Vi börjar väl liksom då, efte novmeber alltså, från botten.
AIK har efter en riktigt bra höst nu hamnat där alla, inklusive jag förväntade sig att se skulle hamna. Det vill säga i botten. Efter första tredjedelen låg de endast en poäng efter HV. Nu ligger de 26 poäng efter. Skadan på lyckade målvakten Viktor Fasth var inte direkt det bästa som kunde hända Solnaklubben.
Lite överraskande hittar man laget som prenumererade på förstaplatsen under hösten, Luleå näst sist i denna tabell. Känns lite som det många väntade på under hösten till slut drabbade norrbottningarna. Det vill säga att luften gick ur dom lite efter den fullständigt magnifika inledningen. Jag gillar verkligen hur årets upplaga av Luleå med hög forechecking och mycket skridskoåkning och tränaren Jonas Rönnqvist står för en hockey som jag tycker fler borde ta efter. En bättre hockey helt enkelt. Tyvärr verkar det dessvärre gett det resultatet, över många veckor med match varannan dag att laget börjar bli lite tröttkört med ett så intensivt spel. Eller beror det kanske på att övriga lag lärt sig Luleå och hittat mottaktik? Jag är osäker. De gånger jag sett dom spela, alltid mot HV såklart har de gjort bra ifrån sig. Senast borta mot HV var de en halvminut från att få med sig poäng. Var det än beror på så är det knappast tillfälligheter att laget som tog 42 poäng första tredjedelen andra tredjendelen och 19 matcher bara skrapat ihop 22 poäng.
Timrå ligger liksom AIK där ungefär där man kan förvänta sig. Spelartruppen är inte på pappret slagkraftigare än så. När man dessutom drabbas av de Timråiska obligatoriska skadeproblemen blir det än svårare att hamna någon annanstans än i bottenträsket.
Södertälje är ytterligare ett bottenlag som inte överpresterat de senaste 19 matcherna. De är fast förankrade i bottenträsket och har varit så större delen av säsongen. Grundat på de matcher jag sett med SSK skulle en klassmålvakt vara högsta prio om jag var sportchef. En målvakt som kan vinna jämna matcher åt Södertälje skulle vara en bra investering för att undvika kval. Frågan är om det finns sådana på marknaden? Hur som helst har Södertälje en trupp som har kapacitet till en bra avslutning som kanske kan innebära att man slipper kvalspel. Men så långt som till slutspel räcker det inte.
Inför den här säsongen tippade jag Modo som nästjumbo. Ungefär på den nivån var också laget. Innan jul. För runt julen fick Modo-fansen fyra julklappar i form av Anders Eriksson, Hannu Pikkarainen, Lubus Bartecko och Ladislav Nagny. Sedan dess har det sett riktigt bra ut för Modo. Genom att sportchef Näslund tar in fyra så pass tunga namn bäddar han verkligen för att mitt tips på vad Modo placerar sig går åt skogen. Nu har Modo ett dukat bord. Ett bord som alla gånger borde räcka till slutspel.
Brynäs har gnetat på och hållt sig i mitten under hela säsongen så här långt. När det såg lite darrigt ut ett tag i höstas tog man in den NHL-meriterade Thomas Greiss. Först såg han darrig ut men lagom till ett möte med HV (vilka annars?) spikade han igen och har sedan dess gett Gälvelaget trygghet i försvaret. De senaste tiden har dock formkurvarn börjat peka neråt igen. Man undrar om allt står rätt till i Brynäs? Denna artikel antyder något annat. Har alltid haft svårt för Brynäs tränare Czarnecki. Känns allmänt gnällig och verkar vara expert på hitta bortförklaringar som domare och J-VM. Är han rätt man att leda en elitserieklubb?
Frölunda har hittat ett lag som äntligen fått lite andrum. Både klubben och fans har börjat inse faktum, att man inte är en toppklubb i elitserien denna säsong. Den senaste tiden har laget istället spelat som ett stabilt mittenlag. Framför allt har försvarsspelare blivit bättre. Frölunda lär med all sannolikhet ta sig till slutspel. Väl där vet man aldrig. Truppen är bred och med en formtopp lagom till mars månad och så kan Frölunda gå långt.
Färjestad har sett bra ut i stort sätt hela säsongen. När man tog in Salak som målvakt efter att Rahm blev dopingavstängd inför säsongen ser man ut som ett lag utan några svagheter. Dessvärre för värmlänningarna har en del problem ändå dykt upp senaste tiden. Framför allt är dessa relaterade med skador på spelare som Umiceviz, Axelsson och Wallin. Det har gjort att poängproduktionen stanna av sista veckan och laget har nu tre raka förluster. Anmärkningsvärt för en klubb som Färjestad. Jag är trots detta ganska säker på att Färjestad kommer att varva igång igen och bli den guldkandidat de flesta förväntade sig att de skulle vara inför säsongen, nu när de skadade spelarna börjar komma tillbaks en efter en.
Djurgården har under denna tredjedel visat att man är ett lag för övre halvan av elitserien, precis som jag tippat inför säsongen. Men lika bra som det gick våren 2010 lär det inte gå i år. Varken Djurgårdens försvars- eller målvaktsspel håller för att Djurgården på allvar ska kunna utmana topplagen.
Skellefteå är kanske det lag som spelat jämnast på en hög nivå hela säsongen. Har en grym leading line (Lethonen, Lindström, Warg) som efter några omgångars skral poängproduktion stod för åtta poäng senast mot Frölunda. Min tippade femteplats känns just nu lika snål som en smålänning. Lär vara ett lag att räkna med i slutspelet också. Allt annat än semi är ett misslyckande för Sveriges bästa AIK denna säsong.
Linköping har varit lite upp och ner hela säsongen. Speciellt på bortaplan. Men tack vare den grymma hemmastatistiken närmar man sig sakta den absoluta toppen i serien så sakta. Har ett lag som om man får ihop det på slutet verkligen kan vara det lag som får lyfta bucklan i slutet av säsongen (hemska tanke).
Inför säsongen tippade jag och många med mig HV71 som etta. Faktum är att det var länge sedan något lag varit så favorittippat som HV denna säsong. Det var inför säsongen. Vi vet ju alla hur det gick sen. En ruskigt dålig inledning och HV låg hela tretton poäng efter Luleå i topp efter första tredjedelen. Sedan dess har laget verkligen tagit sig i kragen och börjat leverera och det med besked. De senaste nitton matcherna har man bara förlorat tre matcher under ordinarie tid. Skillnaden mellan HV första tredjedelen och andra tredjedelen av säsongen stavas självförtroende. Detta kan personifieras i en spelare som Fredrik Bremberg. Närmast totalt oduglig fram tills för några omgångar sen. Sen släppte allt och Linkan visar nu match efter match varför han toppar poängligan för elitserien genom tiderna. Nu är 'ordningen' återställd och HV är åter guldfavoriter. Det känns nästan som det enda som kan hindra HV från ett nytt guld är HV-spelarnas och deras inställning och tro på sig själva. Det eller ett gäng skador på nyckelspelare eller kanske möjligtvis Färjestad.
Apropå HV möter de om ett par timmar elitseriens överlägset sämsta hemmalag Timrå på bortaplan. Hjärnan är att tre poäng därför borde vara givna för ett HV som går fram som en ångvält just nu. Men just det gör att känslan inte är lika odelat positivt. Kan Timrå ta sig samman och göra en sån där heroisk match där man stoppar allt HVs anfallsspel? Hur är HVs bortaspel efter fyra raka hemma i trygga Kinnarps arena? Motivationen? Nej, jag är rädd att sviten på sex raka trepoängare kan stanna vid just det. Mer inför matchen finns att läsa på den eminenta hvbloggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar