Det var verkligen inget taktiskt mästerverk till match i eftermiddags i toppmötet mellan HV och Skellefteå. Men underhållningsmässigt var det snudd på mästerverk. Spelvändningar, snygga avslut, tacklingar, lite gruff och framför allt en svängig match med flera olika karaktärer. Den första av dessa karaktärer var att HV spelade lite slarvigt och såg nästan lite rädda ut medan Skellefteå 'sköljde' över HV-försvaret gång på gång. Så såg det ut under första perioden. När dessutom hade en Larsson i målet som tydligen vaknade först någon gång i första periodpaus får man vara nöjd, till och med mycket nöjd att det stod 1-1 på resultattavlan efter första.
Andra period och ny karaktär: Nu är det HV som kör på i full fart medan Skellefteå börjar bjuda på lägen. Här visar HV varför jag och flera med mig har just HV som favorit till SM-guldet och inte Skellefteå. När det var HVs tur att ha övertaget i matchen var man dödligt effektiva som bara HV kan vara. Åtminstone det HV man lärt känna sista åren men även en ingrediens som man saknat emellanåt i årets upplaga. Men nu tog de verkligen vara på tillfället och snabbt hade HV skaffat sig en 4-1 ledning och de flesta trodde nog att matchen här var stängd.
Där någonstans i mitten av andra skiftar matchen igen. HV blir nonchalanta och Skellefteå svara med att hugga direkt. Efter några minuter står det 4-3 och Skellefteå har flera bud på kvittering innan den förlösand paussignalen ljuder.
Mellan andra och tredje vet jag inte vad som händer med Skellefteå-spelarna. Känns som de totalt tappar fokus på att vinna matchen. De börjar se griniga ut och hänger med huvudet. Tidigt i tredje drar de på sig två utvisningar kort inpå varandra och HV får spela fem mot tre. Det blir mål i den spelformen och här känns det också som matchen avgörs. SAIK-spelarna blir än mer hängiga och HV kan utan att förta sig nämnvärt spela av resten av perioden.
Det finns mycket mer att säga om den här matchen och det sägs bland annat här på HVbloggen och här på HVfantasten. Man kan inte undgå att ändå bli imponerade av Skellefteå som långa stunder spelar fantastisk hockey. Men, sett till den här matchen är de dels alldeles för ojämna matchen igenom men framför allt saknade de effektiviteten som HV hade. Det blev avgörandet denna match. Men blir man imponerad av Skellefteå bör man vara än mer imponerade av HV. Laget gör knappast sin bästa match. De har flera tongivande spelare borta. Ändå känns det som de lite när de vill kan lägga i en överväxel och då har de flesta lag. Ja, alla övriga lag i Sverige svårt att hänga med. Har man dessutom en glödhet Martin Thörnberg i laget blir det än svårare. Kändes som han gjorde lite som han ville idag och allt gick rätt. Fyra poäng från han och matchens gigant.
Skellefteå kan ändå få snabb revansch på dagens förlust. Redan i nästa omgång då lagen möts igen fast då uppe i Skellefteå. Eller snabb och snabb. Det är ett landslagsuppehåll emellan. Efter att ha bjudits på så bländande hockeyunderhållning som i eftermiddags blir antagligen abstinensen efter HV-matcher svår under uppehållet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar