Ska man skriva ett inlägg om hockey denna kväll måste man beröra den stora nyheten om att Peter "Foppa" Forsberg efter sitt, tja, femtonde (uppskattningsvis) come back-försök nu bestämt sig för att lägga skridskorna på hyllan. Man skulle kunna skriva bloggmeter om Foppa och hans fantastiska karriär. Men efter som jag skriver om HV i synnerhet hänvisar jag gärna till hvbloggen.se som har ett litet mer späckat inlägg om Forsberg. Men så här mycket kan jag säga: Jag beundrar verkligen Foppa och den envishet han visat genom hela karriären. Speciellt de sista åren när det varit minst sagt tungt har han med en dåres envishet försökt allt, ja allt för att komma tillbaks. Då inte komma tillbaks och vara halvbra. Utan för att komma tillbaks och vara bäst. Är det lite av den andan vi ser i de senaste upplagorna av HV? Något jag däremot inte kommer sakna är medias obskyra närmast bisarra nyhetsvärdering när det händer något nytt kring Foppa och hans fot. I princip all annan sport har fått stryka på, ursäkta uttrycket, foten då.. Märkligt med tanke på att allt man läser och hör om detta är entydigt: Man är trött på denna hysteriska navelgranskning. Jag tror även Foppa själv gärna klarat sig utan detta..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar