#76

Kvällen till ära tänkte jag ägna några rader åt Johan Davidsson. Anledningen är såklart den numera välkända faktumet att han passerat Jörgen Jönsson och nu är bästa poängplockare i Elitserien + slutspel genom alla tider med 659 poäng.

Om det inte framgått tidigare så kan jag erkänna att jag är mycket svag för Davidsson. Anledningarna till det är många. För det första har han under de senaste nästan 20 åren varit en fantastisk elitspelare som gjort oss HV-fans (och svenskar när han representerat tre kronor) extremt bortskämda med stor hockey i form av mäktiga uppåkningar, pass och faktiskt en hel del snygga mål. När jag tänker är ta med fasen otroligt att en spelare kan hålla den höga nivån under så lång tid som Johan gjort. Han har ju tillhört toppskiktet av spelare i elitserien i stort sätt så länge jag följt HV och det var inte direkt igår jag började göra det. Egentligen ska vi vara förvånade att han inte tagit det här rekordet tidigare. Får skylla på sejouren i NHL/Finland några säsonger runt sekelskiftet på detta...    

Men hans spelkvaliteter är långt ifrån allt. Än mer bortskämda är vi supportrar med  att ha en sån kapten som ansikte utåt. Jag kan säga att jag inte är direkt avundsjuk på övriga klubbar när det gäller den biten (utan att gå in på specifika gnällspikar med taskig attityd som bär C:et på bröstet i konkurrerande toppklubbar). När det gäller kaptensrollen har han dessutom har precis de egenskaper man vill ha av en kapten i form av gott föredöme genom att alltid jobba hårt, ödmjuk (på rätt sätt) och vad det verkar en person som sprider positiv energi omkring sig. Ja, jag skulle nog kunna fortsätta ösa superlativ över vår #76 ett tag till men jag nöjer mig det. 

Utöver Davidssons 2-0 i öppen kasse i slutet av matchen innebar rekordet var detta en ganska medioker match. Det var i och för sig hyfsat bra första period med rätt högt tempo och många spelvändningar som gav båda lagen en hel del chanser. I denna också 1-0 kom via Williamsson (hans första historiska elitseriemål lite i skuggan av Davidssons rekord). Men sen blev det allt sämre med det två lag med krampaktigt svårighet att göra mål som övergick i att HV bara började bevaka ledningen sista tio av tredje. HV hade iofs mer klara lägen, bland annat minst tre ramträffar och öppet mål för nyss nämda Davidsson, att öka på till 2-0 turen, effektiviteten, skärpan eller vad ni vill saknades ikväll. För Växjö såg det än tyngre ut framåt. Otroligt svårt att skapa klara lägen. Kanske vi även här ändå få ge lite beröm för HVs defensiv som lyckades bra med att hålla Växjö-spelarna utanför det farliga området framför mål i anfallszon. Men den, defensiven alltså, ska samtidigt, igen, ha en rejäl känga för de grova, närmast horribla misstag rutinerade backar som Petrasek, Louma och faktiskt även Mattias Karlsson gör om och om igen. När ska detta upphöra? Bästa back ikväll var för övrigt målskytten Williamsson med stabilt försvarsspel och som dessutom hade bud fler mål. 

Hur som helst blev det en välbehövlig trepoängare för första gången på mycket länge (och den första någonsin för HV mot Växjö i Kinnarps!). Det är något att bygga vidare. Kan man minimera misstagen i försvarsarbetet samt få igång målproduktionen något mer så kan det här bli riktigt bra igen för HV.

Till sist: Gott nytt 2013 alla läsare!

Omstart

Efter en tid av inaktivitet både här och på twitter var det hög tid att ge ett livstecken ifrån mig i form av ett blogginlägg så här på annandagens morgon. Tidpunkten är ganska passande också med tanke på att omstarten av elitserien bara är några timmar bort.

Sen sist har det förutom uppehåll för HVs del också spelats några matcher. Gemensamt för dessa är att vi fått se ett ganska ointresserat(?) eller åtminstone energilöst HV. Man lyckades visserligen med ganska stora besvär bärga två poäng vardera i matcherna mot bottenlagen AIK och Rögle. Men mot övriga har man sen den senaste väl spelade matchen hemma mot Skellefteå för en dryg månad sen, inte tagit en enda poäng.

Även om man kan "bortförklara" detta med att alla lag någon gång under säsongen hamnar i en svacka, är det svårt när man sett HVs formkurva de senaste säsongerna att inte bli orolig. Förra säsongen exempelvis var mönstret om inte samma så åtminstone snarlik. Efter att man hämtat sig från  chokbeskedet från Ryssland gällande Stefan Liv strax innan säsongsstart spelade man faktiskt fram till första uppehållet sin bästa hockey den säsongen. Efter första uppehållet hamnade man i en "svacka" man aldrig riktigt tog sig ur.

Men skillnader finns. Under förra säsongen hade man stora problem i egen zon. Är komm jag säkert få mothugg men jag tycker faktiskt att det ser betydligt bättre ut här i denna säsong, även under senaste tidens svacka. Wesslau i målet skapar en trygghet och positionsspelet är betydligt mer disciplinerat. Det är inte lätt att göra mål på HV i år (några bottennapp till matcher undantagna).

Det som däremot känns igen är ineffektiviteten framåt. Liksom förra säsongen gör man det ofta väldig svårt för sig med få som kommer med fart i anfallen för att ge puckhållaren alternativ. Sen, väl i anfallszon, tar man gärna bågar ut mot hörnen istället för att gå mot mål. Dessutom ser det ofta ut som man krånglar till sakers och ting för mycket. Istället för ett skott på mål eller lägga pucken i rundeln försöker man lägga ett svårt diagonalpass.

Som tur är krävs det inget hockeygeni för att lösa dessa problem. Energi och enkelhet är nyckelorden. Mer av dessa båda och mycket kommer lösa sig. Det hoppas jag få se redan ikväll mot Brynäs. Förutsättningarna finns där. Annandagshockey hemma mot svenska mästarna efter ett långt uppehåll. Dessutom borde man vara revanschsugen efter den senaste tidens skrala resultat och vilja visa hemmapubliken att man verkligen är så bra som man faktiskt var för så sent som för en månad sen. Kommer det däremot se lika illa ut som det gjort senaste tiden kommer åtminstone mina farhågor om en säsong med en avslutning som de senaste två säsongerna förstärkas.

Norrland borta

Att HV har problem med bortamatcher i norrland är tydligt. Även innan gårdagens totala kollaps i den sista av de två matcher som avslutades (vi fick på något märkligt sätt med oss en poäng från den första av dessa matcher) är statistiken dessa matcher ingen munter läsning. Efter gårdagens käftsmäll kunde jag inte udgå att börja fundera på varför det så ofta går så dåligt i just dessa matcher. HV är ju i övrigt seriens klart bästa bortalag..

Matchbilden dessa matcher (i synnerhet borta mot Skellefteå, Modo och Luleå) är till en början snarlika. Ett lojt och segt HV från första nedsläpp. I vissa matcher har vi 'tur' och ligger inte under med två, tre mål efter första och då kan man jobba sig in i det och göra det till en riktig match. Men annars blir det aldrig ens spännande. Igår hade vi även extra krydda i form av hysteriskt bra Luleå plus ett HV med spelare som 'la sig ner och dog' så fort det bar emot dem i matchen. Då blir det lätt stora siffror, som det blev igår.

Varför har då HV så förbaskat svårt att börja dessa matcher på ett bra sätt? Min teori, vilket gör mig lite upprörd är att man helt enkelt inte förbereder sig på uppgiften tillräckligt. Ta igår som exempel. Flyget var vad jag förstod, max två timmar försenat. Det innebär att om flyget gått i tid hade man landat kvart i fem (nu landade det kvart sju om jag är rätt underrättad), dvs knappt två timmar innan match. Även utan försening inte optimalt med tanke på allt som ska hinnas med innan dess. Nu är ju detta spekulationer men med tanke på att man senast förra säsong också blev försenad upp till Luleå med försenad matchstart som följd tycker jag inte det verkar allt för otroligt att detta inte är ett rent olycksfall i arbetet. Respektlöst även mot hemmapubliken i så fall, som ju riskerar att först få sitta på läktarn och vänta och sen bli sena hem på kvällen på grund av att man inte har mer luft i kalenderna när man planerar bortaresor.

Hur det än ligger om min teori kring sen resa inte stämmer är det märkligt att man inte är mer på tänderna dessa matcher. Allt som oftats handlar det numera om matcher mot toppkonkurrenter som Luleå och Skellefteå ju utvecklats till att vara senaste säsongerna. Att HV förlorar och har sämre dagar/någon eller några spelare har en dålig dag har jag förståelse för. Men när man ser ett mönster som detta när det gäller bortamatcher i norrland kan man inte låta bli att bli en smula förbannad.

Jag hoppas gårdagens match blir den väckerklocka som till slut väcker lagledningen samt spelarna och gör dem uppmärksamma på detta. Jag tycker inte längre man bara kan förklara det med att man (av en slump) hade en dålig dag. Man måste i alla matcher ha en så pass proffesionell inställning att man ser till att förbereda sig så optimalt det bara går. I slutspelet lär väl den laddningen inte vara några problem, ens när man ska upp till norrland. En annan aspekt av detta, om man nu helt skiter i grundseriematcherna, är att det känns ganska dumt bygga på ett mentalt bagage i stil med 1-19 i målskillnad uppe i Coop om man skulle råka träffa på Luleå i slutspelet fram på vårkanten, för att ta ett exempel.

Så där, min första riktiga sågning av HV för denna säsongen ett faktum. Att den sker i samma vecka som första advent inträffar, får man ändå se som ett bevis på att HV i övrigt gjort det förbaskat bra denna säsong, för att avsluta positivt..

Väntad förlust blev förlust

Efter fyra raka segrar åkte HV från Timrå till Örnsköldsvik på sin bortaturné i Norrland. Bortaturné, halvtaskigt, spel men ändå segrar i bagaget plus att man möter just Modo. Inga vidare ingredienser om man vill se HV ta poäng med andra ord. Modo som HV av någon anledning haft problem med sista åren. Jag räknade alltså med en förlust och det blev mycket riktigt så. Egentligen inte jättemycket att hetsa upp sig för om det inte vore för två saker:

1. Starten av tredje perioden. Totalt usel av HV. Ingen skridskoåkning, ingen vilja, nada. Vad hände i paus? Två valium var? Nej. Man har matchen i andra där man spelar riktigt bra och borde såklart fortsatt på det spåret. Då hade det antagligen varit HV som stått som segrare nu.
2. Kuben. Domarn alltså. Usch vad jag ogillar den mannen i sin proffesion. Inkonsekvent och bara väldigt dålig.

Sen är det smärtsamt att se hur mycket transatlanterna och därmed hela laget saknar Jesper Fasth. Han behövs verkligen som katalysator i den kedjan.

Men låt oss ta fasta på det som varit bra tidigare. Det är HVs förmåga att vinna matcher som varit enastående denna säsong. Fortsätter man på inslagen väg med samma poängsnitt som nu kommer man landa på 119 poäng. Det innebär poängrekord för elitserien (visserligen bara en pinne före nuvarande rekordhållarna Färjestad från 2001/02 då det handlade om endast 50 omgångar). Det säger ändå en hel del om hur fantastiskt bra HV varit i höst. Den 'obligatoriska' svackan efter Karjala-uppehållet, som jag ofta tagit upp här tidigare säsonger, uteblev den här säsongen. Istället blev det full pott på den första fyra matcherna. Nej, trots att man har kvällens förlust knappt utgråten från näthinnan måste man tillstå att det ser fantastiskt bra ut för HV. De punkter jag tog upp i mitt förra inlägg tycker jag det ser ut som man jobbat och jobbar med. I synnerhet det där med att man ofta blir fastcheckade i försvarszon. Imponerande Uffe!

Nu är det endast Skellefteå som är i närheten av HV poängmässigt i tabellen.Vi snackar alltså om Toppmatch på söndag i Kinnarps arena. En riktigt sexpoängsmatch. Eller förresten, en riktigt Sexpoängsmatch är den som spelas omgången därefter, mot serietrean Luleå borta. Då ska nämligen först de cirka 10,5 minuterna av den matchen som avbröts i början av Oktober efter Sundhs otäcka smäll spelas klart. Därefter följer den 'ordinarie' matchen i omgång 27 mellan lagen. Vinster i dessa matcher och vi börjar få riktigt komfortabelt med luft neråt i tabellen...  

Mest bra, men..

Om vi ska sammanfatta HVs prestation fram till det landslagsuppehåll för Karjala cup är det svårt att vara allt för kritiskt. Egentligen är de enda skönhetsfläckarna några enstaka matcher och tyvärr kom två av de två sista matcherna innan landslagslagsuppehållet vilket till viss del solkar bilden av den fantastiska öppning HV gjort. 

Det man framför allt två saker som förbättrats jämfört med de gångna säsongernas lite mer ojämna varannan dag-insatser. Den ena av dessa två saker är disciplinen. Det avspeglar sig i bättre positionspel, i synnerhet i försvaret, mindre onödiga utvisningar och även ett rakare mer effektivt anfallsspel där man driver på mål hårdare även utan puck. Den andra saken är ganska självklart: Wesslau. Vore det inte för hans otroligt stabila och följsamma målvaktsspel hade vi definitivt inte varit serieledning nu. 

Men även solen har sina fläckar.. Det som framför allt oroar är att det är samma gamla svagheter som blottas igen. Även här på minussidan hamnade framför allt om två saker. Den första HVs tendens att bli fast-checkade i försvarszon när motståndarna tillämpar hög forechecking. Tidigare år, i synnerhet de fina åren 2006-2010 hade HV, vad jag minns inte dessa problem. Då utnyttjade man ofta att motståndarna hade spelarna högt upp genom att ha alerta forwards som letade fria ytor och framför allt alerta backar som hittade passningsvägarna betydligt snabbare än idag. Detta tror jag framför allt beror på åldersstrukturen bland HVs backar. Såväl Louma som Petrasek (som tidigare stod för mycket av dessa uppspel) har definitivt passerat sin peak. Dessutom är saknaden av en spelare som Puistola stor, större än många inser tror jag. 

Den andra saken är något som HV än längre haft problem med. Det handlar om när lag (exempelvis Luleå, Växjö i dagens serie, tidigare Mora) spelar något av en avvaktande styrspelsmodell i mitzon. Denna svaghet vågar jag hävda är den HV tappar flest poäng på. Här är det på ett sätt enklare att komma till rätta med det. Det handlar om inställning. HV måste här också utnyttja det faktum att man nästan alltid är ett spelskickligare lag än sin motståndare och trötta ut dem genom att ha fart i spelet såväl med puck som utan puck. Det tillsammans med hårt fysiskt spel, som HV spelar när de är som bäst, tröttar ut moståndarna får man på så vis får dem trötta vilket leder till att deras disciplin i försvarsspelet försämras. 

Kommer dessa punkter förbättras framöver? Jag är tyvärr tveksam när det gäller den första, men spelar HV på max av sin förmåga så har jag svårt att se många lag som orkar stå emot HV med varesig hög fore checking och/eller utmanövrera HVs offensiv genom mitzons-styrspel. HV är såklart inte oslagbara ens på toppen av sin förmåga, men det ska krävas något alldeles extra av motståndarna. Med den insikten (som jag hoppas jag har rätt i) har jag en känsla att detta kan bli en både lång och rolig säsong för HV (långt och roligt går visserligen oftast lite hand i hand sålänge man undviker de två bottenplatserna). Men det gäller att fortsätter med arbeta på samma hårda fina sätt man så ofta gjort under hösten. Börjar man tumma för mycket på arbetet på grund av framgången hittills och lägga sig till med dåliga vanor lever vi farligt. 

  

Imorgon kör vi igång igen och då väntar Timrå hemma för HVs del med en spännade comeback i form av Andreas Jämtin. För mig och vad det verkar de flesta HV-fans en välkommen återkomst. Jag tillhör också skala som aldrig klandrat Jämtin för att han gick till LHC (även om det såklart sved i HV-hjärtat). Min känsla utan att veta vad som turerna var bakom hans övergång till östgötarna att Jämtin mer eller mindre blev borttvingad från HV. 

Till sist lite kort om elitserien i stort så långt: Efter en snabb besiktning av tabellen kan jag konstatera att några lag inte hittills bjudit på någon störra överraskning poäng- eller placeringsmässigt. Det enda lag som överraskat mig och det positivt är Modo (tippade laget som jumbo) som plockat ett antal poäng mer än jag trodde de skulle fram tills nu. Visserligen tappade de lite mot slutet av serien men jag gillar vad jag sett av Modo och tror mycket väl de kan hamna på övre halvan om de fortsätter hålla sin höga högstanivå tillräckligt ofta. 

Sen kan man inte undgå att beröra det stora samtalsämnet under första delen av årets elitserie: Lockout-spelare eller ej. Jag har varit ganska tydlig över var jag står i frågan. Nu när det allt mer verkar som att NHL 12/13 blir helt inställt har/kommer situationen ändras. Då kommer det inte längre bli frågan om korttidskontrakt med lockoutspelare utan att då handlar det om kontrakt över hela säsongen. Vilka klubbar kommer plocka in fler lockout-spelare? Kommer HV göra det? Vad jag tror kommer det inte bli någon större 'dramatik' som under förra lockout-säsongen 04/05. En eller ett par 'stora' namn kan det nog bli frågan om men de flesta klubbar har numera kompetent ledning som inte äventyrar sin budget för en eller ett par stora namn. Framför allt kommer det nog handla om lagen i botten där det handlar om överlevnad, undvika kvalserie eller ta sig till slutspel som framåt jul kommer se sig om efter förstärkningar. Lag som HV, Skellefteå, Luleå och Färjestad kommer antagligen sitta nöjda, om jag får gissa.

Plastig stjärglans

För första gången denna säsong fick jag ikväll se en match som verkligen engagerade mig ordentligt, en match som hade allt. Annars måste jag säga att mitt engagemang den här säsongen hittills inte varit på topp. Självklart har jag glatt mig det fina spel som HV i många matcher visat upp. Men allt för mycket har handlat om annat. Klubbar som pissar på fattade överenskommelser  samma klubbar som väljer att äventyra sin egen ekonomi framför att låta sina egna talanger få chansen. Klubbar som bara tar det bästa ur kakan (gemensamma TV- och sponsorspengar ect) men ger blanka fan i det de upplever är negativt med hockeyligan för egen del.  Det är heller ingen tillfällighet att det är just de två klubbarna, Modo och Frölunda, som valt att gå denna väg. Två klubbar som under längre tid satsat på 'säkra kort' och stora namn före att bygga upp en stomme av spelare på längre sikt. De verkar ha svårt att lära sig av historien också. Få är exemplena när sådana 'satsningar' lyckats över längre tid i idrottsverige. Vad konsekvenserna för deras agerande återstår att se. Kanske blir det bara en parentes med lite plastig stjärnglans. Kanske blir det öderstiget för klubbarnas ekonomi. Succé då? Tja, håller NHL-konflikten i sig över hela säsongen kan deras tidiga agerande absolut leda till sportslig framgång denna säsongen. För visst är det fantastiska hockeyspelare de förstärkt med.

Hur som haver står de i sitt agerande för det som jag i mångt och mycket ogillar i dagens idrottsvärld. En värld det pratas på tok för mycket om 'produkt' och 'underhållning' snarare än 'hjärta' och 'stolthet'.En elitserie där några stjärnor utan någon som helst anknytning kommer in, gästspelar i 'min' klubb tar i min bok lite udden av vad det innebär att 'hålla på' ett lag. Om jag tillåter mig att bli lite hobbyfilosofisk: När drar det till sin spets och byter ut exempelvis hela Frölunda mot NHL-spelare (känns inte helt främmande), är det fortfarande samma lag man håller på? För mig blir det lite som småbarn som väljer lag att hålla på efter vilket som är bäst.

Denna detalj gav såklart extra krydda på kvällens tillställning där HV mötte ett Frölunda med två NHL förstärkningar ivrigt påhejade av stora delar av hockeyjournalistkåren. Men ska man ge det här med intaget av lockout-spelare något bidrog de i allafall ikväll till att vi fick se en mycket underhållande match mellan två lag ('underhållning' som sagt). Detta gjorde nog också att HV var extra taggade och såg till att göra sin bästa match hittills denna säsong. Äntligen fick man se det man trodde sig finnas där när det gäller högstanivå hos HV. Att avgörande målskytt blev en okänd junior vid namn Anton Bengtsson var en festlig detalj och ett långt finger upp i arslet på NHL-mediadrevet.

I princip alla i HV förtjänar beröm för kvällens insats. Jag väljer att plocka fram tre. Först William Karlsson som jobbade kopiöst och är bra såväl offensivt. Det har varit mycket fokus på Davidsson och hans minskade poängproduktion. Men Davidsson gjorde, trots en nolla i poängprotokollet även ikväll, en fantastisk match. Då i synnerhet defensivt där han i många byten tog bort Frölundas "NHL-kedja". Sist men inte minst måste man lyfta fram Gustaf Wesslau. Som Mattias Karlsson beskrev vår målvaktsfantom på twitter: "#32 är en tegelvägg, röd/orange och tät!!". Fantastiskt!

Jag kan inte låta bli att avsluta lite negativt. HV har nu visat sin fantastiskt höga högstanivå. Men om man ändå trots denna säsongsinledning ska hitta något att gnälla på att det blir väl slarvigt och rörigt emellanåt en del matcher. Lite mindre sådana dippar och det blir väldigt svårt för elitseriekollegorna att utmana HV om seriesegern. Med eller utan lockout-spelare.          

En gammal tradition svår att bryta

HV börjat denna säsong strålande och har nu tagit 22 av 27 möjliga poäng. Ikväll var det plastlaget från södra småland känt för sina nyanserade fans som besegrades på bortaplan med 4-1. HV gjorde en knackig första period och där hade jag känslan att det skulle bli poängförlust ikväll. Men där var min känsla lyckligtvis fel ute. Man har en förmåga att mala på med sin tyngd, fart, inställning, teknik och på det viset vinna matcherna Sen när defensiven brister har vi säkerheten själv Gustaf Wesslau längst bak som tar i det närmaste allt.

Men det finns ändå saker att gnälla på. Det första är "slarvbacken". Det känns som den karaktären måste finnas med i HVs laguppställning, i någon skepnad. Det har varit regeln så länge jag kan minnas åtminstone. Denna karaktär tar spelbeslut, kastar puckar till motståndare och är allmänt seg efter såväl i ben som i tanke. Även om jag har sett värre exempel på detta svider det lite att behöva konstatera att denna slarvback just nu är Petrasek. Det svider extra med tanke på vilka krav som han har på sig själv och på övriga i laget. Jag hoppas verkligen Petrasek snarast går tillbaka till grunderna i sitt backspel. Det vill säga tänka på position, ta bort motståndare och SPELA ENKELT med puck. Den back som annars började uselt första matcherna av serien Mikko Louma har verkligen spelat upp sig och var ikväll riktigt stabil. Visst händer det att hans långa uppspel inte når rätt adress och ibland inte går ur zon. Men det är ändå en del av hans spelstil. Sköter han övriga spelet på det sätt han gjorde ikväll och även sist mot Frölunda har han helt klart en plats bland de sex i den tuffa konkurrensen. Övriga backar med Fantenberg i spetsen spelade riktigt bra ikväll för övrigt.

En annan negativ sak handlar om Davidsson-lians brist på offensiv. Det blir inte många sekunder i offensiv zon för den linan när de väl kommer i anfall. Detta känns som ett otroligt resursslöseri när denna kedja och framför allt Davidsson används som en brunkarline dvs som en traditionell fjärdekedja. Många har varit inne på det tidigare. Dags att byta omgivning för dessa spelare som inte alls ser ut att häkta i varandra. Varför inte prova Davidsson med Liket och Dyk till exempel?

Apropå Liket kan man inte undgå att nämna kvällens våldsamma tackling som fick honom ur spel. De senaste uppgifterna där säger eventuellt brutet revben. Jag tycker absolut inte det var den fulaste tacklingen jag sett. Men med tanke på vad konsekvenserna kan bli när man tacklar en spelare "open ice" som ju ofta då som i detta fall har hög fart och inte är beredd bör detta definitivt stävjas. Allt för många hockeykarriärer har tagit slut för tidigt just på grund av dessa. Sen handlar det också om konsekvensen. Det är många gånger när HV-spelare gjort liknande tilltag och ofta när det stått för betydligt mindre farliga tacklingar som det inneburit matchstraff för HV. Nu blev det inte ens en tvåa. Svårt att förstå hur domarna resonerar där. En klubba som råkar snudda överkroppen på en motståndare ses tydligen som allvarligare förseelse av någon anledning.

Säsongens första förlust

Efter åtta försäsongsmatcher och sex elitseriematcher kom till slut HVs första förlust i ordinarie tid. Även om det naturligtvis är långt i från någon katastrof att förlora borta mot ett till synes taggat Modo som dessutom har en NHL-SPELARE(!!). Men det är inte utan att det svider trots den långa poängraden dessförinnan..

Men vi kan börja med det som gladde ikväll var Jonas Gunnarsson. Riktigt bra match från hans sida. Jäkligt otacksamt för honom dock då hans insats hamnade i skymundan av den otroligt loja inställning man fick se från HVs utespelare. Sen kommer ju såklart NHL-SPELAREN(!!!) få alla rubriker i media då han faktiskt stod för en bra insats och dessutom 1+1.

Jag har sett det förut dessa matcher, ofta borta mot "sämre" lag . Man hamnar i underläge, jag sitter och hoppas att det ska väcka laget men allt som oftast fortsätter det på inslagen väg om man kommit snett in i matchen från början. Redan tidigt i första perioden kunde man därför ana vart hän det barkade. Visst, det såg något bättre ut sista perioden (delvis för att Modo backade hem).

Med tanke på vad jag sett tidigare hoppas jag denna match var ett olycksfall i arbetet. Men jag kan inte hjälpa det ringer ändå lite varningsklockor i mitt huvud. Jag tycker inte HV ska behöva bli så pass överkörda som de faktiskt blev. Efter två perioder var 3-1 väldigt smickrande siffror för HV och i tredje lyckades man inte skapa så mycket mer trots spelövertag. Snabbare uppspel och mer samlat lag i anfall är nyckeln. Kommer man två, tre snarare än som ikväll en och en blir det jobbigare att försvara för motståndarna (vilket ju är en självklarhet). Ibland blir det lite väl mycket duttande när man vunnit puck i försvarszon också vilket gör att motståndarna hinner ställa om till försvar eller, i värsta fall återerövra pucken. Ganska små saker som jag tror hade gjort stor skillnad denna match.

Men ser man det hela ur ett lite större perspektiv så är den här inget att hetsa upp sig på även om det svider lite att den kom mot just skitklubben Modo. HV har börjat den här säsongen strålande trots detta 'snedsteg'. Med lite finputsning på detaljer i spelet kan detta bli en riktigt rolig och lång säsong för HV. Nu vet vi också att vi dessutom att vi har en andramålvakt som håller och gör det ordentligt.

Till sist alla er NHL-spelarevurmare: Ja, Steen var bra men nej, det ändrar inte min uppfattning i frågan om NHL-spelare i elitserien och ännu mindre den om Modos agerande.

Obesegrade

Det har inte varit bländande men med de fyra första omgångarna avklarade är HV fortfarande obesegrade med tio av tolv möjliga poäng. Det man framför allt kan vara nöjd med är spelet i egen zon som är som natt och dag jämfört med stora delar av förra säsongen. Betydligt mer koncentrerat mer pondus och framför allt med betydligt mer självförtroende. Den stora anledningen till denna skillnad jämfört med förra säsongen är jag övertygad om stavas "Wesslan". Han sprider ett lugn och harmoni med sitt målvaktsspel som smittar av sig till  försvaret. Man låter honom få 'enkla' avslut på sig vilket han hittills varit 100% på. Dessutom har han de gånger då ändå försvarsbiten brustit gjort flera fantastiska räddningar. Framför allt tänker jag här på premiären mot Färjestad då man egentligen var det sämre laget. Trots de blev det två pinnar. Det känns väldigt skönt att vi äntligen har en trygg, säker målvakt framför ett försvar som är om inte vattentätt så i alla fall ett som tagit ett par kliv i rätt riktning jämfört med tidigare.

Framåt har det varit mer trevande. Man verkar fortfarande ha vissa problem med lag som ställer upp och spelar styrspel, som Skellefteå gjorde i torsdags. Det har också sett lite krampaktigt ut emellanåt i anfallszon med mycket spel runt sargen istället för rakt på mål. Därför var det glädjande att se HV effektiva och kyliga i sista perioden i eftermiddagens match mot Timrå där man verkligen utnyttjade de lägen man hade och gjorde hela tre mål denna period.

Om vi ska gå in på spelarkritik vill jag vara lite försiktig än. En del nytt folk som jag gärna vill se mer av innan jag hissar eller dissar. Men ett par undantag finns det, ett åt varje håll så att säga.. Jag har redan varit inne på honom, vår nya keeper Wesslau som verkligen visat vilken fantastisk målvakt han är. Händer inget oförutsett, dvs skada så är jag övertygad om att han kommer spela precis lika stabilt kryddat med fantastiska räddningar under resten av säsongen också. När det gäller det negativa har vi Louma vars formkurva pekat spikrakt neråt sista året. Det är ingen tillfällighet att misstagen i försvarsspelet minimerats sen Fantenberg tog Loumas plats. Noll minuters speltid idag (vad jag såg) vilket innebär att Dahlén och company sett det vi fans sett länge, det vill säga att HV har minst sex backar som är bättre än Louma. Men självklart hoppas jag Louma tar detta på rätt sätt och kommer tillbaka som den stora hockeyspelare han faktiskt så sent som i våras, stundtals visade att han kan vara. Sen kan Loumas prestation bero på något som vi fans inte nu känner till, exempelvis en skada.

Vår stora ikon kapten Davidsson gav mig viss oro efter premiären mot Färjestad där han såg minst sagt seg ut. Misstagen var dessutom fler än man brukar se från Snörets sida på en hel säsong. Den oron har till stora delar lagt sig nu då Davidsson visat goda intensioner med fart och bra passningar senaste två matcherna (i synnerhet mot Brynäs i torsdags). Lite som Davidsson i fornstora dagar alltså. Jag hoppas Dahlén ger honom mer förtroende i PP än hittills där han faktiskt matchas ganska sparsamt hittills. Det är den spelform som han kommer bäst till sin rätt.

Till sist några ord om lockout-spelarnas vara eller icke i Elitserien. Känns inte som man kan skriva om ämnet i elitserien utan att nämna detta nu.. Som jag ser det är det ganska enkelt:

Elitserieklubbarna kom överrens om (genom majoritetsbeslut i Hockeyligan som klubbarna äger) att man inte skulle ha rätt som klubb att skriva korttidskontrakt (kortare än en resten av säsongen) med lockout:ade spelare. Huvudanledningen till detta är vad jag har förstått att man vill ha samma förutsättningar för samtliga lag över hela säsongen. Ett hypotetiskt exempel: Modo tar in Sedinarna mfl och möter och krossar Rögle tre gånger med dessa innan jul, sen vid jul tar NHL-konflikten slut och alla NHL-spelare lämnar Modo och elitserien. Efter jul möter Modo Rögles bottenkonkurrent Timrå tre gånger som då lyckas slå Modo dessa matcher samtidigt som de bara mött Modo en gång med NHL-spelarna innan jul medan Rögle bara får möta "ElitserieModo" en gång efter jul. Rögle hamnar i kvalserien på Timrås bekostnad mycket tack vare skillnaden i inbördes möten mot Modo.

Nu är jag medveten om att exemplet haltar men ska mest ses som ett försök att belysa vad dessa "olika förutsättningar" innebär. Att beslutet i sig är det rätta har jag ärligt svårt att bestämma mig vid. Däremot tycker jag det viktiga är ATT man fattat ett beslut hur man hanterar detta som samtliga klubbar gemensamt ställer sig bakom. Tydlighet i kommunikationen vad man står  är det viktiga. Konkurrensverkets beslut att straffa hockeyligan om dessa försöker införa sanktioner på de klubbar som frångår det gemensamma beslutet förändrar egentligen ingenting. Att de utspel som går stick stäv med det man i Hockeyligan kommit överrens kommer från Frölunda och Modo är föga förvånande. Ledningarna för dessa två klubbar verkar vara elitseriens svar på vad Ny demokrati var för politiken. Glättigt och folkligt men knappast någon förankring i någon slags verklighet. Inte ekonomisk sådan åtminstone. Överrenskommelser man varit med om att fatta några dagar tidigare är inget att respektera heller tydligen. Epitetet "pajasförening" ligger nära till hands...

Hur som haver är jag övertygad om att om konflikten ser ut att dra ut längre än säg en månad kommer på gott och ont detta beslut ändras alternativt kommer vissa klubbar inte kunna hålla händerna från syltburken och ta in lockout:ade spelare. Varesig man önskar det eller inte. Jag hoppas själv att HV är starka och inte spräcker sin spelarbudget med miljoner för att ta in NHL-spelare bara för att (som man gjorde vid förra lockouten 04/05). Men visst, en Franzen eller en Joensuu för en inte orimlig kostnad säsongen ut skulle jag verkligen inte säga nej till.  

Så slutar serien

Så här tror jag alltså att lagen kommer placera sig i Elitserien säsongen 12/13: 

1. Skellefteå

2. Luleå

3. HV71

4. Färjestad

5. Brynäs

6. Frölunda

7. Linköping

8. AIK

9. Växjö

10. Rögle

11. Timrå

12. Modo

Men det kommer bli jämnt. Alla lag har sina svagheter och styrkor om än i liten utsträckning och inget lag har någon överlägsen trupp. Sen har vi det där med motivation som slår klass. Det kommer också tighta till tabellen ytterligare i slutet när vissa lag slåss för att undvika strecken.  Kan tänka mig kanske 20-25p mellan ettan och slutspelsstecket (8-9 plats) och kanske ytterligare 10p ner till botten om inget lag blir avhängt tidigt som Timrå förra säsongen.

Men nu kan vi sluta spekulera snart. Nu ska det spelas om det, på riktigt. 

SLÄPP PUCKEN!

Växjö

Sist men inte minst har vi klubben som gärna vill vara den stora antagonisten till HV. De är inte riktigt där än men med hjälp av ett eller ett par enerverande lakejer är man åtminstone delvis påväg åt det hållet. Laget kommer under Janne säkerligen fortsätta på inslagen väg från förra året. Alltså en tät defensiv och lite flax framåt. Nu räcker det ändå inte till en slutspelsplats men förbannat nära kommer det vara. 

Utropstecknet: Petr Vampola. Bäst i Timrå förra säsongen tills han försvann. Kommer nog vara det även i Växjö i konkurrens med Rosén.

Snackisen bland fansen: Lite mer krav på laget denna andra säsong som eventuellt kan utmynna i lite missnöje om framgångarna uteblir. Backsidan i synnerhet kan nog komma att diskuteras en del bland Växjö-fansen. 

Placeringen: 9 

Timrå

Timrå har haft det tungt ett par år nu. Inte mycket som talar för annat denna säsong. Nej, i motsats till Skellefteå har Timrå alla ingredienser som krävs för att bli ett riktigt bottengäng. Man kommer således husera i tabellens nedre regioner under hela säsongen. Timrå bör förbereda sig för kvalserien redan nu.

Utropstecknet: Liksom med Linköping kanske det är mitt HV-hjärta som talar men Simon Önerud. Han sticker ut bland mängden i Timrå, gör sådär 25-30 poäng och är sedan vart välkommen tillbaka till HV till nästa säsong.

Snackisen bland fansen: Som så ofta när det är tråkigt, och tråkigt kommer vara för Timrå-fansen, längtar man till något annat. För klytattarna yttrar sig detta i många önskemäl och ibland krav på nyförvärv.

Placering: 11

Skellefteå

SAIK är laget som denna säsong mest kommer gå att vänta in SM-finalen. Just den känslan, att allt är en transportsträcka fram är det som talar mot dem. Det enda. Annars har de alla ingridienser för att lyckas. Låg spelaromsättning, många egna produkter som blommat ut, en mycket kompetent och intelligent tränare i Anders Forsberg. Nej, det här går fasen vägen för Skellefteå. Åtminstone i serien..

Utropstecknet: Svårt att ta ut någon som kommer höja sig över mängden i detta mycket starka kollektiv. Men Klingeberg kan mycket väl bli den som under denna säsong blommar upp till en riktigt storback, så jag säger John Klingberg.

Snackisen bland fansen: Nedräkningen till slutspelet (läs finalserien)

Placering: 1

Rögle

Rögle kommer med entusiasm, fanatisk hemmapublik och nerförsbacke börja serien strålande, precis som nykomlingar alltid gör. Men ju längre serien går ju svårare kommer man få. Dock kommer man säkerligen plocka många en del poäng under serielunken med en stark defensiv (lägg där till  Gerber) som tråkar ut motståndare vars motivation kanske inte är på topp en torsdagkväll i Lindab Arena i november. Offensivt har Rögle några kvalitetsspelare som ska göra det. Jag tänker främst på Mathias Tjärnqvist, Fredrik Warg och Mark Iggulden. Mycket står och faller med dem offensivt.   

Utropstecken: Ett lag jag har dålig koll på. Men tar fram Lasse Kukkonen. 2010-talets svar på Kenny i Ängelholm. Kenny som spelare alltså..

Snackisen bland fansen: Glädjen över att vara med bland de stora grabbarna. Inget gnäll här. Bara sann skånsk glädje.

Placering: 10

Modo

Ett klassiskt elitserielag som varit med om inte i toppen så åtminstone i mitten i tabellen sen 70-talet. Laget har dock senaste säsongerna haft stora problem. Den stora förklaringen till detta är en generationsväxling som kommit av sig. Även denna säsong förlitar man sig på gamla rävar som Skröder, Sundström och återvändaren Påhlsson i offensiven. Fast Påhlsson får de vänta på ett bra tag eftersom han slet av sig hälsenan under försäsongen. I defensiven och på målvaktssidan ser det rätt tunt ut. Vill till att importerna Cumiskey och Regehr från Kanada samt Stehlik från Slovakien verkligen lyckas. 

Men min tro på det här laget är inte stor. Mycket som måste klaffa med nya namn och att de äldre spelarna fortsätter hålla en hög nivå. Jag tror inte detta inträffar och det blir en mycket mörk säsong för Modo.

Utropstecknet: Mattias Rittola. Var bra redan förra säsongen. Fortsätter på inslagen väg.

Snackisen bland fansen: Varför får vi inte ta in lock-outade NHL-spelare? (Läs Sedinarna)

Placering: 12

Färjestad

Får börja med att be om ursäkt till alla eventuellt berörda att inlägget om Färjestad hamnade utanför bokstavsordningsföljden. Skyller detta på stress pga allmän tisbrist.

Karlstadlaget lämnar till viss del den fysiskt inriktade hockeyn bakom sig kommande säsong. Det kommer dock ta en ca 20 omgångar innan det nya spelet 'sitter' och innan dess kommer det gå lite tungt, inte minst offensivt. Sen kommer Färjestad, tråkigt nog, vara som de alltid är; alltså vinnande. Eller ja, ett snitt på över två poäng lär det bli från omgång 20 och framåt.

Utropstecknet: På något äckligt vis (för oss HV-fans) lyckas FBK alltid ett rätt stort antal spelare i sin trupp att överträffa sig själva. Denna säsong blir den som sticker ut bland dessa Jack Connolly. Kommer ösa in poäng.

Snackisen bland fansen: Till färjestadfansen fördel måste jag säga att det inte verkar vara en supporterskara som hakar upp sig på saker. Snarare kommer en mängd ämnen avhandlas i långa tråda på FBK-forumet. Skulle det vara något som sticker ut skulle det vara att antagonismen mellan dem och HV växer till följd av några heta möten lagen emellan.

Placeringen: 4

Luleå

Det stora diskussionsämnet gällande Luleå den senaste tiden, egentligen sen i vintras, har handlat om att deras speidé lider brist på underhållning. Jag, med motståndarögon är den första att skriva under på det. Men kan jag verkligen förstå varför man som Luleå-fan gillar spelsättet. Ja, kanske till och med älskar det. Inte bara för att det faktiskt vinner matcher åt laget (eller gjorde åtminstone så fram till slutspelet förra säsongen). Men framför allt verkar Luleå-supporten älska när de upplever att 'alla' är emot dem. I synnerhet de som kommer söder ifrån, vilket ju är alla.

När det gäller spel tror jag möjligtvis att man möjligtvis, fyllda av självförtroende efter en fin försäsong kommer våga spela ut lite. Men, efter man gjort så kommer man gå på någon eller några minor i form av förluster med 5-4 eller 7-5 eller liknande. Snart efter det kommer få se vårt kära gamla tråkiga Luleå igen. Men det är inte fy skam det heller, eftersom det för dem till toppen av tabellen.

Utropstecknet: Kanske ingen överraskning men Johan Gustafsson. Kommer hålla många nollor under säsongen. (säkerligen minst två gånger hemma mot HV)

Snackisen bland fansen: Att alla har fel och är orättvisa när de anser att Luleå spelar tråkigt.

Placering: 2

Linköping

Även om man har värvat en spelare som mycket väl kan vara den bästa offensiva spelaren i Elitserien kommande säsongen i Weinhandl så har stjärnglansen kring östgötarna falnat lite senaste åren. I synnerhet gäller det defensiven denna säsong. Räkna därför med ett lag som både släpper in, men också gör en hel del mål. Vill man se mål bör man således se Linköpings matcher. Men håller man på Linköping blir det kanske inte lika roligt. Men efter att ha varit lite illa ute i slutet av Januari/början av februari tar man sig samman och grejar slutspelsplatsen. Trots allt.

Utropstecknet: Säger Grillfors, trots att jag har en dålig insats av honom på näthinnan. Med förtroende och speltid går han en ny vår till mötes i Östergötland. Och det är han värd. 

Snackisen bland fansen: Den tunna och ganska dåliga defensiven/målvaktsspelet, Grillen till trots.

Placeringen: 7

HV71

HV kommer till en början fortsätta på den inslagna vägen från försäsongen och vara hysterisk bra fram till höstuppehållet. Inga nyheter där alltså. Sen kommer senhöst/julsvackan som återigen kostar laget seriesegern. Grundserien avslutas hur som helst starkt och bygger upp skyhöga förväntningar bland de numera lite bortskämda och guldtörstande HV-fansen.

Uropstecknet: Jag är inte den enda som lyfter fram William Karlsson. Har gjort bra ifrån sig under försäsongen och kommer växa än mer i sitt spel.

Snackisen bland fansen: Kommer Jagr i år?... och lite vanligt gnäll efter dåliga matcher och skyhöga förväntningar efter segrar.

Placeringen: 3

Frölunda

Lider av Göteborgssyndromet. Detta yttrar sig med att varje storsatsning med dyra värvningar misslyckas utan undantag. Tur då för Frölunda att man de senaste säsongerna lugnat sig en del med 'supervärvningarna'. Men trots detta är det inget blek trupp man ställer på isen så förväntningarna är vad jag har förstått, alltid på topp, som varje år vid den här tiden, i Göteborg. 

Tvärt emot förra säsongen då man började lysande med dansken Andersen i målet kommer det till en början bli tungt för Frölunda. Fansen kommer kräva allas avgång innan allt börjar stabilisera sig någon gång innan jul. Sen kommer Frölunda bara bli bättre och bättre. Slutspelsjoker? Kanske det, men det tar vi i mars.

Utropstecknet: Dick Axelsson, som till en början är hackkyckling, kommer runt jul komma in ett sånt där stim bara han kan, då han på egen hand avgör ett gäng jämna matcher med några sevärda dragningar.

Snackisen bland fansen: Felvärvningar och värvningar man borde gjort, som vanligt tråkigt nog. 

Placering: 6

Brynäs

Stjärnglansen är till viss del borta hos mästarna när Silverberg lämnat. Hans frånvaro kommer man för övrigt få höra/läsa varje gång Brynäs nämns i media. Beroende på hur det blir med NHL-lockouten kan ju Silverberg snacket tillta än mer..

Men som sagt, inte samma stjärnglans och på pappret inget lag som skrämmer. Kommer hamna i mitt någonstans och inte göra allt för mycket väsen från sig. Vinna mycket hemma, förlora det mesta borta.

Utropstecknet: Jesper Ollas. Visade kvalitet i vårens slutspel. Kan säkerligen dubbla poängskörden på 20p från förra säsongen.

Snackisen bland fansen: Var är alla människor som var på läktarn under finalserien?

Placeringen: 5

AIK

Kommer börja lysande! Allt kommer stämma. Daniel Larsson kommer spika igen. Försvaret kommer se ut som när det varit som bäst under de senaste årens slutspel och till med Blomdahl kommer producera och ligga på fem gjorda mål efter lika många matcher. Men när väl alla tror att serien satt sig och AIK ligger pendlar mellan andra, tredjeplatsen kommer raset. Målvaktsspelet börjar vackla, målfabrikationen avtar och det mesta låser sig. Lyckas ändå ta sig till slutspel mest tack vare den fina starten. Väl där ställer sig alla frågan: Vem vågar välja AIK?

Säsongens utropstecken: Som det Björn Melin-fan jag är kan jag inte låta bli att tippa Björn Melin som just detta. Kommer vara nyttig i offensiven, inte minst i pp för "Solnalaget".

Säsongens snackis bland fansen: När det börjar gå lite tyngre framåt vintern så kommer Daniel Larsson bli en stor hackkyckling. Firman kommer i sina kvartssamtal med klubbledningen kräva Fasth tillbaka.

Säsongens placering: 8

Nu blickar vi framåt (och ett ögonkast bakåt)

Börjar med ögonkastet bakåt i tiden. Igår hade jag lite dialog kring HV och deras försäsong. Där ställde en twittervän (@towejs) frågan om inte sambandet bra försäsong = dålig elitserie. Jag antog utmaningen att ta reda på hur det såg ut historiskt gällande detta samband (som jag inte tror existerar). Jag började idag gräva lite i detta. Jag ska inte säga att jag tog mig vatten över huvudet eller arbetat ihjäl mig för att finna statistik. Men det jag snabbt kunde hitta gällande detta var säsongerna 07/08, som kanske var den bästa för HVs del genom tiderna samt föregående, mindre lyckade säsong.

Om vi börjar med 07/08 tog HV där i snitt 2,5 poäng fördelat på 10 matcher. Ganska ok facit alltså med 8 segrar en förlust och en oavgjord. Den säsongen blev det en överlägsen serieseger följt av SM-guld. Förra säsongen däremot blev det i snittet exakt hälften av detta, alltså 1,25 fördelat på tre vinster, fyra förluster och en oavgjord. Får väl eventuellt gräva vidare i detta. Men min känsla är snarare att en bra försäsong = bra resten med några få undantag (04/05 tror jag är ett sådan 'lysande' undantag). Jag hoppas verkligen jag har rätt i detta för då går vi HV-fans en rolig säsong till mötes. HV tog nämligen denna försäsong, i likhet med säsongen 07/08 2,5 poäng i snitt fördelat på sex segrar och två förluster efter ordinarie tid (1p vardera i dessa två förluster alltså).

Men nu blickar vi framåt som rubriken antyder, mot seriestarten som nu är mindre än fyra dygn bort. Mitt traditionella elitserietips kommer som vanligt att publiceras här. Den här gången är dock upplägget lite annorlunda. Jag ger mig själv lite störra 'konstnärlig' frihet att spekulera kring de olika lagen. Det kommer handla om hur laget kommer ta sig igenom grundserien, vad fansen kommer diskutera samt vilken spelare i resepektive lag som kommer överraska mest positivt. Först ut är AIK vars inlägg jag förhoppningsvis kommer publicera under kvällen.

Ett år har gått

Ett år har gått sen den där hemska septemberdagen och nu kommer känslorna från då till viss del tillbaka. Man minns chocken och overklighetskänslan. Det känns faktiskt overkligt även nu. Många tankar går också till Stefans familj. Man kan bara ana vilket helvete de gått igenom det senaste året. Att så många, inte bara HV-fans känner som mig (vilket många verkar göra) understryker vilken stor idrottsman och människa Stefan Liv var. Man får också känslor av ilska när man läser om omständigheter som denna kring katastrofen. Jag hoppas verkligen att ryssarna lärt sig något av det som hänt. Som det är nu, eller åtminstone var för ett år sen, är Ryssland ett U-land när det gäller flygsäkerhet.

Oförskämt bra

Man kan inte säga annat än att HV börjat denna säsong oförskämt bra. Sex raka segrar och 25-6 i målskillnad på dessa matcher. I torsdags var det för första gång elitseriemotstånd man mötte i form av LHC hemma i Kinnarps. Denna match fick jag förmånen att se via TV och denna slutade med 4-1 seger. Dagen efter följdes denna seger upp mot en till mot samma motstånd med hela 6-1 denna gång i Linköping (Stångebro ishall). Väldigt imponerande i synnerhet med tanke på HV vilade Davidsson, Sundh, Ledin, Petrasek och  Wesslau denna match.

Om vi går tillbaka till torsdagsmatchen tyckte jag mig se en harmoni och glädje i spelet som saknades stora delar av förra säsongen. Alla jobbade för varandra och jobbade stenhårt i varje byte. Det var verkligen en fröjd att se. Jag har nog aldrig sett en så välspelad 'träningsmatch' från HVs sida med låg felprocent och hög intensitet. När ändå Linköping fick lägen fanns Wesslau som sista utpost och agerade hur tryggt som helst. Inte ett uns av osäkerhet eller felbedömning i hans målvaktsspel. I övrigt var det inte någon som utmärkte sig åt varesig ena eller andra hållet. I stabil insats där alla var med och bidrog på ett bra sätt.

I ett läge man nu befinner sig i är det lätt att föras iväg och börja drömma om 100+ poäng i grundserien följt av ett långt härligt slutspel. Speciellt när även våra kvällstidningsexperter börjar favorittippa HV. Men, som den lite tråkiga realist jag är, aktar jag mig för att låta mig föras iväg och bygga upp skyhöga förväntningar redan innan serien börjat. En bra taktik om man vill undvika djup besvikelse och antiklimax. Men samtidigt kan jag ju inte säga annat än att de här sex matcherna inte direkt gjort mig mindre sugen på få se elitserien köra igång. 

Försäsongen igång, men är jag?

Efter en del vånda, tvehågsenhet och brist på inspiration sätter jag mig nu ner och skriver detta inlägg, det första på väldigt länge. Det långa uppehållet har såklart sin naturliga förklaring, intet mycket har hänt på HV-fronten. Åtmintone inte mycket där jag känner att jag har något att tillföra debatten. Det är kanske är just det som är den springande punkten, det där med att tillföra. Nu är ju den här bloggen väldigt opretentiös, men jag har åtminstone försökt ha kravet att det jag skriver ska vara intressant för mig. Hittills, när säsongen så sakta börja komma igång med European Trophy, har jag inte känt att jag direkt haft något att rapportera eller för den delen några reflektioner gällande HV värda ett inlägg. Att jag dessutom under hösten känner att jag kommer ha mycket annat, utöver hockeyn som kommer uppta min tid, bedömer jag inte kommer påverka inläggsfrekvensen i positiv riktning.

Med detta sagt ska jag säga att jag inte skriver detta som någon slags avskedsinlägg. Bloggen kommer finnas kvar. Däremot är risken att inläggen kommer än mindre regelbundet än tidigare stor. Men, detta kan också innebära att jag stundvis, när jag känner att jag verkligen har mycket att bidra med i "HV-flödet" på nätet, kommer att vara mer frekvent än tidigare. Den som lever får se helt enkelt.

Jag vill ändå delge en kort reflektion kring bloggens kärnfråga, HVs A-lag: Försäsongsturnering European Trophy är som sagt igång och har hunnit med två matcher och tillika två segrar mot först Vienna Capitals i fredags med 3-1 och tidigare i eftermiddags mot Slovan Bratislava med 2-0. Båda matcherna i Kinnarps Arena. Tyvärr har jag inte haft möjligheten att se något av det som hänt på isen dessa matcher och känner således att jag inte ha mycket att bidra med när det gäller matchanalys (som sagt, minikravet för skrivandet här). Det jag däremot ändå kan tycka till om och tycker är positivt är förutom resultaten, det faktum att man i högre utsträckning än tidigare försäsonger låtit etablerade spelare vila vissa matcher. I eftermiddags "sparades" exempelvis Krog och nyförvärvet Rhett Rakhshani (lär dröja innan jag lär mig stava det efternamnet rätt (eller rhett, haha)). Det får två positiva effekter: Dels kan man då låta dessa etablerade spelare uppbyggande och skadeförebyggande (vilket jag iskallt räknar med att de i stället gör) i större utsträckning än man kan annars. Det handlar ju ändå, i de allra flesta fall om spelare som passerat 30 där matchrutinen finns men skaderisken är desto större. Den andra positiva effekten är självklar: Unga oerfarna spelare får en fantastisk chans att skaffa sig viktig matcherfarenhet från seniornivå och samtidigt möjlighet att imponera på Ulf och company och därmed öka sina möjligheter att ta en plats i A-laget även längre fram i höst/vinter/vår. En som verkar gjort detta är målvakten Viktor Kokman som både höll nollan och blev utnämnd till matchens spelare efter dagens match.        

Sommarlov?

Det kan tyckas så. Inläggsfrekvensen här har varit måttlig om man ska vara diplomatisk senaste månaden. Men 'i bakgrunden' har jag följt vad som händer kring HV. Den största anledningen till inaktiviteten är nämligen att det inte har funnits mycket att rapportera kring HV. Det stora som hänt är, som nog alla vet, att Voutilainen och HV går skilda vägar. Min spontana känsla när jag läste nyheten var ändå att det känns som ett bra beslut. Voutis formkurva har pekat neråt under flera år nu och för den lön han hade enligt det långa kontraktet motsvarar inte det han producerat senaste säsongerna. Däremot bör HV ta sig en rejäl funderare en gång extra nästa gång man står i begrepp att signa ett långtidskontrakt med en spelare. För får kan väl säga att de långa kontrakt som skrivits burit frukt enligt önskan, Davidsson undantaget?

I övrigt har nyheterna mest handlat om rykten om spelare som sportchef Stillman sägs ha kontakt med till att de är "90% klara". Det hetaste ryktet bland dessa är och har under lång tid varit Darren Haydar. Ett annat namn som seglat upp som hett rykte är den finländska landslagscentern Jarkko Immonen. Ingen dålig värvning om den nu skulle bli verklighet. Just den kategorin spelare som sen KHLs födelse inte längre går till elitserieklubbar.  Just därför ser jag utsikterna att det till slut verkligen blir HV för Immonen som ganska mörka. Ryktena kring återkomster av Tedenby och Jämtin som det spekulerats en del om har däremot svalnat en del även om ingen av dessa är helt avskrivna. Även Zuccarello-spåret känns svalare nu, om det nu någonsin varit hett. Backrykten är det mer tunnsått med. Ytterligare en före detta HV-spelare, Hietanen ryktades ett tag vara på väg tillbaka men han kan nu mig veterligen avskrivas. Sen är det en drös andra namn som André Peterson, Lethonen, Klasen och Raskhani. Egentligen är det bara Jagrs namn man saknar på spelare som är 'på väg' till HV. Det heter ju silly season av en anledning..

En glädjande nyhet igår var att HVs bästa spelare just nu Jesse Joensuu gjorde klart i aftonbladet att det blir HV eller NHL för hans del. KHL är alltså inget alternativ. Det ökar såklart chanserna betydligt att vi får se honom betydligt. Ska vi säga att det är 50-50 att han stannar nu? Jag hoppas, för HVs skull att han inte gör allt för bra ifrån sig i finlands avslutande matcher i VM som han gjorde i kvartsfinalen mot USA.

Det halvsovande tillståndet på bloggen lär inte förändras under de närmsta två månaderna. Men då och då, oftast när det händer något kring truppen kommer den sprattla till och ge ifrån sig ett inlägg. Tills nästa gång det sker kan jag tipsa om detta sköna klipp från HVTV med Dyk i huvudrollen. Att killen är en profil på isen har många som följer HV insett. Men här visar det sig att han även är en färgstark och rolig person utanför isen.

Ett försök till sammanfattning, del 2

Fortsätter min sammanfattning av den gångna säsongen. Här tänkte jag göra det enkelt för mig och gå igenom spelare för spelare med en kort kommentar och ett betyg 1-10 där 5 motsvarar att spelaren motsvarat sina förväntningar. 1 betyder att han inte på något sätt motsvarat dessa och 10 med jättemarginal överträffat dessa. Detta innebär att det blir många betyg runt 5 och inte så många som hamnar varken i botten eller toppen av skalan denna säsong. Få har varit rent usla jämfört med sina förväntningar. Tyvärr är det än färre som överträffat dem ordentligt. Kan värt att påpeka att eftersom betyget baseras just på mina FÖRVÄNTNINGAR krävs det mer för spelare som Davidsson och Voutilainen att få höga betyg än exempelvis Kristiansen eller Liket.


Målvakter
Daniel Larsson
-Inför säsongen hade man hoppats att han skulle lyfta sig från en halvdan första säsong i HV-tröjan. Men lyftet kom aldrig. Många fina insatser blandades med riktiga bottennapp. Blev heller aldrig matchvinnare i slutspelet.
Betyg: 3

Andreas Andersson
-HVs andramålvakt i många år men stod mer än han gjort tidigare säsonger. Spelade stabilt hela säsongen och belönades för detta med att få chansen på allvar i slutspelet. En chans han inte riktigt tog tyvärr. Men Andreas överträffade ändå mina förväntningar denna säsong.
Betyg:  6


Backar
Mattias Karlsson
-Riktigt bra debutsäsong av "Kolan". HVs bästa back under säsongen. Lyfte sig också i slutspelet. Hade han inte haft en svacka i december-januari så hade betyget blivit ännu högre.
Betyg: 8

Mikko Louma
-Det här var verkligen inte Loumas säsong. På tok för mycket slarv även från en spelare som vi vant oss vid spelar med små marginaler. Jag höjde på ögonbrynen när han själv i en intervju sa att han spelat skadad i stor sätt hela säsongen. Varför åtgärdade man inte detta tidigare i så fall? Med tanke på hur säsongen gick verkar detta vad han än själv säger, ha påverkat honom.
Betyg: 2

Adam Almqvist
-Efter succén i slutspelet 2010 blev Adam säsongen 2010-2011 en de mest kritiserade spelaren av egna fansen. Mycket obefogad kritik. Kan köpa att han inte har mycket till skott men hans defensiva arbete är närmast prickfritt match efter match. Var borta en del under säsongen men visade i övrigt hög klass. Kommer saknas.
Betyg: 6

Daniel Grillfors
-En riktigt bra säsong offensivt av Grillen. När han väl fick chansen tog han den men fick ändå aldrig riktigt förtroendet av tränarna. Kommer saknas, även han. Inte helt övertygande i försvarsarbetet alla gånger dock.
Betyg: 6

David Petrasek
-Målades upp som frälsaren i vintras när han till slut kom tillbaka till HV. På ett sätt motsvarande han också förväntningarna. Laget lyftes en del. Även om han inte gjorde underverk på isen så märktes det på laget att Petrasek gör en skillnad. Dessutom fick vi se prov på han fruktade skott från blå vid några tillfällen. Lever upp till de skyhöga förväntningar man hade trots en del slarv emellanåt.
Betyg: 5

Mats Trygg
-Skadad stor del av säsongen. Men när han kom tillbaka gav han många, bland annat mig fel när det gällde om en 35-årig norrman som spelat i tyska ligan senaste säsongerna skulle hänga med i Elitserien. Stabil utan att glänsa
Betyg: 7

Noah Welch
-Tuff defensiv back. Började lovande men kändes aldrig som han riktigt hittade rätt. Hade förväntat mig lite mer av honom.
Betyg: 4

Daniel Rahimi
-En spelare jag gillar eftersom han spelar efter sin kapacitet och utnyttjar de styrkor han har (fysiken). Hade han varit bättre med pucken och lite snabbare hade han kunnat bli en riktig back-klippa.
Betyg: 5

Oscar Fantenberg
-Det lilla vi fick se av 'Fanten' i HV var tyvärr inte övertygande. Men potentialen finns och jag hoppas lyftet kommer nästa säsong istället.
Betyg: 3


Forwards
Johan Davidsson
-Mr HV. Levande legend och vår viktigaste spelare. Tyvärr inte på den nivån i spelet han skämt bort oss med tidigare. Tyckte ändå han lyfte sig en del i slutet av grundserien och i slutspelet vilket höjer betyget lite. Men utvecklingskurvan känns oroväckande dalande för HVs del.
Betyg: 3

Jukka Voutilainen
-Kanske den största besvikelsen denna säsong. Visserligen gör han lite i det tysta ett bra defensivt jobb, men en spelare i förstakedjan måste producera mer framåt.
Betyg: 2

Kamil Piros
-Lite underskattad bland HV-fans tycker jag. Visserligen inget gediget jobb bakåt. Men kan skapa mycket på egen hand i offensiven.
Betyg: 5

Jesper Fasth
-Jag siade inför säsongen om att Jesper skulle få sitt stora genombrott denna säsong. Så blev det inte riktigt då han fick en stor del av säsongen förstörd av först sjukdom sen långtidsskada. När han spelade infriade han dock min högt ställda förväntningar.
Betyg: 5

Jason Krog
-Av det jag sett av Krog i Frölunda tidigare var jag inte mäkta imponerad. Höll hela säsongen en hög jämn nivå och stod för del grymma insatser. Blir viktig för HVs offensiv även nästa år.
Betyg: 7

Jesse Joensuu
-Vilken spelare! Blev bara bättre och bättre ju längre säsongen gick och var under slutspelet HVs klart bästa. Fysik, fart och en jäkla inställning. Bara att hålla tummarna för att vi får behålla denna guldklimp även nästa säsong
Betyg: 9

Andreas Falk
-Väldigt hög lägstanivå. Fantastiskt bra under hösten när hela hans kedja öste in mål. Tappade lite under våren. Vet inte om det är en efterhandskonstruktion med tanke på att man nu vet att han lämnar HV men kan det berott på att han inte haft hundra fokus utan redan i tankarna var på väg bort?
Betyg: 5

Per Ledin
-Man vet ganska exakt vad man får av Ledin. En helvetes jäkla inställning och en hel del uppretade motståndare. Önskar ändå jag kunde få se mer av det hockey-kunnande Ledda trots allt besitter också.
Betyg: 5

Oscar Sundh
-Lyfte sitt spel en nivå under denna säsong. Var landslagsklass under början av hösten. Tyvärr hittade han efter en kortare skada senare på hösten inte tillbaka till den formen. Får hoppas han gör det under nästa år.
Betyg: 8

Tommy Kristiansen
-Stark fysisk spelare. Men fick tyvärr inte mycket uträttat. Hade velat se mer av hans fysik och 'retsticke'-egenskaper än jag fick.
Betyg: 3

Patrik Carlsson
-Bra fart och teknik. Tyvärr fick han inte ut så mycket av det rent poängmässigt. Mer hockey i sig än jag räknat med men fick ut så lite av det. Blir väl ett medelbetyg då.. Är för övrigt övertygad om att han kommer lyfta sig till nästa säsong.
Betyg: 5

Morten Ask
-En av de konstigaste värvningarna som Stillman stått för. Hade låga förväntningar från början. Förväntnigar som inte infriades
Betyg: 3

Johan Lindström
-Började säsongen mycket bra och producerade en del poäng. Tappade rejält under våren tyvärr. Blir därmed medelbetyg.
Betyg: 5

Sådär, 24 spelare beygsatta och dessa får tillsammans ett snittbetyg på exakt 5 . Det innebär alltså att truppen ganska väl infriat mina förväntningar. När spelare som Davidsson, Voutilainen och Louma underpresterar så mycket är det inte konstigt att truppen inte får bättre betyg än så.   

Jag väljer att inte betygsätta de unga spelarena som figurerat i truppen dels på grund av att jag inför säsongen hade dålig koll på dessa och för jag sett för lite av många av dem för att kunna bedömma dem. Men kan nämna att det ska bli spännande att se hur Jonas Gunnarson, Jesper Thörnberg, Sebastian Dyk, Sebastian Strandberg, Oscar Engsund och Viktor Näslund kommer utvecklas. Jag räknar med att alla dessa kommer finnas tillgängliga för a-lagsspel även nästa säsong.

Wesslau ansluter, Grillfors bryter, Williamsson och Dyk förlänger

De senaste dagarna har rykterna varit många kring nyförvärv för HV. Det hetaste av dessa var att Wesslau ska in mellan stolparna inför nästa säsong. Idag bekräftades också det då HV gick ut med att Djurgårdens förstamålvakt nu skrivit på för tre säsonger med HV. Lite tidigare idag offentliggjordes också att backen Jesper Williamsson (som varit utlånad till Troja) får förlängkontrakt och forwarden Sebastian Dyk får a-lagskontrakt. Båda dessa kontrakt gäller nästa säsong. Jag ser positivt på alla dessa tre nyförvärv. När det gäller Dyk och Williamsson är jag övertygad om att de är framtidsnamn för HV och kommer, om HV vill, säkerligen tillhöra toppskiktet i HV inom några år. Wesslau har jag under senaste säsongerna imponerats av där han match efter match räddat ett Djurgården utan försvarsspel. Dock gjorde han enligt uppgift ingen bra kvalserie när det gällde som mest. Inget gott tecken såklart om man söker en målvakt som likt #1 lyfter sig i när det gäller som mest. Men om detta var en engångsföreteelse eller något mönster får vi se i framtiden. Man kan i den 'beräkningen' ta med att han för två år sen stod i motståndarmålet i finalserien när HV tog SM-guld. Då var han allt annat än dålig.

På minussidan idag har vi Grillfors som bryter sitt kontrakt. Mycket tråkigt tycker jag. En lojal två vägs-back som fått oförtjänt lite förtroende senaste säsongerna. Det är säkerligen mycket därför han lämnar. Jag hoppas det innebär att HV har någon toppback på ingång för att fylla Grillens plats. Lycka till i framtiden Daniel!

Truppen inför nästa säsong börjar se allt mer klar ut:

Målvakter

Gustaf Wesslau

Jonas Gunnarsson

Förstafemman

Petrasek, Karlsson

Davidsson, Voutilainen, [Vakant]

Andrafemman

Trygg, Fälth

(Joensuu), Krog , Fasth

Tredjefemman

Louma, [Vakant]

W.Karlsson, Sundh, Ledin

Fjärde

Williamsson, Fantenberg

Carlsson, Kristiansen, Lindström

Extra: Dyk

Enligt min uppställning ovan finns det en, eventuellt två vakanta forwardsplatser och en backplats att fylla. Stillman säger också i detta inslag från idag att man letar efter en forward till. Jag gissar att man här egentligen tittar efter två då Joensuu tyvärr lär utnyttja sin utlandsklausul. Här har de hetaste rykterna sista tiden varit Krogs förre detta radarpartner Darren Haydar som tillhört toppskiktet av forwards i AHLs farmarliga under flera säsonger. Senaste dagarna har också Jämtins återkomst varit ett hett rykte. Jag finner det senare lite märkligt med tanke på under de omständigheter som han lämnade HV med rykten om att spelare i HV inte drog jämnt med Jämtin. Men samtidigt har det runnit en del vatten under Kanalbron sen dess och Jämtin är en förbannat bra hockeyspelare. När det gäller backar har vi även där två heta come back-rykten i Pasi Puistola och Juuso Hietanen. Skulle det visa sig att en av dessa kommer ansluta ser HVs backbesättning ruggigt bra ut. Båda har vi spetsbackar ner på tredje backpar. De närmaste dagarna blir fruktansvärt intressanta när det gäller nyförvärvsbiten. Men alla HV-fans kan nog hålla med om att den här årets silly season redan slagit förra årets ganska tråkiga historia med många tunga namn som lämnade och inte helt fullt ut ersattes. 

Ett försök till säsongssammanfattning, del1

Nu när det finns lite perspektiv på föregående säsong känner jag mig mogen att författa en sammanfattning av det som varit. Först och främst kan man konstatera att denna säsong kommer av en väldigt tråkig anledning gå till historien. Det jag syftar på är som alla förstår Livs tragiska bortgång. Den överskuggar ALLT annat när man kommer minnas tillbaka på denna säsong. 

Där är också där, i slutet av försäsongen vi nås av det fruktansvärda, ofattbara beskedet att Stefan Liv tillsammans med hela sitt lag omkommit i en flygkatastrof. Mitt i det här ska HV, med många spelare som nära vänner till Stefan inom en vecka spela elitseriepremiär. Knappast något drömläge att prestera på topp. Den halvknackiga resultaten under den European Trophy-turnering som HV just åkt ut kändes nu om möjligt än mindre viktiga. Jag och många HV-fans med mig var beredda på en svag HV-inledning av elitserien på grund av detta.

Mycket riktigt gick det också tungt till en början. Efter de tre första omgångarna var HV utan poäng och sist i tabellen. Stor del av förklaringen till dessa förluster kan man nog med ganska stor säkerhet tillskriva att det rätta fokuset, av väldigt förståeliga skäl, inte fanns där. Men där hände något. HV tog sig samman och maskineriet började så sakta rulla igång. Snart såg HV närmast ostoppbara ut. Man hade två glödheta kedjor i form av Fasth, Jouensuu, Krog samt Falk, Ledin, Sundh. Man gick bara och väntade på att förstakedjan skulle komma igång ordentligt och få fart på det enda som inte fungerade under den här perioden: Powerplay. Annars såg det fantastiskt bra ut. Ett tag spelade HV en så bra hockey som de så långt mitt minne sträcker sig, inte spelat tidigare. Denna period, som jag hakat upp mig på mycket under säsongen, sträckte sig från omgång fyra till omgång 21 för HVs del och då var vi framme i början av november. Under den perioden på 18 matcher förlorade HV två(!) under ordinare speltid och en på straffar. Ändå var spelet stundtals än mer imponerande än denna statistisk. Bland dessa matcher finner vi bland annat den magiska vändningen mot AIK där man låg under med 7-2 i början av tredje perioden för att sen inom fem minuter göra fem mål och sedan till slut vinna på straffar.

Den stora frågan för mig när det gäller denna säsongen är vad som hände i landslagsuppehållet som följde efter denna perioden? För efter detta har HVs fina spel inte gått att känna igen. Man har glimtvis i delar av matcher stått för höga prestationer men framför allt har efter detta första uppehåll dalarna i spelet varit avgrundsdjupa. Möjligtvis kan en förklaring på den stora skillnaden jag upplevde i spelet före och efter denna vattendelare till uppehåll i november förklaras med att den bländande offensiven då dolde de luckor som fanns och har funnits sedan flera säsonger i HVs defensiv? Spelare som tappar form och blir skadade? Mycket offensiv kraft gick förlorad när Fasth först fick en efterhängsen sjukdom och sen nästan direkt efter en svår fotledsskada. Trejdekedjan med Sundh, Falk och Ledin som var glödheta innan uppehållet tappade även de till synes samtidigt sin form. I synnerhet Sundh som länge var HVs bästa målskytt tappade det mesta. Även i hans fall handlade det om en skada gjorde att han inte riktigt kunde hitta tillbaka till samma nivå igen. I mina ögon är detta ändå delförklaringar och som inget som klargör varför samma lag kan agera så fundamentalt olika efter ett par veckors uppehåll jämfört med tidigare. Jag har tidigare spekulerat i vad detta tapp kan berott på och den teori jag ger här, att det hela berodde på brist på ödmjukhet som till slut när förlustraden blir allt längre går över brist på tro på det egna spelet, kan jag fortfarande köpa som en rimlig förklaring. Men tanken gnager mig, att det var något annat, något bakom kulisserna som hände, som vi inte känner till.   

Här kommer man osökt in på frågan Dahlén och lagledningen. Han och övriga ledarstaben lyckades uppenbarligen från det fruktansvärda som hände i början på säsongen skapa ett samspelt lag med en spel som ingen verkade kunna stoppa. Men samtidigt, varför kunde man då inte vända den tunga period som följde efter november-uppehållet. Visserligen blev spelet allt bättre och bättre ju närmre slutspelet vi kom men man lyckades aldrig helt hitta tillbaka till den hysteriska form man hade under hösten. Resten av säsongen kom istället att präglas av en brist på konsistens i spelet. Det kändes hela tiden som att HV var tvungen att gå på 100% för att inte totalt falla samman. Allt verkade hela tiden hamna om entusiasm, fysik och fart snarare än att man utnyttjade sina resurser på bästa sätt genom ett smart spelsätt. Detta var extremt tydligt i kvartsfinalerna mot Färjestad. Där fick vi se ett HV som när man bara en liten tum släppte på intensiteten direkt hamnade på rygg. Man ska ge Dahlén, Ljungberg och Olausson och övriga i ledarstaben det att man fick laget samman på ett förbannat fint sätt till en början. Men oförmågan konservera detta över hela säsongen eller åtminstone försöka hitta tillbaka till det, med den slagkraftiga trupp HV ändå haft gör att Dahlén och kompani  i mina ögon får icke godkänt.  

Oj, blev långt det här märker jag nu så jag delar upp sammanfattningen. I nästa del tänkte jag gå lite mer på djupet när det gäller hur enskilda spelare presterat. Återkommer med detta inom en inte allt för avlägsen framtid.

Inget guld för J20

I helgen tog jag mig äntligen lite tid att följa HVs junior-hockey. Närmre bestämt J20s två sista matcher, semi och final som sändes i webb-TV. Visserligen var kvaliteten inte den bästa men ändå bra att man kunde få se lite av det bästa svensk juniorhockey har att erbjuda. Efter att ha vunnit semin mot Rögle ganska komfortabelt med 4-0 blev det igår en väldigt välspelad final mot LHC.

HV skaffade sig i slutet av andra inom loppet av en minut en 2-0 ledning. Kanske var det faktiskt det som stjälpte laget till slut. Man blev i ledning under period två och tre alldeles allt mer passiva och väntade till sist bara in LHCs anfall. Linköping lyckades också, trots bra försvarsspel och fantastiskt målvaktsspel av Gunnarsson, göra ett mål i vardera av de två sista perioderna vilket gav 2-2 efter full tid. I det här läget kändes det som att Linköping, som jagat hela matchen och gjort det bra, hade övertaget. Dessa farhågor blev tyvärr besannade och dröjde inte mer än en minut in i sudden innan LHCs avgörande mål kom.

Finalförlusten till trots bådar detta lag bra inför framtiden. A-laget har under längre tid haft problem att freda sitt eget målområde, något det här laget för det mesta skötte ypperligt med backar som Viktor Näslund, Adam Falk och Simon Petersson i spetsen. Offensivt är det framför allt de två Sebastian, Dyk och Strandberg som bör lyftas fram. Här kommer man osökt in på ämnet nästa säsongs A-trupp. Just nu är det framför allt en förstamålvakt och spelare för de två förstakedjorna som saknas. Kanske för mycket begärt att någon av ovan nämnda ska kunna ta plats på så viktiga positioner redan till höst. Men samtidigt vore det väldigt tråkigt om dessa talanger går förlorade för HV bara för att man har 'fullt' i tredje och fjärdekedjorna. Här hoppas jag verkligen ledarstaben ser potentialen och ändå ger dessa chansen, antingen i tredje-, fjärdefemman eller som utlånade till någon allsvensk klubb (Troja). Att låta de gå förlorade till en elitseriekonkurrent känns som rent resursslöseri. Om man ska hårdra det, varför i så fall överhuvudtaget ha juniorlag i den åldern, om man ändå bara utbildar spelare för konkurrerande lag?

Ej förlängda kontrakt

Så smått börjar man återhämta sig från HVs uttåg ur slutspelet. Men fortfarande känner jag lätt ilska och besvikelse när jag hör talas om det pågående slutspel. Som tidigare år när HV åkt ut tidigt alltså. Inom kort kommer en sammanfattning av säsongen. Kanske blir det inte mycket nytt under solen men jag känner att jag för egen del behöver knyta ihop säcken. Sen är det lättare att med lite distans, eller med facit hand om man så vill, analysera HVs insats.

Det här inlägget ska däremot handla om mer om att blicka framåt och tar avstamp i denna artikel som las ut på HVs hemsida i måndags. Först och främst vill jag berömma HV för att på ett så tydligt sätt beskriva läget och ge alla fans en överblick. Det gör att man undviker felaktiga rykten och frustration bland fansen. Jag hoppas detta är starten på en ny öppnare och tydligare informationsstrategi från HVs sida.

Åtta spelare med utgående kontrakt kommer alltså lämna HV enligt artikeln varav sex inte blev erbjudna nytt kontrakt av HV:

Daniel Larsson
Blev inte den matchvinnarmålvakt som vi hoppats på. Under grundserien hade han lite av de tendenser man kunde se hos legenden Liv, det vill säga lysande vissa matcher och rent av dålig andra. Den stora skillnaden mellan dem är att Stefan lyfte sig när matcherna blev viktigare. Larsson däremot hittade aldrig den hysteriska zon som Liv gjorde även om han gjorde bort sig varken i årets eller förra årets slutspel. Daniel själv verkar enligt denna intervju inte vara allt för missnöjd med detta utan säger att ett miljöombyte kan vara nyttigt för att få karriären i rätt riktning igen.

Andreas Andersson
HVs trogna andramålvakt sedan några år tillbaka. Fick till sist chansen i årets slutspel men tog den inte riktigt. Hade gärna sett han fortsätta som andramålvakt om det inte vore för att man ska skola in lovande Gunnarsson på den positionen.

Noah Welch
En fysisk back som egentligen inte lämnade mycket avtryck efter sig, vilket både i positiv mening och negativ mening. Kanske inte tillräckligt bra defensiv för att kompensera bristerna i det offensiva. Att han lämnar kan indikera att HV har någon annan icke-EU spelare på gång..

Daniel Rahimi
Jag hade kunnat tänka mig en fortsättning för Rahimi. Men precis som Welch ingen tongivande spelare men väl en fysisk, defensiv back som står upp för laget. Avgörande för om detta är positivt för HV är vem som ersätter honom och vad han lyfte för lön.

 Kamil Piros
Jag har många gånger försvarat Piros och känt att han kanske inte fått de chanser han förtjänar. Men samtidigt var det ganska tydligt i årets slutspel, när det gäller som mest, att Piros knappast är en spelare som varken leder laget, höjer sig själv eller sin omgivning. Passar dessutom inte riktigt in i Dahléns spelstil.

Morten Ask
En av de märkligaste värvningarna på länge i HV vilket många hade farhågor om från början.

Sen är det tråkigt nog två spelare där jag är helt överrens med Stillman som erbjudits nytt kontrakt men valt att lämna. Eller rättare sagt, en har erbjudits nytt kontrakt och en var utlånad till HV:

Adam Almqvist
Mycket väntat ska Adam nu ta steget över Atlanten med målet att till slut ta en plats i Detroits NHL-lag. Chansen att han kan slå sig in där bedömmer ändå jag som hyfsat stor. Men skulle han inte där finns det goda möjligtheter att HV har en riktigt bra hemvändare om ett eller ett par år.

Andreas Falk
Jag skrev tidigare att Andreas Falk var prio ett för HV när det gäller att förnya kontrakt. Men nu när beskedet ändå kom är jag inte så besviken trots allt. Precis som Zoran i hvbloggen observerat har Falk sett lite 'mätt' ut under säsongen. I intervjun efter han fått supportrarnas pris som bästa HV-spelare denna säsong kunde man också ana vad som var på gång. Som tur är går inte Falk till en elitseriekonkurrent utan ska pröva lyckan utomlands. Kanske även är Falk en hemvändare om ett tag då han kommit underfull med att gräset inte är grönare på andra sidan.

Förutom dessa åtta spelare har HV följande spelare utan kontrakt:

Jesper Williamsson
Backen har varit utlånad till Troja-Ljungby under säsongen. Där har han enligt uppgift gjort bra ifrån sig. Har dålig koll på honom men kanske mogen för att ta steget till HV?

Jason Krog
Spelare av hans kaliber växer inte på träd. Självklart ska Stillman förlänga om möjligt. Jason visade såväl i serien och i slutspelet att han med rätt omgivning är en av de bästa offensiva spelarna i serien.

Dessutom kom det idag fram att Joensuu tyvärr hade en klausul som innebär att han får bryta sitt kontrakt om han får ett förstahandkontrakt i KHL eller NHL. Känns då tyvärr som vår absolut bästa spelare i slutspelet går förlorad. Men hoppet är det sista som överger en sägs det.. När det gäller Fasth så räknar jag med att han stannar ett år till i HV 'tack vare' den otursförföljda säsong han haft.

Om vi då ska sätta ihop ett lag med de som med de som med all säkerhet kommer spela i HV nästa säsong får vi en uppställning som enligt nedan. Man kan såklart diskutera positioner ect. men något åt det här hållet kommer det antagligen att bli. Jag tar med Elias Fält som ryktas vara klar samt sensaste heta ryktet William Karlsson från Västerås. Sen kan det vara värt att nämna att det rådde lite 'missförstånd' kring Mats Tryggs och Patrik Carlssons kontrakt som nu visare sig strecka sig över även nästa säsong. I fallet Patrik ser jag det som positivt. Det finns potential i killen som dessutom har en spelstil med mycket skridskoåkning som borde kunna passa i Dahléns filosofi bättre än det gjort denna säsong. Trygg var faktiskt bättre än var man vågat hoppas på. Förblir han skadefri kanske vi kan få ut ännu mer av honom.

Här kommer det, mitt första förslag på femmor säsongen 12/13 som synes med en hel del luckor att fylla i synnerhet på forwardsplats. Sen kanske det inte ens blir samtliga av dessa som slutligen kommer spela i HV nästa säsong. För hur ska man tolka Stillmans  "Vidare kommer det bli en del förändringar på både back- och forwardssidan." från artikeln?

Målvakter
[Vakant]
Jonas Gunnarsson

Förstafemman
Petrasek, Karlsson
 Davidsson, Voutilainen, [Vakant]

Andrafemman
Trygg, Fälth
[Vakant], [Vakant], Fasth

Tredjefemman
Louma, Grillfors
W.Karlsson, Sundh, Ledin

Fjärde
(Williamsson), Fantenberg
Carlsson, Kristiansen, Lindström

UPPDATERING 29/3: Som väntat blev det HV för såväl centern William Karlsson som för backen Elias Fälth. Tar därför med glädje bort paranteserna från dessa i laguppställningen ovan. Slarvigt nog glömde jag från början Grillfors som jag nu lagt till. Tack Benta för påpekandet.

Slut?

Säsongen är över för HV. Efter en jämn match sex i kvartsfinalserien där HV hade varken domaren eller turen på sin sida står det klart att HV missar semi för andra året i rad. Absolut inte ok för en klubb som har uttalat mål att slåss om guldet. Men detta inlägg kommer inte handla om säsongen i stort utan det återkommer jag till. Först måste besvikelsen lägga sig lite och få lite tid att tänka igenom det minst sagt händelserika säsong som vi nu lämnar bakom oss.

Många, även HV-fans menar ändå att det var 'rättvist' att Färjestad vann eftersom de var det bättre laget i kvartsfinalserien. Jag håller inte med om det. Jag kan köpa att Färjestad hade var jämnare, konsekventare och hade ett bättre grundspel. Men att de skulle vara bättre håller jag inte med om. Istället var det små tillfälligheter, som mål i rätt lägen, stolträffar, studsar på spelare som gjorde att Färjestad stod som segrare till sist. Nu vet jag att jag låter som en dålig förlorare. Men förstå mig rätt, Färjestad var bättre på vissa delar av spelet medan HV var det på andra. Det var två lag med ganska markant olika spelstil, som gjorde upp i vad som kom att bli en ruskigt jämn matchserie. Med lite medstunds hade HV stått som semifinalister nu. Detta är också en tröst för mig när HV nu är utslagna. Även om man hade dippar i spelet även i kvartsfinalserien så visade man många gånger vilken moral och vinnarinstinkt det fanns i det här laget.

Sen kan jag inte undvika ämnet domarna i denna kvart. Inte ens den mest inbitna Färjestadssupportern kan ju mena att HV hade domarna med sig i denna matchserie. I sista matchen var det ren parodi. Domarna slutade blåsa i tredje perioden vilket såklart gynnar det lag som vill försvara en ledning (FBK) mot ett desperat jagande lag (HV). De spelförstörande överträdelser som släpptes var nämligen många. Väldigt många. Det gjorde det än svårare för HV att med hjälp av fart och teknik dyrka upp Färjestads försvar. Som om det inte är svårt ändå.. Innan dess i de två första perioderna hade mycket släpps med några få undantag. De undantagen var visserligen enligt regelboken korrekta utvisningar på HV men föregicks och efterföljdes av en mängd liknande situationer, från båda lagen, utan åtgärd från domare. Det hela slutade inte bara med att HV blev utslagna, utan även allvarlig skada på Krog efter en ful armbåge av Frögren. Med all säkerhet hade vi sett Krog för sista gången i slutspelet även om HV lyckats ta sig till final.

Jag förstår att det jag skriver framstår som gnäll och bortförklaring från en dålig förlorare. Men det är absolut inte de som det handlar om. Det handlar istället om konsekvens. Konsekvens som innefattar samma bedömningsnivå för alla spelare, alla lag, i alla perioder, slutspel eller ej, det är allt jag begär. Hakning är hakning, holding är holding. Så jävla svårt kan det inte vara. Snälla, låt oss efter denna säsong få se att man från någon instans inom svensk hockey tar tag i detta. För det kan ju inte vara så att det är bra för hockeyn att domarna plötsligt kan bestämma sig för att så radikalt ändra nivån i en avgörande period i ett slutspel att man inte dömer ens för de mest uppenbara förseelserna. Jag också många med mig börjar nämligen tappa tålamodet med denna i många fall uselhet som råder när det gäller kvaliteten på domarinsatserna.

I och med HVs uttåg och även Frölundas samma kväll såg mitt slutspelstips plötsligt mycket sämre ut, även om jag prickade in en av semifinalerna. Brynäs som slog ut Frölunda har överraskat mig positivt. Det lilla jag har sett tyder på att man har mer tyngd i spelet än jag förväntade mig. Sen att man har en annan som överraskat mig positivt, Silverberg i laget är ingen nackdel. Jag tyckte tidigare att han blivit på tok för hyllad i media. Men jag ser också hans storhet nu. Han är komplett som forward med puckbehandling, passningsskicklighet och skott utöver det vanliga. Kommer bli en av de största om utvecklingskurvan fortsätter..

Slut på säsongen förresten? Nej, vi har ju faktiskt HVs J20 som ikväll vann den avgörande kvartsfinalen mot Södertälje inför fina 1500 på läktarna i Kinnarps Arena. Jag har flera gånger tänkt följa lite bättre vad som händer i HVs ungdomslag men tidsbrist kommer alltid emellan. Synd, för det jag läser mig till verkar det vara sammansvetsade lag med spelare som är beredda och 'allt' för att vinna, precis som denna säsongs upplaga av a-laget.

Till sist vill jag tacka HV med dess ledare och spelare. Tack även till alla supportrar, på läktaren såväl som på nätet, för att ni gjort den här säsongen till en av de mest intressant hittills att följa.

HVTV-referenser

HVs insats i kvart fem sammanfattas väldigt bra av Falk i den här intervjun i HVTV där han också gratuleras efter att blivit utnämnd till årets spelare av Northbank. En bra förstaperiod där HV för första gången i kvartsfinalserien faktiskt visar upp en bra defensiv. Men sen händer tyvärr något med ödmjukheten och disciplinen tråkigt och konstigt nog. Egentligen var förra matchen HV71 anno 2011-2012 i ett nötskal: Förbannat hög högstanivå när alla håller sig till gameplan och kuggar i varandra men väldigt lätt att falla in i ett mönster av dåliga uppspel, slarviga byten och markeringsmissar. 

Förlusten förra matchen innebär att kvällens match borta i Karlstad kan vara säsongens sista för HV. Det finns egentligen massor av saker som talar emot HV men också en hel del som talar för. Mot talar främst Färjestads höga lägstanivå. Man har egentligen bara haft en mindre bra period under slutspelet hittills och det var sista perioden i fjärde kvarten. Till HVs fördel talar att när man spelar med desperation får man ut betydligt mer av laget och HV är också det lag med högst högstanivå. Desperationen borde rimligtvis finnas där ikväll och då lär många av de problem man upplevt under kvartsfinalserien när HV inte spelat på topp lösa sig. När som ett lag, håller högt tempo i skridskoåkningen och det även utan puck samt bereder väg genom tufft fysiskt spel ser allt mycket bättre ut. Färjestad får inte lika många och långa anfall, det blir lättare för puckhållare att hitta passningsalternativ och man får lättare att skapa bra målchanser i anfallen. Men det handlar också om övervägningar. Övervägningar om det är läge för långa uppspel och när man som back ska följa med högt  upp i anfallszon och om man har täckning bakåt för att gå på en 50-50 puck. Desperationen är nödvändig ikväll men jag ser gärna lite tanke i spelet också. Det är då HV varit som bäst under säsongen.

Apropå roligt så kommer en till HVTV-referens här där senaste guldhjälten för HV, Teemu Laine är med i senaste avsnittet (S01E18) av HVTV live. Lägg märke till hur många gånger under programmet han kallar Jönköping "Hem" under programmet. Dröjer nog inte allt för länge innan vi får se honom i HV-tröjan igen. Min gissning är säsongen 13/14 då hans kontrakt med Dinamo Minsk går ut.

Frågor som fick svar

Inför lördagens match undrade man vart åt kvartsfinalserien skulle ta vägen. Svaret blev  ganska entydigt att serien vägde över till HVs fördel. På ett sätt påminde matchen i lördags mycket om de två första i denna serie med skillnaden att rollerna var ombytta. Färjestad hade alltså mer puck och fler chanser. Men man kände stora delar av matchen att HV på något sätt hade grepp om händelserna. Fast det är också en sanning med modifikation. När Färjestad vände underläge 1-2 till 3-2 i tredje kändes det rätt mörkt som HV-anhängare. Andra saker som talar för att det, trots likaläge 2-2 i matcher väger över för HV är Färjestads fokusering på yttre faktorer snarare än sina egna brister i spelet. Denna tjurighet och frustration gestaltas mycket väl i den här, numera närmast lite klassiska presskonferensen av hjälptränare Andreas Johansson. Den skarpsynte Henrik på HVfantasten skriver mer om detta här. Det är alltså inte bara Färjstads supportrar som skyller på domaren, något jag berörde förra inlägget.

Innebär då detta att HV har Färjestad i brygga? Självklart hoppas jag det men är orolig för att Färjestad kan vända på steken igen. Tjurigheten ovan efter en förlust talar nämligen inte bara mot Färjestad. Det handlar om en klubb där det sitter i väggarna att man hatar och förlora. Kan Färjestad kanalisera den energin på rätt sätt, vilket man ofta gjort genom åren, så kan det återigen bli tufft för HV. Hur som helst väntar jag mig ingen lätt batalj om några timmar utan en nervkittlande klassiker, precis som de två senaste.

I HV saknas tyvärr Oscar Sundh. Han var enligt uppgift inte med på värmningen i morse heller och man kan då gissa att han är borta ett tag. I Färjestad däremot gör förstamålvakten Nihlstorp comeback efter att missat förra matchen. Tyvärr för HV då Pettersson-Wenzel som stod i lördags för värmlänningarna inte övertygade. Ytterligare en ingrediens som talar mot att HV nu ska kunna leka hem serien alltså.

Till sist: Daniel Larsson har visat att han är förstamålvakt igen. När han spelar genom att agera snarare än reagera på situationerna är ruskigt bra.

Uppdatering: Glömde nämna serieledarna Luleås sorti redan i kvarten.. Precis som förra årets serieledare (HV) blev det sorti även för detta årets mot AIK. Ett lag som precis som mot HV förra året gjorde det ruskigt bra med högt tempo, fysik och bra målvaktsspel. Precis de egenskaper som behövs för att vinna matchserier i slutspel med andra ord. AIKs semifinalplats innebär inte bara att jag får rätt i mitt tips på åtminstone en matchserie i slutspelet. Det innebär också att HV nu OM de går vidare har hemmafördel även i semifinalen.

En klassiker?

Gör ett försök att skriva ner lite tankar kring känslostormen a.k.a trejde kvartsfinalen mellan HV och Färjestad igår. Kanske inte blir någon fullödig sammanfattning utan mer brottstycken av de reflektioner gjort under och efter matchen.

Om vi börjar från början med första perioden så såg det mörkt ut ganska tidigt. Visserligen var det HV som förde spelet men blev, precis som tidigare i den här serien hårt staffade för de misstag de gör. 2-0 till Färjestad efter första således. Alla tre mål Färjestad gjorde denna match beror till stor del på misstag, grova misstag från HVs försvarare. Även om det sista FBK-målet naturligtvis inte skulle varit något mål på grund att man dels målskytten Sjögren spelat utan hjälm dels för att han precis innan målet dragit av hjälmen på en HV-spelare. Återkommer till domarinsatsen.

I andra perioden börjar det roliga för HV. Då gör man det jag hoppats länge man ska kunna men på senare tid starkt börjat tvivla på: Man höjer växeln och verkligen i våg efter våg sköljer över FBK. Det darriga försvarsarbetet ersätts av mer resolut och snabbare uppspel. Anfall är bästa försvar skulle man också kunna kalla filosofin HV tillämpade här. En fantastisk intensiv och tempofylld andraperiod av HV slutade med 2-0 till HV och kvitterat i matchen.

Tredje perioden fortsatte på samma sätt som andra och det var till stora delar Nihlstorps målvaktsspel som höll Färjestad kvar i matchen. Till slut kom ändå det som länge såg ut att skulle bli segermålet ca 12 min in i perioden. Ledin segerskytt med en riktigt härlig sargklättring som 'målgest'. Redan innan målet hade nämnda målvakt Nihlstorp tydligt visat att haft ont (antagligen knä/lårtrakten). Vid målet fick han också HVspelare över sig (ditknuffade av Färjestadspelare). Det dröjde inte länge efter målet förrän han skulle få det än jobbigare. Han och HVs Fasth åker på en 50/50 puck och kolliderar så olyckligt att Nihlstorp synbart groggy och stel nacken tvingas byta. Fantastiskt i sammanhanget är att många Färjestad-anhängare vill ha det till att detta var en medveten överkörning av Nihlstorp från Fasths sida. Det känns väldigt långsökt att Fasth genom att åka med huvudet före i hög fart in mot en målvakt med stor risk att det slutar med att det blir en själv som blir skadad gör det just för att medvetet skada Färjestadmålvakten. Däremot fanns det andra situationer där man gick hårt åt Nihlstorp från HVs sida. Så visst var det en 'taktik' att störa Nihlstorp (eller vilket annat lag och målvakt man än mött som man haft så svårt att göra mål på). Hur som helst eventuella konspirationsteorier att domarna skulle vara HV-vänliga skulle få sig en rejäl törn mindre en tre minuter från slutet då Färjestad fick in det omtalade 'hjälmincidentmålet'. Att sen finns vissa Färjestadare som efter det rättsövergreppet på HV (kunde ju avgjort hela matchserien) ändå anser att Färjestad blev missgynnade av domaren är bara patetiskt.

 Vad gäller domarna upphör man aldrig att förvånas över hur fantastisk dåliga de kan vara. Att de är inkonsekventa beroende på lag, spelare, matchbild ect. vet vi sen gammalt. Det har man blivit så van vid att man till fullo accepterar det. Att de ofta är arroganta och håller översittande attityd mot såväl spelare, tränare som fans (genom att nästan aldrig förklara sig i media) visste vi också. Men under det här slutspelet har man även 'kryddat' detta med att nu åtminstone två gånger begå riktig grova avgörande felbeslut som i ena fallet påverkade utgången av match och det, andra fallet igår, mycket väl kunde gjort det.

Hur som helst 3-3 efter full tid. En sudden där HV fortsatte dominera även om felproecenten var större i alla moment på trötta sepelare (även Färjestadspelare). Det gjorde att båda lagen lättare fick chanser och Färjestad var vid ett par tillfällen när att avgöra. Här måste straffsituationen nämnas. Denna situation genererade också ett otroligt gnäll från Färjestadhåll. Men inte ett ljud om de två liknande sitationer åt andra hållet strax senare som inte resulterade i någon utvisning. Jag talar om Lundhs friläge där han blir hakad av såväl Petrasek som Voutilainen. I normal match ska denna situation rendera i två utvisningar för HV. Men straff? Nej, Lundh fick ändå iväg ett avslut (iofs konstigt att det enl reglerna diskvalificerar straff). Med tanke på alla andra situationer, åt båda hållen som släpptes av domarna känns ändå två minuter på Petrasek efter detta logiskt.

Till slut är det ändå rättvisan som segrar när HVs bästa forward hittills i slutspelet Joensuu via en Färjstadsspelare skjuter pucken in i mål 17 minuter in på förlängningen. Så otroligt skönt och så förbannat viktigt. Nu lever matchserien i allra högsta grad. Det blir väldigt intressant om HV kan mäkta med en sån urladdning igen även nästa match. Sen undrar man hur Färjestad reagerar? Kommer de hålla fast vid sitt diciplinerade försvarsspel även hemma på lördag? Klarar deras andra målvakt Pettersson-Wenzel av att leverer en hel match lika bra som han gjorde den dryga period han stod igår? Vem ska HV ställa målet imorgon? Larsson kom in efter första och gjorde det riktigt bra. Många spännande frågor som väntar på ett svar, uppe i Karlstad om snart ett dygn. Denna match hade mesta. Vändningar, konstiga domslut, fart, nagelbitande sudden och till slut en härlig förlösande seger. Kan mycket väl komma att bli ihågkommen som en sån där klassisk slutspelsmatch för oss HV-fans. Det beror nog mycket beror nog på matchserien slutar. Hur som helst, säsongens hittills hetaste och överlägset mest underhållande match.

Jag måste avsluta med att berömma Northbank och hela Kinnarps-publiken för deras fantastiska stöd HELA matchen igenom. I synnerhet när det såg som mörkast ut med 2-0 i baken. Undrar om HV orkat mobilsera sån energi andra utan detta stöd?