eller utopi är kanske fel ord. För är det inte just skillnaderna i förutsättningar (på olika sätt) som ger idrotten nerven många gånger? Att exempelvis lillebror Skellefteå faktiskt ibland slår storebror Luleå ibland. Dåligt exempel kanske ni tycker med tanke på att du mera kanske snarare är Skellefteå som är storebror i förhållandet. Men det är en poäng även med det. INGET består för evigt. FBK, Frölunda och HV (tyvärr) kommer inte för evig tid vara topplag. Det kommer hungriga klubbar underifrån och utmanar som på något sätt har förutsättningar som gör att de blir de nya topplagen i elitserien.

Många menar också att vi ska ha ett lönetak med argumentet att NHLs sådana fungerat bra. Det argumentet faller dock platt. Trots detta lönetak saknar NHL (mja, med undantag från Ryska ligan senaste året möjligtvis) konkurrens när det gäller lönenivå. Världens bästa spelare hamnar ändå där. Skulle elitserien, vars stjärnspelares löner faktiskt nästan kan mäta sig med de lägsta i NHL, införa lönetak, skulle det bara innebära att de flesta stjärnor gick till andra europeiska ligor som Österrikes, Finlands, Schweitzs och Rysslands. Det skulle leda till att hela elitserien tappade i status och intresse bland allmänheten, sponsorer och TV-bolag. Och detta skulle i sin tur såklart vara dåligt för samtliga elitserielag, inte bara topplagen.

Sen kan man rent allmänt tycka att det är vansinne att hockeyspelare tjänar nästan 10 ggr en vanlig industriarbetarlön, fast det är ju en HELT annan diskussion.