torsdag 17 november 2011

Som förväntat

Precis som jag befarade i mitt förra inlägg blev det förlust ikväll. Visserligen kändes den poängen rätt skön med tanke på att kvitteringen kom med 20 sekunder kvar av tredje och med tanke på den ganska loja insats HV stod för ikväll. Jag tar för givet att HV redan nästa match (borta mot Luleå på lördag) gör en betydligt bättre insats. Istället för det negativa vill jag lyfta fram två positiva saker. Det första är powerplayet som kanske äntligen börjar stämma. Två mål i den spelformen ikväll. Det sista målet kan också räknas till den kategorin då man spelade sex mot fem. Sen tyckte jag mig se lite mer glöd i Davidsson och Voutilainen, åtminstone i slutet av matchen från den sistnämda. Två poäng var för dessa herrar ikväll. Intrycket av Voutilainen dras ner lite av de två missade straffarna i straffavgörandet efter sudden. Såg inte så fokuserat ut som man kan kräva.  

Alla som följt min twitter under matchen förstår nog att jag inte har ett gott öga till Modos hemmapublik. Gnälligare sällskap får man leta efter. Almqvist fick en klubba i ansiktet vilket helt enligt regelboken renderade 2+2 för high sticking. Efter det visste gnället inga gränser. Dessutom buade Övikarna ut Almqivst när han hade puck under resten av matchen. Varför kan man fråga sig? För att han fick ont av att få en klubba i ansiktet vilket väldigt tydligt framgick när jumbotronen visade reprisen på händelsen. Gnället blev tyvärr till slut för mycket för minst en i domarparet som tog en horribel utvisning på Voutilainen. Tack vare det kunde Modo ta ledningen med mindre än fem minuter kvar. Kvitteringen av HV i slutet kändes inte mindre skön med tanke på detta. Trist bara att gnäll på läktaren ska belönas på det viset. Att man lever sig in och låter sig uppröras i stunden är en sak. Men när det där systematiska gnällandet blir det enda som hörs i publikljud då blir det rätt tröttsamt.

Avslutar med en fråga: Varför får Grillfors ingen speltid? Kan vara HVs bästa offensiva back.

Inga kommentarer: