Ketchup

Botten ur, islossning, ketchupeffekt, ja. Nått sånt. Det var det som hände HV ikväll. Det verkligen en underdrift att säga att nyheterna kring HV de senaste veckorna har varit allt annat än muntra. Därför var det som hände ikväll så otroligt skönt och välkomnande. De känslorna misstänker jag att jag delar med många HV-fans, ledare och spelare.

Men vi börjar trist nog med HVs inledning av säsongen som var allt annat än övertygande. Mina farhågor inför serien visade sig infria sig med råga. Målskyttet klickade, boxplayet bedrövlig och ingen av de nya 'stjärnorna' som tänkt ersätta de lämnat ställde oss med mer frågetecken än utropstecken. Detta var mina känslor efter den andra matchen mot Brynäs borta. Den tredje matchen, borta mot Linköping började man ändå värdra morgonluft. Vi förlorade visserligen även den matchen, målskyttet gick trögt och boxplayet fällde oss. Men, förutom det såg spelet riktigt lovande ut.

Nu kommer vi fram till det roliga, kvällens match. Där fortsatte man på den vägen man slagit in på sen LHC-matchen. Högt tempo, press på motståndarnas uppspel redan i mittzon. Man kryddade också dessa bitar med ett härligt aggresivt boxplay och att man äntligen fick lite utdelning på sina chanser. Detta var receptet för en kassaskåpssäker hemmaseger mot svenska mästarna och säsongens favoriter Färjestad.

När det gäller spelarkritk såhär långt finns det en del att risa. Men jag skiter i det en kväll som den här och går istället till de som förtjänar beröm: Ledin har varit lite av sitt gamla goda jag på isen och redan producerat lika många baljor som under hela förra säsongen. Joensuu med sitt fysiska spel och är redan en favorit hos undertecknad. En annan som visat speed och verkar ha förmågan att vara på rätt ställe är Fasth. Min tes att han blir viktig, i positiv bemärkelse, har stärkts. Trygg som jag hade stora tvivel på inför säsongen har överraskat positivt och visade till och bra fart vid nån situation ikväll. Vi har dessutom bredd på målvaktssidan. Alla tre målvakter (Larsson, Andersson och Gunnarsson) har visat att de håller för elitseriespel. Att nämna att Davidsson varit nyttig både offensivt och defensivt känns lika självklart som att nämna att solen lyser. 

Jag kan inte nog understryka hur skön den här segern var och hur den gladde mig. En spelidé hela laget tror på och alla sliter för att genomföra. Ett spel där HVs styrkor med farten, både i tanke och på skridskorna utnyttjades, det var vad vi fick se ikväll. Detta i kombination med ett blekt motståndarlag gjorde att 6-2 kändes i underkant. Den här matchen gav till sist äntligen lite positivism och glädje. Något jag är säker på alla vi HV-fans törstat efter, efter den senaste tidens mörker. 

Mäktigt

Så var premiären avklarad. HV börjar denna säsong, liksom förra säsongen med en förlust mot Djurgården. Det var mycket spelmässigt som inte stämde och många i laget som måste höja sig ett par snäpp, minst. Men, detta är en premiär med allt vad det innebär även i vanliga fall. Dessutom var det en mycket speciell premiär för hockeysverige och i synnerhet för HV. Därför har jag inte lust att varken såga spelet i stort eller enskilda spelare. Sen ska jag säga att spelmässigt var inte allt skit såklart. Det fanns positiva saker att ta med sig. Främst från första perioden och slutminuterna då man lyckades forcera in premiärmålet för säsongen signerat Ledin som fick pucken med öppet mål en halv meter från målet.


Mäktigt är ett passande ord för att beskriva stämningen, som jag uppfattade den, i Kinnarps arena. hyllningarna och tysta minuten i början. En annars kräsen och på sista åren ganska tyst Kinnarpspublik gjorde sitt yttersta för att skapa en mäktig atomsfär som kändes till och med genom en halvtaskig webb-tv sändning. Under matchen fortsatte publikens hyllningar till Stefan med jämna mellanrum. Jag hoppas stämningen i kvällens match kan vara början på något nytt. En läktarkultur i Kinnarps Arena som mer på liknar den HV under lång tid var kända för när de spelade sina hemmamatcher i Rosenlundshallen. 


Sist men inte minst: Stort agerande av Djurgårdsklacken senaste dygnet. Deltog i hyllningarna av Stefan och skänkte enligt uppgift även 50 000 kronor till hans minnesfond. Den här bilden säger allt. Man blir tårögd.

Detta är topplagen säsongen 2011-2012

Några timmar kvar till HVs elitseriepremiär. Här följer mitt tips av toppstriden för elitserien.

1 Färjestad
Vinnarkultur, kontiunitet och tygnd. Där har vi segerreceptet för årets elitserie. Dessa ingridienser innehas av laget från Värmland, svenska mästarna Färjestad. En stor del av kärnan i förra säsongens mästartrupp finns kvar med spelare som Rickard Wallin, Jonas Frögren, Kristofer Berglund, Christoffer Nihlstorp och min personliga favorit Anders Bastiansen. Förluster av spelare som Dick Axelsson och Sjögren gissar jag inte kommer märkas allt för mycket.
Att man gjort en nästan exakt lika dålig försäsong som HV (FBK snittade 1,22p medan HV hade 1,25p) spelar mindre roll. Detta lag vet vad de kan. Jag räknar med att vi får se den klassiska Färjestad-maskinuppvarvningen i början av nästa år. Sen blir det bara bättre och bättre i detta, svensk hockey svar på Manchester United. Ett lag man älskar att hata men som (nästan) alltid vinner..

2. Linköping
Linköping är det lag som kanske värvat allra bäst av elitserielagen inför den här säsongen. Frågan är om det är biljetten tillbaka till den absolut toppen efter ett par år med mer modest placering. Nyförvärv som Pär Albrandt, Johan Åkerman och Joakim Eriksson förstärker man en redan stark trupp. Linköping har dessutom, i likhet med Färjestad fått behålla de flesta av sina stjärnor från förra säsongen. Man är alltså ett på pappret starkt lag som dessutom är väl samspelade. Största osäkrhetsfaktorn är målvaktssidan där Norrena har haft en dalande kurva sista säsongerna. Lyfter han sig något denna säsong kan det bli roligt för Linköpingsfansen att se hockey, långt in i april nästa år.


3. Skellefteå
Kanske det lag tillsammans med HV som ser ut att ställa en märkbart svagare trupp på isen nu jämfört med förra säsongen. Mikko Lehtonen, Joakim Lindström, Fredrik Warg och David Rundblad.. Det är inga dussinspelare som lämnar. Men även med dessa tapp har Skellefteå en trupp för toppen av elitserien. Klassmålvakten Hadelöv i målet precis som tidigare säsonger. Liksom för HV är det på backsidan man tappat i salg även om man har backar som Hannu Pikkarainen och Jan-Axel Alavaara


Bland forwards ser man däremot urstarka ut. Kvar sen tidigare är bland andra Johan "Foppa" Forsberg och Anders Söderberg. Lägg där till nyförvärven Fredrik Hynning, Lee Goren och Oscar Möller så ser SAIKs trupp även detta år ruskigt intressant och otäckt stark ut.

4. Frölunda
Laget med en radda mindre lyckade säsonger bakom sig, med Frölunda mått mätt. Tittar man på den här säsongens trupp känns det lite back to basic för Frölunda. Rent av lite Frölunda anno 2003 där Frölunda var ett lag snarare än ett gäng meriterade individer som man fått känslan av på senare. Det enda som det kanske, som vanligt när det gäller förlunda det är tunnsått med är ungdomlig entusiasm. Men, en bra försäsong bakom sig med avancemang i European Trophy bäddar för att det kan bli en rolig elitserie.

Tippandet fortsätter

Tippandet från igår fortsätter. Ikväll med vad jag tror blir mellanskiktet av elitserien säsongen 11/12..


5. Luleå
Ett lag som är topptippat av många. Klubben verkar också ha påbörjat en resa uppåt i tabellen redan förra säsongen. Jag blev imponerad av den fartfyllda och anfallsglada hockeyn laget stod för förra säsongen. Eftersom  Rönnqvist är vid rodret även denna säsong finns det ingen anledning att tro att det skulle bli annorlunda nu. Med en lite bredare backbesättning och med mer elitserierutin bland målvakterna hade jag nog tippat norrbottningarna ännu högre. 

6. HV71
En skräll för många läsare att jag placerar mitt kära HV så långt ner antar jag.. Anledningen till detta är helt enkelt att HV är det lag som på pappret försämrats mest av samtliga lag inför den här säsongen. Att tappa spelare som Martin Thörnberg, Teemu Laine, Juuso Hietanen och Pasi Puistola  och dessa med orsäkrare kort som Trygg, Mattias Karlsson, Noah Welsh och Jesse Joensuu är inget som imponerar. Jag hade först tänkt tippa HV något högre men efter en rätt medioker försäsong där åtminstone jag kunde ana en del problem i spelet, framför allt med målskyttet blir placeringen inte högre än sexa. Tyvärr har Daniel Larsson som är uttalad förstamålvakt inte imponerat på mig heller, än. 


Påverkan av Livs tragiska bortgång tror jag är begränsad till de första matcherna kommande vecka. Möjligtvis kan det på längre sikt få den positiva effekten med ett mer sammansvetsat lag. Usch, känns verkligen hemskt att använda ordet positivt i den här kontexten. Jag hoppas verkligen inte det missförstås.. För att förtydliga: Jag hade hellre sett HV åka direkt ner till division 3 alla dagar i veckan om man kunde ha fått flygolyckan förra veckan ogjord. 


7. Djurgården
Har ett rutinerad trupp utan egentliga svagheter. Från placeringarna här och uppåt förutspår jag att det blir mycket jämnt. Alltså kan Djurgården, om de får ihop det, har lite tur med stolpträffar i rätt lägen mycket väl komma högre. Anledningen till att jag ändå tippar laget så långt pass långt ner är helt enkelt att alla lagen ovan känns åtminstone något bättre.


8. AIK
Under Djurgården hittar vi Stockholmslag nr 2. Det är visserligen en sliten klyscha som jag inte gjort några efterforskningar i om det ligger någon sanning i men: AIK går in den andra och svåra säsongen i högsta serien. Jag tror ändå på slutspel. AIK har kvar kärnan i den succétrupp som förra året tog laget till semifinal, inklusive målvaktsfantomen Viktor Fasth. Dessutom har man förstärkt med spelare som Linus Videll och Tobias Viklund. Till Solnalagets nackdel talar att alla lag nu verkligen är förvarnade. Vem vet? Kanske de har genom att studera HV i förra säsongens kvartsfinalserie lärt sig hur man INTE ska spela mot AIK.

Det årliga tipset

Jag gör ett försök att lämna allt det tråkiga senaste dagarna bakom mig och istället fokusera på det som ska komma, eller rättare sagt det som började ikväll, nämligen elitserien. Jag vill inte bryta min tradition med att tippa Elitserien inför premiären. Jag känner mig dock mindre påläst än någon gång tidigare (har inte haft tid att lägga på att granska andra lag än HV ). Så tipset kommer basera sig på hur stark respektive lags trupp ser ut, hur laget gått under försäsongen samt och framför allt på min känsla. Vi börjar med bottenlagen:


9. Modo
Har gjort några spännande och imponerande värvningar på spelare som målvakten Mikael Tellkvist, Johan Ryno och kanske framför allt Dick Axelsson. Men tyvärr räcker det inte riktigt till slutspel i elitserie med jämn kvalitet. Sen ser truppen lite 'ojämn' ut vid en första anblick. Gått om namnkunnigt folk bland forwards och betydligt mer anonyma i backlinjen.


10. Timrå
Har bytt ut en stor del av förra säsongens trupp. Ut har spelare som målvakten Juha Pitkimäki, backarna Per Styf och Anton Axelsson och forwards som Fredrik Hynning och Björn Svensson gått. In har istället Nicklas Torp, Oscar Hedman, Petr Vampola och Stefan Riddervall gjort. På pappret kanske något bättre lag än förra året. Lyckas tränaren "Perra" Johnsson snabbt spela ihop laget och få alla att dra åt samma håll blir det sannolikt en högre placering. Men jag undrar om "Perra" är rätt man för detta.


11. Brynäs
Det som talar för Brynäs är att de haft en liten spelaromsättning inför elitserien. Det som talar emot laget är det samma. Här gäller det verkligen att många spelare som Järnkrok exempelvis verkligen tar ett kliv framåt och börja leda Brynäs. Annars lär Gävle-laget vara ett av de lag som får det allra svårast i årets elitserie.


12. Växjö
Visserligen har de gjort en imponerande försäsong och inte förlorat en enda match. Nyförvärv som Martin Gerber, Liam Reddox och Tomi Kallio imponerar också. Men tyvärr för Växjös del är övriga lag förvarnade vid det här laget. Man kan inte underskatta nykomlingar. AIK föregående säsong är ett bra exempel på detta. Detta är annars en delförklaring till varför lag som Rögle och AIK senaste åren, speciellt i början av serien har kunnat plocka så mycket poäng. Denna säsong däremot tror jag elitserien kommer bli jämnare än någonsin.  Det kommer det göra det än svårare för Växjö eftersom det kan göra många lag får spela betydligt fler 'måstematcher' än tidigare. Några omotiverade lag som redan är klara efter nyår kan nog Växjö därför inte räkna med att få möta.


Imorgon hoppas jag kunna återkomma. Då med genomgång av vad jag tror kommer blir elitseriens mittskikt.

Värme mitt i allt det hemska

Hockeyvärlden har haft sorg de senaste dagarna. Denna sorg har än mer påtaglig i hemländerna till de omkomna i flygkatastrofen i torsdags. I Sverige, i synnerhet bland oss HV-fans är det många som senaste dagarna fått leva med känslan av att förlorat en vän i och med Stefan Livs bortgång. En vän som generöst delade med sig av livsglädje, värme och kärlek till allt och alla.   


Men mitt i all sorg och förstämning har man, åtminstone jag, även känt en värme. En värme som kommit från HV71 som förening som på kort varsel, mitt i all sorg efter att förlorat en nära vän, arrangerat om HV-dagen från en 'vanlig' upptaktsdag inför elitserien till en minnesdag tillägnad Stefan Liv. Värmen har också kommit från andra HV-supportrar och man har även känt ett väldigt starkt stöd från andra lags supportrar vilket kanske har värmt extra mycket. Man känner att de meningsskiljaktigheter och dispyter som uppstått med andra lags supportrar genom åren i själva verket bara varit en konsekvens av stridens hetta. Egentligen är vi hockey-fans en stor grupp med en gemensam passion. Mycket av den värme jag skriver om sammanfattas mycket väl i detta inlägg på hvbloggen.se hos min kära hvblogg-kompanjon Zoran. Läsvärt där är även min kära hockeybloggs-kompanjon Lasses (bättrehockey) kommentar till inlägget. Exemplifierar verkligen det stödet man känt från andra supportrar.


Nu är det mindre än ett dygn kvar till elitseriepremiär (Frölunda-Växjö). Efter de senaste dagarna känns det väldigt konstigt och någon större nerv känner jag inte inför HVs premiär på torsdag. Men samtidigt har hockeyn alltid varit något som lyst upp tillvaron för mig. När annat i livet har varit jobbigt har hockeyn funnits där som något okomplicerat i mening att den handlar om vinst, förlust, vi mot dom, svart och vitt. Den har varit en skönt tillflykt i en annars komplex och ibland grym värld. Nu om någonsin kanske är det just hockey som jag och många andra HV-fans behöver.   

Ofattbart

Nyheterna är så gott som dagligen fyllda av olyckor, brott, krig och katastrofer med ogreppbar mänsklig misär, smärta och sorg som följd. Igår var nåddes vi återigen av en sådan nyhet. Men för mig och för många i min närhet var det annorlunda den här gången. Den här gången var en av de drabbade en person man följt inom hockeyn i närmare tio år. En person vars egensinnighet, humor och värme som förmedlats genom otaliga i intervjuer, tv-inslag och matcher gjort ett så starkt intryck så att det känns som man nästan känner honom. 

När jag igår nåddes av nyheten ville jag först inte tro det. Jag hoppades in i det sista att just denna egensinnighet hade gjort att Stefan valt att ta tåget de cirka hundra milen från Yaroslavl till Minsk istället för det flyg som jag precis fått reda på hade kraschat. Men när verkligheten gick upp för mig var det som allt stannade upp. Tomhet och sorg. Den återkommande tanken på att man aldrig mer kommer få uppleva Stefans närvaro känns fortfarande som ett stick genom hjärtat. 

Det här inlägget är ett försök att förmedla vad jag känner efter det som hänt och hur mycket människan Stefan Liv visade sig  betyda för mig. Vad han betytt för HV hockeymässigt känns pluttigt att gå in på i sammanhanget. Kanske något jag tar mig an senare med lite distans. Annars finns det gott om andra som sammanfattat hans karriär senaste dygnet.   

Till sist vill jag bara framföra mitt varmaste stöd till alla anhöriga och vänner som drabbats av gårdagens flygkatastrof. Även om det inte gör er sorg lättare är det många som är med er i tanken i denna svåra stund.

 

Live från Bredstorpshallen

Så har man sett den första matchen med HV71 säsongen 11/12. Detta tack vare att Viasat Hockey sände HVs "hemmamatch" mot LHC som utspelade sig i Bredstorpshallen i Tranås. Spelmässigt var det både bu och bä. Det negativa var hafsigheten och okoncentrationen. Förhoppningsvis är det bitar som blir bättre efter hand. Positivt var den relativt höga farten och intensiteten. Det senare kan ha berott på att det var två lokalkonkurrenter och tillika elitseriekollegor som möttes. Till skillnad från matcherna i Tjeckien för över en vecka sen kändes det som att den här matchen gällde mer. Positionera sig inför elitserien. Visa att man inte viker sig ect. Dessutom så var seger en absolut nödvändighet för Linköping för att någon chans till avancemang till slutspel i European Trophy. Nu blev det också seger för LHC, om än i sudden vilket innebar en poäng till HV och två till LHC. Det i sin tur innebär att HV har rätt goda möjligheter att ta sig till slutspel med LHCs en närmast microskopiska.


Vad gäller spelare la jag märke till Ledin som även om han inte gjorde någon toppmatch såg piggare och rappare ut än på länge. Sundh och Falk är alltid bra. Patrick Carlsson som i veckan äntligen blev officiellt klar för HV såg intressant ut också. Stabilt spel med låg felprocent. Jason Krog var ett annat nyförvärv som debuterade i HV-tröjan ikväll. Gjorde inte så mycket väsen av sig förutom några få framstötar som jag minns det. Ett tredje nyförvärv, Noah Welch tror jag kommer bli en nyckelspelare för HV i försvaret. Såg visserligen ut att ha visst på problem med positionsspelet. Men han är ursäktad med tanke att han är van vid mindre rinkar på andra sidan Atlanten. Jesper Thörnberg påminnde glädjande nog väldigt mycket om sin brorsa. Kan inte bara ha berott på att han ärvt tröjnummer av storebror. Jag skulle gärna sett mer av Jesper Fasth också även om han glänste till ett par gånger. Enormt talangfull kille. Kan bli HVs bästa offensiva spelare denna säsong.  


Även om intensiteten och viljan verkade finnas finns det mycket att slipa på. Inte minst passningsspelet. Förhoppningsvis och ganska troligt kommer också fler bitar som kommer falla på plats fram till den 15e september då det är elitseriepremiär. 

Vinst, förlust, vinst

Så har HV avverkat de första tre matcherna av European Trophy i och med bortaturnén i Tjeckien i helgen. HV inledde med en ganska bekväm seger mot Sparta Prag (4-1) för att sedan förlora en jämn match mot Pardubice (2-3) och avslutade Tjeckien-resan med att vinna i söndags mot Kometa Brno med 3-2. Tyvärr har jag inte haft, eller kanske rättare sagt, tagit mig tid att se dessa matcher och kan därför rapportera någon förstahandsinfo om hur spelet sett ut. Men om jag ändå tillåter mig tycka till lite.. 


Den senaste tiden har jag fått tillbaks lite optimismen när det gäller HV. Det beror till mångt och mycket på det jag läser om försäsongen och  träningsmatcherna. Nyförvärven med Mattias Karlsson i spetsen verkar imponerat på många av de som sett matcherna. Även de unga spelarna med Adam Almqvist, Jesper Fasth och Jesper Thörnberg verkar ha växt. Just att de två kategorierna av spelare, det vill säga nyförvärven och de unga spelarna kliver fram denna säsong ser jag som absolut nödvändigt för HVs framgång. Annars kommer lasset för spelare som Davidsson, Ledin, Falk, Voutilainen, Louma och Larsson bli allt för tungt. 


Många skribenter på forum och i bloggar verkar även vara nöjda med det spel HV presterat. Mer fart jämfört med förra säsongen. Bama skriver också att box play ser mer aggressivt ut än förra säsongen. Det är ju ganska anmärkningsvärt om det gör det redan nu efter tre träningsmatcher i augusti. Kanske håller Dahlén på att lyckas med det Janne K totalt verkar misslyckades med förra säsongen; att få laget att tro på hans idé och få alla att spela enligt denna. 


En annan intressant sak att rapportera från HV-världen är att den smått legendariska siten hvfantasten har fått en ny form. Numera är det mer blogglikt och samtidigt mer fokus på läsardiskussionen. En mycket spännande riktning som kan bli lyckad även om jag liksom många kommer sakna att inte få mer Henrik Gustafssons (även Jonas Lindberg på senare tid) skarpsynta analyser som det annonserats nu kommer bli mindre av i fortsättningen. Men helt har Henrik inte lagt av än. Idag kom det här inlägget med tankar om hur HV ska förhålla sig till spelare som är på gränsen till KHL/NHL. Ska man vänta ut dom eller snabbare spika en trupp och då kanske gå miste av de relativt stora namn som hamnar utanför de största ligorna. Jag håller helt med Henrik om att det är bättre man satsar på att snabbt få spelare säkrade inför kommande säsong. Då bygger man upp en harmoni kring truppen och klubben inför kommande säsong. Men man får samtidigt inte vara för ortodox och inte kunna ge avkall på det. Säg att HV skulle börja säsongen som säg Modo gjorde förra. Då gäller det att snabbt reagera när man ser att nuvarande trupp riktigt håller måttet. Sen om en sån som Petrasek plötsligt skulle bli tillgänglig är det en självklarhet att HV ska göra sitt yttersta för att få hem honom igen.


Jag hade gärna sett en trupp med en starkare backuppsättning än den vi har nu. Men tyvärr är verkligheten som den är och det inte har helt enkelt inte gått att få tag på bättre material som också ska passa in i truppen och fylla de luckor som lagledningen anser finns. Men man kan ju lätt när man läser mellan raderna på de uttalanden Stillman gjort senaste tiden dra slutsatsen att om det skulle bli aktuellt skulle HV ta chansen att åtminstone försöka locka till sig en riktig stjärna om någon sådan blev tillgänglig på marknaden utan KHLs eller NHLs intresse.


Nästa träningsmatch, också den en del av European Trophy, ligger nu en vecka bort. Då handlar det om match mot 'lokalkonkurrenten' LHC i Bredstorpshallen i Tranås. Jag hoppas att jag då ska kunna ta mig tid och ha möjlighet att kunna följa matchen.

Sommaren slut

Känslan hos mig de senaste dagarna har varit att sommaren är över. Kanske därför jag börjar tänka allt mer på stackars försakade blogg. Tre månader sen senaste inlägget nu. Så lång paus har det inte varit i Alltidhvs fyraåriga historia. Precis som för min kära bloggkollega Z på hvbloggen.se är tidsbrist kombinerat med lite omotivation en del av förklaringen till detta. Men nu, så här mindre än ett dygn innan första träningsmatch, borta mot Sparta Prag i European Trophy är det hög tid att printa ner lite hockeytankar..


Den lite dystra inställning man fick till HVs framtid efter debacklet i slutspelet i våras finns till viss del kvar. Många tunga namn som har försvunnit och nya för mig och antagligen de flesta andra HV-fans, okända har tillkommit. Ny tränare med ny filosofi. Är det neandertalarhockey med dump and chase som gäller nu i och med att Dahlén tar över som tränare? Varför, varför göra sig av med fysik och HV-hjärta i form av Torp och Önerud och ersätta de med "legoknektar" när det är uttalat från HV-håll att det det egenskaperna man söker? Som synes skiljer sig inte mina frågor nämnvärt från förra inlägget, tre månader tillbaka i tiden. Men imorgon kanske man äntligen få, om inte fullständiga svar, så åtminstone en fingervisning om på vad svaren på dessa frågor kommer bli i slutänden. 

Mina funderingar kring HV må vara lika de jag haft sen maj men en sak skiljer verkligen från då och nu: Suget efter hockey är i vanlig ordning här. Som alltid den här tiden på året. Varesig man vill eller inte..  

HVs storhetstid över?

Inte frekvent med inlägg senaste tiden. Däremot har jag tänkt en hel del på HV och lite förbryllat följt utvecklingen kring HV-värvningarna inför nästa säsong, eller rättare sagt avsaknaden av dessa. Tedenby, Petrasek, Liv, Melin, Niinimaa, Laine och Thörnberg. Lägg även till Puistola som idag bekräftades klar för KHL-klubben Severstak Cherepovets. De 'stjärn'-spelarna har lämnat HV de sen SM-guldet. Tillkommit har visserligen Elitseriens poängkung Fredrik Bremberg, men han knappast den stjärna HV eller vi HV-fans hoppats på, hittills. Utöver 'Linkan' har spelare som Daniel Larsson, Kamil Piros och Juuso Hietanen (som lämnat i vår) tillkommit sen inför förra säsongen. Hittills inför nästa säsong har backarna Mats Trygg och Mattias Karlsson värvats. Dessutom lär centern Patric Carlsson ansluta så snart kontraktsschimen med Södertälje löst sig. Med så många landslagsmässiga spelare på minuskontot och egentligen bara mediokra elitserienspelare på plussidan är det klart att  HV-hjärtat drabbas av höjd slagfrekvens av oron. Men med tanke på vilka hål i HVs lönebudget dessa stjärnor måste gjort borde det finnas en rejäl slant att locka kvalitetsspelare till sig. Men så har det hittills i år inte alls blivit. Detta gör att man blir än mer orolig och lite förbryllad. 


Stillman har tidigare av tradition legat lågt och inte knappt läckt något fram tills spelaraffärer är klara. Under årets Silly Season har denna strategi ändrats till en mer öppen där Stillman går ut i media och berättar om vilka spelare som intresserar honom. Enligt det Stillman sagt i intervjuer + en del rykten kan en ganska lång lista med spelare som HV varit intresserade av som valt andra klubbar:


Pär Arlbrandt 
Riku Hahl
Gabriel Karlsson
Oscar Möller
Linus Klasen
Sist på listan hittar vi FBKs Dick Axelsson som nu med 99% säkerhet kan avfärdas. Denna lista innehåller alltså spelare är de spelare som 'vi' känner till HV varit intresserade av. Säkerligen har Stillman varit och rykt i fler spelare än så.   


Den stora frågan är ju då självklart varför HV, som prenumererat på topp-placeringar och finalspel (bortsett från i år) senaste åren inte hittills har kunnat locka till sig klassspelare när klubbar som Linköping, Djurgården, Skellefteå och till och med allsvenska Malmö kan det? Att konkurrensen från KHL gör det betydligt svårare för svenska klubbar att locka spelare har varit ett faktum ett par år nu och det är inte speciellt märkligt att spelare som Petrasek och Thörnberg inte längre spelar i HV. Men att HV förlorar dragkampen mot 'mindre' svenska klubbar är mer svårsmält.


Som jag ser det finns det egentligen två troliga förklaringar på detta. Den första och den tråkiga är: HV har åkt på en ordentligt ekonomisk smäll och har inte längre muskler att kunna göra de bästa värvningarna bland elitserielagen längre. Turbulensen och osämjan som varit kring förra tränaren Janne Karlsson som uppdagades under vårens slutspel tror jag spelar mindre roll än det ekonomiska. Men negativa historier kring HV som denna ökar knappast HVs chanser att locka till sig spelare. Även om vi numera har Ulf Dahlén som huvudtränare. 


När jag läst spekulationer om varför HV inte har lyckats med vissa av värvningarna ovan har förklaringen på HV-forum ibland varit att spelaren i fråga inte valt HV på grund av att man där riskerar hamna i en mer undanskymd roll än i en 'mindre' klubb. Det resonemanget köper inte jag. Snarare bör chansen att få spela med bättre med spelare samt ökade chanser att få visa upp sig långt fram i slutspelet öka spelarens chanser att stärka sin aktier på spelarmarknaden.


Den andra förklaringen är mer positiv. HV och Stillman har så pass bra koll på spelarmarknaden och vad som är rimligt pris för en viss spelare att man istället för att ge sig in i en budgivning som skenar iväg istället avvaktar och jobbar i det tysta med andra namn. Det skulle ju till och med kunna vara så att Stillman med sina uttalande om önskade spelare till viss del lägger ut dimridåer för konkurrenterna.


Den stora fråga är ändå om HVs storhetstid är över för den här gången? Ärligt talat har jag ingen magkänsla gällande detta vilket håll det lutar år. Kanske kommer frågetecknen rätas ut inom kort. HV har snart årsmöte och då lär vi få reda på svart på vitt hur det egentligen står till med HVs ekonomi. Inom den tiden kommer det förhoppningsvis klarna mer vad det gäller nyförvärv också då VM ju nu är slut och när KHL-lagens lagbyggen inför nästa säsong börjar bli klara. En sak är ändå säker: Kommer truppen se ut som den gör idag ser ett kraftigt försämrat HV jämfört med elitseriekonkurrenter kommande säsong. En trupp snarare för nedre halvan i tabellen snarare än en SM-guldkandiat. 

Uffe är klar!

Så har HV presenterat sin nya tränare. Det blev som väntat Ulf Dahlén. Skönt att den frågan till slut är löst efter månader av spekulationer. Ända sen slutsignalen i kvartsfinal yra ljöd på Hovet har det varit det stora samtalsämnet, ja till och med tidigare än så. Som jag skrev i ett tidigare inlägg känns Ulf som ett bra val. Han har mycket hockeyerfarenhet efter sina år i Elitserien och i NHL både som spelare och ledare. Att han dessutom tidigare spelat i HV (97-99) och verkar vara en sympatisk och klok person är såklart ett plus. I övrigt känner jag inte så mycket om hur han är som tränare. Den uppfattning jag fått av honom är efter hans tid som huvudtränare i Frölunda. Där tyckte jag ändå han gjorde en del bra. Framför allt försökte han få laget att spela ett rakare spel mot mål i anfallsspelet. Resultatet med laget kan i backspegeln ses som ganska bra på ett favorittyngt Förlunda säsongerna 08/09 och 09/10. 3a första säsongen (utslagna i semi) och 7a andra (utslagna i kvarten). Det jag inte riktigt gillar är dump-and-chase tänket som Dahlen kritiserats för att praktisera. Just detta spelsätt känns huvudet-under-armen och något som möjligtvis kan vara en lösning i matcherna om allt annat i anfallsväg låst sig.


Men, som jag varit inne på tidigare är inte det viktiga de taktiska detaljerna. Den stora utmaningen för Uffe är istället att få ihop laget. Förutom ny tränare blir det rätt stor spelaromsättning i HV inför nästa säsong. Det gör det både svårare och enklare. Svårare eftersom han måste få ihop gruppen att jobba som ett lag på ett sätt mot ett gemensamt mål (ursäkta klyschigheten). Men det blir också enklare att implementera nya ideér i en grupp som också är ny och därför lite av ett blankt papper. Hur som helst kommer kraven vara höga. Hur höga beror lite på hur HV fyller de luckor efter de som lämnar klubben. Blir det fler värvningar av Mats Tryggs klass kommer det positiva för Dahlén att pressen på honom inte blir lika stor inför kommande säsong.


Här kommer vi osökt in på nästa ämne: Spelarvärvningar. Här fortsätter det som hittills med ganska mycket rykten och väldigt få positiva överraskningar. Det senaste som hänt är att HV gett sig in i en soppa där man skrivit kontrakt med SSKs redan kontrakterade spelare Patrik Carlsson. HV hävdar att SSKs kontrakt inte gäller längre då klubben åkt ner till allsvenskan. Detta reagerar såklart SSK på ganska krafigt. Utifrån det jag läst om detta förstår jag SSKs irritation. Varför ens skriva flerårskontrakt om de sen inte gäller om förutsättningarna för klubben ändras, vilket de ju rätt ofta gör. Det brukar i situationer som dessa. Alltså tror jag ändå vi kommer få se Patrik i HV-dressen till hösten, antagligen i rollen som fjärdecenter.


En enbart positiv nyhet är att HV gjort klart med fyra spelare som får så kallat utbildningskontakt. Dessa är Johan Tollander (forward), Pontus Netterberg (forward), Sebastian Strandberg (forward) och Viktor Näslund (back). Jag hoppas dessa snarast lånar ut till klubbar i lägre division för att få mer speltid och ökat ansvar. Jag hoppas även på lite 'gästinhopp' av spelarna i a-laget vid behov. Då finns det goda möjligheter för samtliga eller åtminstone någon av dessa utvecklas till fullfjädrade elitseriespelare.


Till sist: Varmt välkommen tillbaks till HV, Uffe!

Vad händer??

Jag har de senaste veckorna haft gått mod och med tillförsikt sett fram emot nästa säsong. Jag antog i min naivitet att man lärt sig läxan från den nyss avslutade säsongen. Då både det gäller vilken typ av spelare man knyter till sig och hur man sen använder spelarmaterialet. Det var fram tills igår kväll då jag kommer hem och möts av beskedet att HV värvat Mats Trygg. Mats Trygg alltså. En kille som verkade vara på nedgång när han lämnade elitserien 2005. Killen som enligt Stillman är en "offensivt skicklig back" är samma person som hamnade på 68e plats i poängligan för backar, i tyska ligan. Samtidigt ryktas det att man är påväg att knyta till sig Emil Kåberg. Den stora frågan jag ställer mig är varför man gör sig av med Thorp och Önerud för att värva spelare påväg ner i karriären, utan anknytning till klubben? 


Än värre är det om det är som Jonas Lindberg på hvfantasten är inne på, nämligen att Trygg och tidigare klara Mattias Karlsson är ersättare till våra två toppbackar Hietanen och Puistola (som antagligen lämnar). Jonas menar att det handlar om att det är nya tider nu. Så fort någon spelare i Elitserien blir någorlunda bra kommer denna förvsinna till KHL. Jag är nästa övertygad att detta inte är förklaringen till värvningen av Mats Trygg. För vore det så illa skulle vi i så fall se 90% av elitseriespelarna i KHL inom några år. Nu spelar uppskattningsvis ca 20-30 svenskar i KHL. Nej, med en av de största spelarbudgetarna i elitserien (som enligt klubbledningen inte skulle bantas i år) MÅSTE det finnas utrymme att knyta till sig betydligt bättre spelare  än Mats Trygg som ersättare till exempelvis Hietanen. Att påstå något annat är inte rimligt. Så mycket kan inte ha hänt på några månader. Då elitserien i allmänhet och topplag som HV framför allt ändå till viss del kunde värva spelare som är på gränsen till NHL, trots KHL.


Men med det sagt är HVs värvning av Trygg ändå oroande, eller kanske mest konstig. För ville man ha en utfyllnadsspelare så finns det ju mängder av andra alternativ med samma kapacitet med betydligt större utvecklingspotential. Att HV i stället vill satsa på att få in rutin i laget. Men då värvar man väl en rutinerad back för att leda laget? Typ Petrasek, Åkerman eller varför inte Niskala som det ryktats om. 


Till sist vill jag understryka att jag önskar Mats varmt varmt välkommen till HV71 och önskar han såklart all lycka både på och utanför isen. Ingen blir gladare än jag om jag har fel och han gör succé. Känns som jag gnäller betydligt mer ikväll än jag brukar. Men jag tycker HVs värvningsstrategi har gått lite över styr senaste året. Mycket ungt, hungrigt och även säkerligen billigt relativt vad man får i spelkvalitet mot gammalt, trött och säkerligen betydligt dyrare.

Spelarflykt? ...och lite annnat

Ikväll tog Färjestad ett stort steg mot nytt SM-guld efter suddensegern borta mot Skellefteå (har aldrig varit med om ett kokande arena tystnat så abrupt som Skellefteå Kraft ikväll). Karlstadlaget har nu tre chanser varav två på hemmaplan att ta guld. Sen är den här, för oss HV-fans, ganska prövande säsongen över.


Knappt hann man smälta det historiska fiaskot mot Gnaget innan en ny period av motgång för HV börjar. Det börjar med att Torp lämnar för Timrå. Många ansåg att det kanske inte var hela världen även om ett s.k. hockeyhjärta nu gick till en konkurrent. Men snart börjar det se värre ut. I snabb takt är det nu klart att förutom torp även Önerud, Laine, Thörnberg, Puistola, Hietanen, Björk och Petersson lämnat HV. På plussidan har vi förlängt med Sundh och Grillfors som jag nämnde i förra inlägget och även nu med Andreas Falk. Kul och viktigt såklart. Ett nyförvärv har det också blivit, Mattias Karlsson från Timrå. Mattias gjorde ett par bra säsonger för några år sedan i Färjestad. Kan han komma upp till den nivån igen kommer han bli en tillgång för HV. Spelar han som gjort senaste säsongen i Timrå, vars fans inte varit nöjda med honom, lär han max en spelare för tredje backpar i HV. 


Men med så stort manfall räcker det såklart inte med ett nyförvärv. Bland annat saknas det som jag ser det just nu ett första backpar plus en eller ett par forwards för första/andrakedjan som ersättare för Laine och Thörnberg. En hel del namn har i vanlig ordning också förknippats med HV (dock inget seriöst Jagr-rykte hittills). Men hetaste namnen där har varit Per Ahlbrandt (gick till Linköping) och Gabriel Karlsson (gick till Leksand). Kvar finns Riku Hahl och Fredrik Warg som ännu inte kan avskrivas. Med tanke på hur spelarmarknaden ser ut nu tar jag båda alla dar i veckan. Det handlar visserligen om två centrar så båda kanske blir lite för mycket av den varan med tanke på att just centermaterial är, kanske det enda, som inte är en bristvara i truppen så här långt. Hellre då en riktig sniper eftersom vi förlorar två av våra bästa målskyttar i Laine och Thörnberg. Vem detta skulle kunna tänkas vara väljer jag att avstå från att spekulera nu. Men en sak är säker: Att kontraktslösa spelare som nämns i HV-sammanhang kommer knappast vara något ovanligt fram till mitten av juli. 


När det gäller backarna är det färre namn. Det jag och alla HV-fans hoppas väldigt mycket på är att Petrasek ska göra en majestätisk återkomst till HV. Men det känner jag på mig tyvärr kommer förbli en dröm. Louma skulle visserligen kunna vara en back för första backpar trots sin långsamhet. Faktiskt Almqvist också om han tar ett steg i utvecklingen inför nästa säsong. Även om det skulle bli så saknar HV två toppbackar, hur man än vrider och vänder på det.


Sen får vi inte glömma bort juniorerna. Juniorlaget gjorde återigen under Anders Olssons var det verkar, eminenta ledning en ny bragd säsong som ledde ända till slutspel i globen. Tyvärr hann jag inte med att se något av detta trots den närheten till Globen. Visserligen förlorade HV båda matcherna här uppe men jag hade gärna sett lite av det frejdiga, tuffa och anfallsinriktade spel som HVs J20 sägs spela. 


I detta lag kan vi kanske hitta några av de som kan fylla på bland vakanserna i a-truppen också. Bland de unga spelarna ser jag Fasth, Fantenberg och Thörnberg som givna i säsongs trupp. Men även det vore också kul att få se mer av Linnander, Williamsson och Netterberg. Kanske blir det någon av de som slår igenom nästa säsong?


När vi talar om juniorlaget och Anders Olsson kommer vi också in på tränarfrågan, där en del gärna sett Anders som a-lagstränare. Så lär det knappast bli även om han tillsammans med nästan samtliga tränare som tillhör allmänbildningen förekommit i diskussionerna. Vid tiden för mitt förra inlägg var Dahlén det hetaste namnet. I skrivande stund har i stället Södertäljes Popovic seglat upp som det kanske namnet. En engagerad tränare som vågar ställa krav på sina spelare och som faktiskt verkar vilja spela ett offensivt spel (även om Södertäljes svaga trupp inte tillät det speciellt mycket) tror jag skulle passa bra i HV. 


Bör vi HV-fans vara oroliga då? Både ja och nej. Att det efter ett fiaskoartat slutspel blir revnasch, succé serieseger och SM-guld är verkligen ingen självklarhet som kanske lätt kan få för sig som HV-supporter. Däremot blir den rensning av truppen, oavsett om den sker med initiativ från klubbens sida eller att spelarna helt enkelt ser bättre alternativ på andra ställen, lite mer lättsmält för oss som håller på HV. I och med att det också blir en ny tränare känns det som lite av ett nytt kapitel i HVs historia. Ett kapitel som även med SM-guld och med fler spelare kvar efter denna säsong tvunget måste komma förr eller senare. Bättre läge att börja genomföra en generationsväxling kan man knappast få! 


Även en ändring i spelstil blir mer lättsmält nu och är nog inte främmande för en majoritet av HV-spelarna. Jag hoppas man kan gå tillbaks till det man fick se av HV kring mitten av förra decenniumet då HV var det lag som spelade klart mest underhållande av samtliga elitserielag. Det var också här HV klättrade till den topp-position man idag och förhoppningsvis imorgon besitter inom svensk hockey.

Oj! Blev en hel del svammel, som sig kanske bör vid den här delen av hockeyåret. Återkommer med mer förr eller senare. Förhoppningsvis förr..

Sagan om HV säsongen 10/11 - Hur vänder vi på rätt köl igen?

Det var en bedrövelse att se HV spela sista delen av den här säsongen. Det kan nog de flesta hålla med om (även om det syntes en del intensitet och vilja i de två sista kvartsfinalerna). Frågan är hur djupa såren är i klubben efter det förnedring det innebar med historisk sorti redan i kvartsfinalen mot nykomlingarna AIK? Förhoppningsvis inte djupare än det man fått läsa och höra sig till ryktesvägen senaste månaderna, att sprickan främst legat mellan Janne Karlsson på ena sidan och en del av spelarna på andra. Den konflikten löstes i så fall i och med att Janne blev entledigad som tränare för en vecka sedan. För inte kan väl spelare som Puistola, Louma Hietanen, Bremberg, Ledin, Voutilainen, Piros, Fasth och Thörnberg alla kollektivt blivit två klasser sämre på några månader? Nej. Jag utgår att det exceptionellt dåliga spelet man visade upp var en följd av osämja i truppen.


Jag berörde det redan i slutet av förra delen i av denna trilogi; det absolut viktigaste för HV nu är att få ordning på två saker som verkar ha saknats under större delen av den här säsongen. Det handlar  om grupp-psykologi, såväl som hockey-filosofi. Lyckas man få hela truppen att tro på och spela efter en gemensam idé, då är mycket vunnet redan nu. För så bra trupp har HV att om bara alla drar åt samma håll så blir HV, som vanligt de senaste åren (även när detta inte stämt till hundra), mycket svårstoppade.   


Här i ligger den viktigaste och kanske svåraste uppgiften för den nya tränaren. Sen finns det andra detaljer av mer 'teknisk' karaktär som måste ändras jämfört med i år. Spelet framför mål är en sak. Här måste man bli tuffare. Både framför eget och framför motståndarnas mål. Punkt. Ett annat sorgebarn under säsongen har varit boxplay. Här måste man bli aggressivare och ligga tätare på puckhållaren. Punkt. Sen ser jag och nog en bra bit över 90% av alla HV-fans gärna en tränare med offensiv spelfilosofi, till skillnad från Janne.


Vem blir då den nya tränaren som av mig och många andra HV-supportrar får detta på sin kravlista? Den mest kvalificerade gissningen just nu är Ulf Dahlén. Spontant känns det, utan att vet allt för mycket om Ulf som tränare, som ett ganska ok val som mycket väl kan bli succé. Hur som helst, vilket namn det än blir hoppas jag det blir en tränare i Per Mårts stil. En tänkande tränare som dessutom lägger fokus på det mentala och gruppdynamiska. 


Sen har vi den del av pusslet som kanske mest diskuteras vid den här tiden på året, nämligen spelartruppen."Vid den här tiden på året" är i och för sig en sanning med modifikation. Vi HV-fans har vant oss vid att silly season snarare börjar i slutet av april efter tre raka finaler 08-10. Så här ser truppen ut just nu, om man räknar spelare som har kontrakt som gäller över nästa säsong:


Målvakter: Daniel Larsson, Andreas Andersson och Jonas Gunnarsson.


Backar: Juuso Hietanen (som det är ett litet frågetecken på), Mikko Louma, Adam Almqvist, Daniel Grillfors, Daniel Rahimi, Oscar Fantenberg och Jesper Williamsson.


Forwards: Johan Davidsson, Jukka Voutilainen, Kamil Piros, Fredrik Bremberg, Jesper Fasth, André Petesson, Per Ledin, Oscar Sundh, Johan Lindström, Jesper Thörnberg och Johan Linnander. 


Här har det hittills inte hänt så mycket när det gäller bekräftade övergångar eller förlängningar. Än mindre när det gäller nyförvärv. Här står HV noll stycken officiella i skrivandes stund. När det gäller förlängningar finns bara två namn: Grillfors som fölängde med två år och Oscar Sundh som förra veckan gjorde samma sak. På minussidan har vi Niclas Torp och Simon Önerud, båda klara för Timrå. 


Om vi börjar med målvakterna ser det bra ut och absolut ingen anledning att ändra något. Nästa säsong har vi en revanschsugen Daniel Larsson. En av Sveriges bästa andramålvakter Andreas Andersson och en mycket lovande Jonas Gunnarsson. Frågan är kanske snarare om någon av de två äldre herrarna ska lämna till förmån för Gunnarsson? Kanske något som i så fall görs längre in på säsongen då det visat sig mer hur bra Jonas håller och var de andra står..


Backsidan var den svagaste lagdelen under säsong och ser även nu ganska klen ut för ett lag som aspirerar på guld 2012. Här ser jag gärna att man förlänger med Puistola. Bättre tvåvägs-back lär man knappast hitta. Lite sämre form under säsongen, då hela HV underpresterade gör inte Pasi till en sämre back än många tyckte han var efter guldet 2010. Om han ändå sticker bör HV lägga mycket krut på att hitta en likvärdig ersättare. Gärna Petrasek om man får drömma. I övrigt saknas en riktigt defensivt skicklig back och stabil back. Om vi leker med tanken att Puistola förlänger och Douglas Murray* ansluter har HV nio kontrakterade backar vilket är lagom. Uppstår inga skador finns då möjlighet att låna ut exempelvis Jesper Williamsson som kanske är den som ligger närmast till att få begränat med speltid. Jag hoppas annars mycket på att såväl Almqvist som Fantenberg kan ta minst ett par steg i sin utveckling till nästa säsong. Då skulle backsidan plötsligt se riktigt bra ut.


Forwardsuppsättningen ser redan nu bra ut. Får man bara ut 80% av den potential som finns här är man ett topplag. Trots att herrar som Laine och Thörnberg inte finns med. Jag hoppas verkligen (och tror) förlängningen med Falk offentliggörs inom några dagar. Då har HV 12 kontrakterade forwards vilket är tillräckligt . Som jag ser det saknas då bara en spelare, ersättare till Beech som center i andrakedjan. I fallet tycker jag till skillnad från fallet med Puistola att man inte bör förlänga. Beech må vara en bra tekare och hyfad defensivt. Men tillräckligt bra för att leda en andrakedja i HV är han inte. På tok för långsam och alldeles för långt mellan formtopparna, tyvärr. För i sin bästa stunder är Beech ändå ruskigt bra. Hellre Falk i den positionen i så fall. Så kan det mycket väl bli också. Ersättaren till Beech lär med stor sannolikhet bli Fredrik Warg från Skellefteå. Ett ok val tycker jag med tanke på hur spelarmarknaden ser ut idag med konkurrensen från såväl alpligor, KHL och NHL. Skulle sedan, om man får drömma lite, Thörnberg den äldre, Martin alltså förlänga så ser det riktigt bra ut framåt. Om det nu inte blir så ser jag Jesper Fasth som den naturliga efterträdaren till Thörnberg. Laine däremot ser jag helst lämnar. Hur mycket man än kan älska honom när han är som bäst med speed och energi så verkar han knappast vara en människa som skapar den där känslan av att laget jobbar mot samma mål. Det är åtminstone den uppfattningen jag får av Teemu utan att veta allt om vad som pågått bakom kulisserna.  


Summa summarum: En ny offensivt tänkande tränare som får ihop ett lag som jobbar tillsammans kryddat med ett par namn till de som redan har kontrakt. Då kan det mycket väl bli revansch och guld om cirka ett år.
  
*) Bara som namnexempel