As

Nyss hemkommen från Småland ligger en ny upplaga av HVs klubbmagasin i brevinkastet. När man läser förordet av Tommy Fritz blir man förbannad. Några low lifes till HV-supportrar har tydligen skickat anonyma SMS till spelare och ledare under hösten. Inte så förvånande kanske? Idioter finns det tyvärr gott om. Men man blir ändå besviken när man läser sånt och att det finns människor man absolut inte vill ha något gemensamt med som anser sig hålla på samma som lag som än själv.

Nu till ett roligare ämne: Matchen på annandagen mot Södertäje. Min första live-match för i år. HV vann och spelade åtminstone stundtals i första perioden riktigt bra hockey. Man fick också 3-0 i andra med bud på 4-0 (bland annat missade Voutilainen en straff) Men efter SSKs 1-3 reducering i slutet av mitt perioden började HV se ängsliga ut. 3-1 blev 3-2 och SSK fick spela fem mot tre i en och en halv minut. HV redde ändå ut stormen och kunde bärga sin tredje raka trepoängare.

Eftersom både Liv och Andersson var sjuka fick Bengtsberg rycka ut som förstamålvakt med kort varsel. Vilken elitseriedebut av 19-åringen! Såg mycket stabil ut och hade absolut ingen skuld till de insläppta målen. Ett framtidsnamn för HV! Plus ocskå till Melin, Falk och Laine.

Tyvärr måste jag däremot dela ut minus till Kinnarps-publiken. Klacken försökte säkert men övriga sittplatspublik? Tysta som i en kyrka. Det är vad jag vet tillåtet att höras och leva sig med i spelet från läktaren även om man har sittplats. Börjar Jönköpingspubliken bli lite för mätta och trötta efter all framgång de senaste åren? Det verkar så tyvärr.

Nu slår vi Brynäs i eftermiddag. Då lär vi klättra och dessutom får vi ännu mer luft mot bottenlagen i tabellen.