Slaget förlorat. Kriget också?

Det första man undrar är var HVs fina spel tagit vägen i finalen? Var är uppspelen? Var är skridskoåkningen? Var tacklingarna? Var är fore checkingen? Och framför allt: Var är viljan att vinna?? Kanske är det min besvikelse direkt efter förlusten men visst såg det ut som HV åkte runt och väntade på slutsignalen i 57 minuter? Då, med tre minuter kvar börjar HV-spelarna inse att de måste våga och kämpa för att vinna och direkt bet de sig fast i LHCs anfallszon och var där de resterande tre minuterna. I och för sig utan att skapa så mycket men åtminstone lös det lite om dom då, i slutet.

Man börjar också bli lite fundersman på Kenta. Direkt efter matchen börjar han snacka om att HV måste bli effektivare på att sätta sina chanser. Vilka chanser undrar jag? I första matchen mot Skellefteå exempelvis eller någon annan av de förluster HV tidigare haft från denna säsong kunde jag hålla med. Då såg det ofta ut så. Ett lite lojt HV som ändå skapar mest har inte marginalerna med sig och förlorar trots spelmässigt övertag. Men ikväll var det inget spelmässigt övertag. Linköping var klart bäst. Thats it! Kan ju vara något spel för gallerierna Kenta kör med. Annars är hans brist på analys av spelet väldigt oroande!

Man brukar tala om att man vinner som lag. Ikväll förlorade HV just på grund av att man inte spelade som ett lag. Snygga individuella prestationer fanns det gott om taget ur sitt sammanhang. Men vad hjälper det att Davidsson åker från försvarszon till bakom förlängda målinjen med pucken om ändå ingen är med i anfallet? Visst kan han gå hela vägen själv.. sådär en gång på hundra. En som ändå förtjänar mycket, mycket beröm är Ward som var en klippa i försvaret och till och med drev på i anfallsspelet (vilket verkligen inte är hans roll i HV) när ingen annan gjorde det.

Som sagt: Slaget återigen förlorat och frågan är om inte kriget, SM-finalserien också är det. Forsätter det så här är säsongen slut på måndag. Ska HV vända det här MÅSTE man trycka gasen i botten och det nu. Man måste våga vinna och det till att börja med på fredag. Nu finns det inga livlinor kvar. Jag hoppas med hela mitt hjärta på en annan matchbild på fredag och det vore ju själva fan om inte spelarna och Kenta inser allvaret och drar på sig blåstället och visar att de är värda de vackra tröjorna de spelar i.