Ett halvt öga på FBK-SAIK

Sitter och parallellt med skrivandet av detta inlägg och tittar på kvartsfinal sex mellan Färjestad och Skellefteå. Känns väldigt skönt att HV slapp ett par omgångar i kvarten. Det kommer laget tjäna på i längden. Av det jag sett hittills ser inget av dessa lagen, som båda är potentiella semifinalmotståndare till HV, att vara ett hot mot HV över sju matcher. Men det sagt endast efter att sett delar av en period. Inget man ska dra för stora växlar av alltså.

Har inte hunnit kommentera HVs avancemang hittills. Det man framför allt kan säga om det är att HV, precis som i match fyra, gör en bra match. Kanske inte lika bra, svackan i period tre där de släppte in Timrå i matchen och också 'lät' norrlänningarna kvittera drar ner helhetsomdömet. Den stora samtalsämnet efter matchen var såklart HV och deras ojustheter. Den här gången var det två uppenbart regelrätta tacklingar som olyckligtvis ledde till skador på Timrå-spelarna Sonnenberg och Erixon. Bland Timrås fans verkar den allmänna uppfattningen vara att Thörnberg var ute efter att skada och förtjänar att dö. Man börjar mer och mer undra vad det är för fel på folket där uppe? Speciellt Erixons skada såg otäck ut. Nu verkar det dessbättre 'bara' handla om en hjärnskakning. Det enda man kan vara kritisk till när det gäller HVs agerande är Janne Karlsson ovilja att ens visa några som helst sympatier för en motståndare råkat ut för en allvarlig skada. Ha fokus på spelet är en sak, men lite allmänmänsklig medkänsla skadar inte.

Som helhet gör HV en hyfsad kvartsfinalserie. Börjar lite trevande och krampaktigt. I synnerhet i boxplay och till viss del i powerplay. Spelet i boxplay var till och med så bedrövligt att det kunde kostat HV mer än en förlust som det gjorde efter ett par bedrövliga insatser i den spelformen i början av match tre. Men där någonstans. I 3-0-underläge efter en period i match tre kom också vändningen. Jag skrev om det redan efter den matchen; där kom det upp för HV att det verkligen var dags att ta tag i det här och börja spela slutspelshockey. På riktigt. Sedan dess, förutom ett par dippar har HV spelat riktigt bra med hög intensitet, fysik och närmast klockren defensiv.

Bästa spelarna såhär långt är Thörnberg och Davidsson som lett HVs offensiv. En annan som skapat mycket framåt för HV är Tedebnby, Så länge han nu får spela av den på tok för defensivt inriktade tränarstaben. Sundh har också varit bra framåt. Knappt ett dåligt ingripande. HVs kanske mest underskattade spelare är Liket Lindström. Snabb, teknisk och målfarlig. Kan bli en joker detta slutspel. Spelare man vill se mer av är Melin och Voutilainen. Melin visade visserligen gryende form när han fick mer istid, på Voutlainens bekostnad i tredje perioden den senaste matchen. Voutilainen är det värre med dock. Antagligen hämmas han av någon skada som HV-ledningen mörkar. På backsidan har det sett väldigt stabilt ut rakt igenom. Ingen har fallit ifrån vilket verkligen ser bra ut inför fortsättningen. Extra kul att se de unga backarna Torp och Almqvist spela ett så klokt och väl avvägt spel som de gjort under kvartsfinalerna. Dessutom har vi en viss Ward på ingång efter skada..

Liv då? Mja.. Godkänt. Kan bättre. Samtidigt kan det inte vara lätt att hålla full fokus när man får i snitt ett skott på sig var femte minut. Det finns ändå ingen anledning att orolig för Liv. Lär höja sig ju längre slutspelet går.

Lutar lite åt en sjunde och avgörande kvartsfinal för HVs semimotståndare, vilken det än blir. Något HV med all säkerhet kommer ha nytta av när det närmar sig omgång fyra-fem i semifinalspelet.