När halva matchen mot Rögle imorgon är spelad, är också hälften av alla för HV seriematcher spelade. Därför är det lägen med en sammanfattning såhär långt...
Ingen kan säga att HVs första halva av säsongen som regerande svenska mästare varit lyckad. Klubben skulle satsa på Champions League hette det. Det blev det inget med. Med en match kvar i gruppspelet har HV, främst genom en misärabel match borta mot 'blåbäret' Bern försatt sina chanser att gå vidare till slutspelet i den turnering. När det gäller att gå till SM-slutspel är HV såklart fortfarande med i matchen. Ligger just nu på den sista slutspelsplatsen. Hur många hade tippat att de skulle ligga där, åtta allstå, innan säsongen började?
Vad detta beror, att det gått så dåligt, på finns det ju såklart många teorier om. Själv tror jag det är en rad olyckliga omständigheter som satt klubben i den här situationen. Kanske började det hela med lite hybris. HV började säsongen med att närmast förnedra Frölunda hemma i premiären av elitserien. Kanske smög det sig då in någon form tanke om sin egen överlägesenhet hos spelarna. Detta lilla, kanske närmast undermedvetna tanke, gjorde sen att laget, eller en stor del av laget inte gick in och gjorde det nödvändiga skitjobbet i början på säsongen. Gjorde att HV förlorade många av de viktiga man mot man-momenten i matcherna. Sådana situationer som skapar ytor och handlingsutrymme till medspelare när man vinner dom och då tvärtom om man förlorar dessa. Parallellt med att segrarna uteblev blev också skadorna fler. Ett tag fanns hela nio spelare på skadelistan. Av de få som var kvar fick vissa, som Davidsson spela kopiöst mycket, vilket i sin tur ledde till att de blev slitna och inte kunde ligga på topp varje match. Summa summarum: På grund av skadorna har man inte kunnat få ut max av en annars mycket bra trupp.
Sen har vi det där med att spelare har underpresterat. Detta är, eller åtminstone får man bilden av det av vad man hör och läser om laget, den största orsaken till att HV gått dåligt. Jag håller inte med. Däremot kan man inte säga annat än att spelare som Louma och Hagos inte har presterat som förväntat. Även Voutilainen, Melin och Thörnberg kommit upp i den kapacitet man önskar och vet att de kan. Självklart gör detta att resultat för HV som lag blir sämre. Här kommer man också in på Kentas coachning. Det går inte att bortse från att de är lite märkligt att vissa spelare som underpresterar blir bänkade direkt medans andra som gör det blir 'belönade' med mer istid. Visst vet alla att Louma och Melin exempelvis har en hög högstanivå. Men ligger de match efte match långt under denna finns det ingen anledning att ge dessa spelare maximalt med istid. De hetaste ska spela mest. Punkt.
Från mitten av november och framåt har man ändå kunnat skönja att HV-skutan börjar komma på rätt köl igen, även om det går smärtsamt långsamt. Det började kanske redan i oktober med värvandet av den hårt arbetande Kris Beech som blev en vitamininjektion. Efter den misärabla Bern-matchen hade laget också något slags krismöte. Efter det har laget hittat tillbaks till grunderna i försvarsspelet och faktiskt inte förlorat sen dess under ordinarie tid. De sista matcherna har man även kunnat skönja bättre anfallsspel och betydligt mer karaktär hos många av spelarna. Bland de som höjt sig finns Louma, Melin och även Hagos. Forsätter HV på den nu inslagna vägen med lite finjusteringar samt kanske lite ytterligare spets med come back av Staal och Hrdina kommer sammanfattning min efter denna säsong vara betydligt mindre kritisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar