Nu känner jag för att gnälla lite innan läggdags. För sova behöver jag. Blev nämligen inte så mycket av den vara igår natt av förklarliga skäl. Först och främst vill jag gnälla på HV och kanske i synnerhet Kenta. HV hade innan slutspelet ett fräjdigt vinnande offensivt spel. Ingen har sett skymten av det i slutspelet. Visst, det rann iväg ett par gånger mot Skellefteå. Men mot Timrå var det försvarsspelet och Liv man minns bäst. Nu när vi står i finalen mot Linköping märks det tydligt att HV har tappat sitt viktigaste segervapen, anfallsspelet. Här kommer kritiken mot Kenta in. Det känns som det varit alldeles för mycket fokus på defensiven och att hålla sig från utvisningsbåset. Men det är ju inte så man vinner matcher, allafall inte mot så pass bra lag som Linköping. Det gör man genom att våga vinna, vara lite ful. Visst, det kan säkert bli mycket boxplay, men det kan det ju o andra sidan bli ändå med tanke på den horribelt ojämna nivån det är domare emellan och från match till match (ja, även från period till period). I grundserien kändes det verkligen som HV vid varje anfall fick vittring på mål, såg det som en målchans. I slutspelet har det långa stunder känts mer halvhjärtat, mer dumpa puck på målvakten och hoppas få tekning så man kan åka och byta. I grundserien tog HV också sjukligt många utvisningar. Men vad spelar det för roll? HV vann serien överlägset och det berodde inte på slumpen. Det berodde istället på forechecking, irritation av motståndarna, fart, tacklingar, snabba uppspel. Hög tid att HV hittar dom här ingridienserna till sitt spel. Då, men först då kan spelet nämligen börja smaka guld.
Sen blir man väldigt förbannad inte bara på HVs om inte usla så dåliga spel. Dessutom hör man ett par, ofta mycket irriterande kommentatorer som så uppenbart hatar HV att t.o.m. min vän till Frölunda-supporter tänkte på det. Upprinnelsen till HVs mål, Thörnbergs tripping, visades i närbild jag vet inte hur många gånger och kommenterades flitigt igår? Fulheten (tre cross checkingar i ryggen på Davidsson) som ledde fram till LHCs första mål i första matchen kommenterades inte en enda gång. Lika många gånger visades den i repris. Hade det inte varit för HVTV hade jag förmodligen inte fått se den i närbild över huvudtaget. Bama uppmärksammar det här också och det är väl bara att hålla med honom: Stäng av ljudet till nästa match. Det är nästan så man seriöst funderar på det. Så outhärdligt är de emellanåt.
Efter förra matchen berömde jag Linköpingspubliken. LHCs bortasupportrar igår visade sig från den sida man vana att se LHC-fans, nämligen den fula sidan. Antagligen har slättbönderna ingen vacker sid iofs. Inte ens i segerögonblicket kunde de med att hylla sitt lag. Nej, håna motståndarna är tydligen alltid prio ett.
Nu har jag nog gnällt klart för ikväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar