Ett kort inlägg i lite besvikelse efter kvällens tappade poäng. Nu finns det inga ursäkter. HV fick det verkligen uppdukat ikväll:
-Närmast fullt lag mot ett Brynäs som inte hade mycket, om ens något att spela för
-Ett Brynäs som saknade sju ordinarie spelare
-Hemma!
-Dessutom förlorade både Skellefteå och Färjestad.
Allt detta innebar var att allt HV behövde göra var plocka tre poäng så skulle man ha seriesegern i egna händer. Det börjar också hyfsat och man tar en vad det verkar då, stabil 2-0 ledning. Sen börjas det igen.. Slarv, dåligt boxplay. Förlåt, inte dåligt boxplay. Fullständigt bedrövligt boxplay. När man dessutom har en målvakt som är långt ifrån storformen och som envisas med att bjuda motståndarna på minst en riktigt fet målchans varje match. Lägg där till det vanliga syndromet när HV är i svacka: Motståndarmålvakten, vem han än är, blir matchhjälte. Ja, då blir de där tre poängen inte så lättplockade som man kanske tänker sig.
Det kan fortfarande bli serieseger. Men mitt hopp stod till tre poäng för HV ikväll och mex 1p för både Färjestad och 0p för Skellefteå. Nu uppfylldes bara två av tre önskningar och jag tror inte det räcker. Dels måste Skellefteå tappa poäng hemma mot ett formsvagt Linköping som inte har nått att spela för. Sen måste HV åka upp och ta tre poäng mot ett vilt kämpandes för sitt liv-SSK. Allt i nästa, den sista omgången. Nej, det finns inte på min karta.
Nog med efter-match-besvikelse-gnäll. Värst av allt ikväll var ändå att Davidsson klev av efter andra. Visserligen försökte han tona ner det hela lite på presskonferensen efter matchen. Lugnande så till vida att han antagligen inte är allt för allvarligt skadad. Men samtidigt är det väldigt oroande att han säger att det inte är riktigt hundra i knät han opererade i vintras. Oroande minst sagt, speciellt med tanke på att en annan toppforward, Voutilainen är långt nere i källaren formmässigt just nu. Bara hoppas det var en högst tillfällig känning han fick i knät.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar