Luleå och boxplay

Luleå och boxplay. Där har vi HVs två Akilles-hälar anno 2011. Den senaste månaden har HV egentligen bara haft problem med dessa två saker. Så att möta Luleå borta och få spela en del boxplay, som ikväll är alltså ingen lyckad kombination. Ändå var det ett litet fall framåt jämfört med senaste bortamatchen mot Luleå. Man får ändå med sig en poäng och är fortfarande obesegrad, åtminstone i ordinarie tid, under 2011.


Att HV har stora problem med just Luleå ser jag främst beror på en sak. De är skridskostarka. De jobbar i sexio minuter i hög fart OCH de sätter hög press mot HVs backar i försvaszon. Detta förhindrar eller fördröjer inte bara HVs anfall. Det gör ofta att Luleå snabbt kan vinna tillbaks puck och skapa tryck. Tyvärr blev en sak tydlig denna match. Det gäller backparet Louma-Almqvist. Jag tillhör de som tycker att det bedrivits något av häxjakt på Almqvist senaste månaderna. Men ikväll blev hans svaga sida, det vill säga fysiken, väldigt blottad flera gånger. Accentuerat av den närmast komiska situationen när Luleås nyförvärv Komarek helt enkelt och till synes enkelt puttar bort Almqvist och behåller pucken bakom HVs målbur. Backkollegan Louma har också problem numera. Det som började riktigt bra i höstas utan misstag har den senaste tiden blivit allt mer stressat och antalet misstag verkar öka för varje match. Att sära på dessa två herrar kanske vore en lösning. Varför inte prova för en match eller två, exempelvis Puistola-Almqvist och Heitanen-Louma?


En annan kedja som inte varit sig lik senaste matcherna är förstakedjan. Detta är ganska självklart och mycket förståeligt med tanke på att dess härförare normalt sett, Johan Davidsson är borta. Men man borde väl kunna begära mer av Thörnberg, Piros och speciellt Voutilainen än det vi fick se ikväll? Voutilainen har i skuggan av andra "diskussionsobjekt" sakta tappat formen efter en pigg inledning och ser nu väldigt blek ut. Skada som stör tro? Hur som helst känns det angeläget att vända på den trenden. Jukka i form är en av elitseriens absolut bästa offensiva spelare.


Sen var det där med boxplay som jag gnällt om förut. Ikväll var det helt under isen. Det är märkligt att ett lag med så mycket självförtroende och spelskicklighet i andra spelformer blir totalt passiva och ängsliga när de blir en man mindre. Våga vara aggressiva! Nu får motståndarna stå i lugn och ro, leta pass- eller avslutsalternativ mindre än fem meter från mål framför en nervös klubbviftande HV-box. 


Känns trist att skriva ett så negativt inlägg efter åttonde raka med poäng och med bara en nollpoängare den senaste månaden (borta mot Luleå såklart). Men en del brister blev smärtsamt uppenbara ikväll vilket oroar en del inför slutspurten. 

Oj! Jag höll på att glömma: Beech fyra poäng idag. Andrakedjan är glödhet. Skönt att få avsluta positivt..