Så har man sett den första matchen med HV71 säsongen 11/12. Detta tack vare att Viasat Hockey sände HVs "hemmamatch" mot LHC som utspelade sig i Bredstorpshallen i Tranås. Spelmässigt var det både bu och bä. Det negativa var hafsigheten och okoncentrationen. Förhoppningsvis är det bitar som blir bättre efter hand. Positivt var den relativt höga farten och intensiteten. Det senare kan ha berott på att det var två lokalkonkurrenter och tillika elitseriekollegor som möttes. Till skillnad från matcherna i Tjeckien för över en vecka sen kändes det som att den här matchen gällde mer. Positionera sig inför elitserien. Visa att man inte viker sig ect. Dessutom så var seger en absolut nödvändighet för Linköping för att någon chans till avancemang till slutspel i European Trophy. Nu blev det också seger för LHC, om än i sudden vilket innebar en poäng till HV och två till LHC. Det i sin tur innebär att HV har rätt goda möjligheter att ta sig till slutspel med LHCs en närmast microskopiska.
Vad gäller spelare la jag märke till Ledin som även om han inte gjorde någon toppmatch såg piggare och rappare ut än på länge. Sundh och Falk är alltid bra. Patrick Carlsson som i veckan äntligen blev officiellt klar för HV såg intressant ut också. Stabilt spel med låg felprocent. Jason Krog var ett annat nyförvärv som debuterade i HV-tröjan ikväll. Gjorde inte så mycket väsen av sig förutom några få framstötar som jag minns det. Ett tredje nyförvärv, Noah Welch tror jag kommer bli en nyckelspelare för HV i försvaret. Såg visserligen ut att ha visst på problem med positionsspelet. Men han är ursäktad med tanke att han är van vid mindre rinkar på andra sidan Atlanten. Jesper Thörnberg påminnde glädjande nog väldigt mycket om sin brorsa. Kan inte bara ha berott på att han ärvt tröjnummer av storebror. Jag skulle gärna sett mer av Jesper Fasth också även om han glänste till ett par gånger. Enormt talangfull kille. Kan bli HVs bästa offensiva spelare denna säsong.
Även om intensiteten och viljan verkade finnas finns det mycket att slipa på. Inte minst passningsspelet. Förhoppningsvis och ganska troligt kommer också fler bitar som kommer falla på plats fram till den 15e september då det är elitseriepremiär.
Passion, ångest och glädje
tisdag 23 augusti 2011
tisdag 16 augusti 2011
Vinst, förlust, vinst
Så har HV avverkat de första tre matcherna av European Trophy i och med bortaturnén i Tjeckien i helgen. HV inledde med en ganska bekväm seger mot Sparta Prag (4-1) för att sedan förlora en jämn match mot Pardubice (2-3) och avslutade Tjeckien-resan med att vinna i söndags mot Kometa Brno med 3-2. Tyvärr har jag inte haft, eller kanske rättare sagt, tagit mig tid att se dessa matcher och kan därför rapportera någon förstahandsinfo om hur spelet sett ut. Men om jag ändå tillåter mig tycka till lite..
Den senaste tiden har jag fått tillbaks lite optimismen när det gäller HV. Det beror till mångt och mycket på det jag läser om försäsongen och träningsmatcherna. Nyförvärven med Mattias Karlsson i spetsen verkar imponerat på många av de som sett matcherna. Även de unga spelarna med Adam Almqvist, Jesper Fasth och Jesper Thörnberg verkar ha växt. Just att de två kategorierna av spelare, det vill säga nyförvärven och de unga spelarna kliver fram denna säsong ser jag som absolut nödvändigt för HVs framgång. Annars kommer lasset för spelare som Davidsson, Ledin, Falk, Voutilainen, Louma och Larsson bli allt för tungt.
Många skribenter på forum och i bloggar verkar även vara nöjda med det spel HV presterat. Mer fart jämfört med förra säsongen. Bama skriver också att box play ser mer aggressivt ut än förra säsongen. Det är ju ganska anmärkningsvärt om det gör det redan nu efter tre träningsmatcher i augusti. Kanske håller Dahlén på att lyckas med det Janne K totalt verkar misslyckades med förra säsongen; att få laget att tro på hans idé och få alla att spela enligt denna.
En annan intressant sak att rapportera från HV-världen är att den smått legendariska siten hvfantasten har fått en ny form. Numera är det mer blogglikt och samtidigt mer fokus på läsardiskussionen. En mycket spännande riktning som kan bli lyckad även om jag liksom många kommer sakna att inte få mer Henrik Gustafssons (även Jonas Lindberg på senare tid) skarpsynta analyser som det annonserats nu kommer bli mindre av i fortsättningen. Men helt har Henrik inte lagt av än. Idag kom det här inlägget med tankar om hur HV ska förhålla sig till spelare som är på gränsen till KHL/NHL. Ska man vänta ut dom eller snabbare spika en trupp och då kanske gå miste av de relativt stora namn som hamnar utanför de största ligorna. Jag håller helt med Henrik om att det är bättre man satsar på att snabbt få spelare säkrade inför kommande säsong. Då bygger man upp en harmoni kring truppen och klubben inför kommande säsong. Men man får samtidigt inte vara för ortodox och inte kunna ge avkall på det. Säg att HV skulle börja säsongen som säg Modo gjorde förra. Då gäller det att snabbt reagera när man ser att nuvarande trupp riktigt håller måttet. Sen om en sån som Petrasek plötsligt skulle bli tillgänglig är det en självklarhet att HV ska göra sitt yttersta för att få hem honom igen.
Jag hade gärna sett en trupp med en starkare backuppsättning än den vi har nu. Men tyvärr är verkligheten som den är och det inte har helt enkelt inte gått att få tag på bättre material som också ska passa in i truppen och fylla de luckor som lagledningen anser finns. Men man kan ju lätt när man läser mellan raderna på de uttalanden Stillman gjort senaste tiden dra slutsatsen att om det skulle bli aktuellt skulle HV ta chansen att åtminstone försöka locka till sig en riktig stjärna om någon sådan blev tillgänglig på marknaden utan KHLs eller NHLs intresse.
Nästa träningsmatch, också den en del av European Trophy, ligger nu en vecka bort. Då handlar det om match mot 'lokalkonkurrenten' LHC i Bredstorpshallen i Tranås. Jag hoppas att jag då ska kunna ta mig tid och ha möjlighet att kunna följa matchen.
Den senaste tiden har jag fått tillbaks lite optimismen när det gäller HV. Det beror till mångt och mycket på det jag läser om försäsongen och träningsmatcherna. Nyförvärven med Mattias Karlsson i spetsen verkar imponerat på många av de som sett matcherna. Även de unga spelarna med Adam Almqvist, Jesper Fasth och Jesper Thörnberg verkar ha växt. Just att de två kategorierna av spelare, det vill säga nyförvärven och de unga spelarna kliver fram denna säsong ser jag som absolut nödvändigt för HVs framgång. Annars kommer lasset för spelare som Davidsson, Ledin, Falk, Voutilainen, Louma och Larsson bli allt för tungt.
Många skribenter på forum och i bloggar verkar även vara nöjda med det spel HV presterat. Mer fart jämfört med förra säsongen. Bama skriver också att box play ser mer aggressivt ut än förra säsongen. Det är ju ganska anmärkningsvärt om det gör det redan nu efter tre träningsmatcher i augusti. Kanske håller Dahlén på att lyckas med det Janne K totalt verkar misslyckades med förra säsongen; att få laget att tro på hans idé och få alla att spela enligt denna.
En annan intressant sak att rapportera från HV-världen är att den smått legendariska siten hvfantasten har fått en ny form. Numera är det mer blogglikt och samtidigt mer fokus på läsardiskussionen. En mycket spännande riktning som kan bli lyckad även om jag liksom många kommer sakna att inte få mer Henrik Gustafssons (även Jonas Lindberg på senare tid) skarpsynta analyser som det annonserats nu kommer bli mindre av i fortsättningen. Men helt har Henrik inte lagt av än. Idag kom det här inlägget med tankar om hur HV ska förhålla sig till spelare som är på gränsen till KHL/NHL. Ska man vänta ut dom eller snabbare spika en trupp och då kanske gå miste av de relativt stora namn som hamnar utanför de största ligorna. Jag håller helt med Henrik om att det är bättre man satsar på att snabbt få spelare säkrade inför kommande säsong. Då bygger man upp en harmoni kring truppen och klubben inför kommande säsong. Men man får samtidigt inte vara för ortodox och inte kunna ge avkall på det. Säg att HV skulle börja säsongen som säg Modo gjorde förra. Då gäller det att snabbt reagera när man ser att nuvarande trupp riktigt håller måttet. Sen om en sån som Petrasek plötsligt skulle bli tillgänglig är det en självklarhet att HV ska göra sitt yttersta för att få hem honom igen.
Jag hade gärna sett en trupp med en starkare backuppsättning än den vi har nu. Men tyvärr är verkligheten som den är och det inte har helt enkelt inte gått att få tag på bättre material som också ska passa in i truppen och fylla de luckor som lagledningen anser finns. Men man kan ju lätt när man läser mellan raderna på de uttalanden Stillman gjort senaste tiden dra slutsatsen att om det skulle bli aktuellt skulle HV ta chansen att åtminstone försöka locka till sig en riktig stjärna om någon sådan blev tillgänglig på marknaden utan KHLs eller NHLs intresse.
Nästa träningsmatch, också den en del av European Trophy, ligger nu en vecka bort. Då handlar det om match mot 'lokalkonkurrenten' LHC i Bredstorpshallen i Tranås. Jag hoppas att jag då ska kunna ta mig tid och ha möjlighet att kunna följa matchen.
onsdag 10 augusti 2011
Sommaren slut
Känslan hos mig de senaste dagarna har varit att sommaren är över. Kanske därför jag börjar tänka allt mer på stackars försakade blogg. Tre månader sen senaste inlägget nu. Så lång paus har det inte varit i Alltidhvs fyraåriga historia. Precis som för min kära bloggkollega Z på hvbloggen.se är tidsbrist kombinerat med lite omotivation en del av förklaringen till detta. Men nu, så här mindre än ett dygn innan första träningsmatch, borta mot Sparta Prag i European Trophy är det hög tid att printa ner lite hockeytankar..
Den lite dystra inställning man fick till HVs framtid efter debacklet i slutspelet i våras finns till viss del kvar. Många tunga namn som har försvunnit och nya för mig och antagligen de flesta andra HV-fans, okända har tillkommit. Ny tränare med ny filosofi. Är det neandertalarhockey med dump and chase som gäller nu i och med att Dahlén tar över som tränare? Varför, varför göra sig av med fysik och HV-hjärta i form av Torp och Önerud och ersätta de med "legoknektar" när det är uttalat från HV-håll att det det egenskaperna man söker? Som synes skiljer sig inte mina frågor nämnvärt från förra inlägget, tre månader tillbaka i tiden. Men imorgon kanske man äntligen få, om inte fullständiga svar, så åtminstone en fingervisning om på vad svaren på dessa frågor kommer bli i slutänden.
Mina funderingar kring HV må vara lika de jag haft sen maj men en sak skiljer verkligen från då och nu: Suget efter hockey är i vanlig ordning här. Som alltid den här tiden på året. Varesig man vill eller inte..
Den lite dystra inställning man fick till HVs framtid efter debacklet i slutspelet i våras finns till viss del kvar. Många tunga namn som har försvunnit och nya för mig och antagligen de flesta andra HV-fans, okända har tillkommit. Ny tränare med ny filosofi. Är det neandertalarhockey med dump and chase som gäller nu i och med att Dahlén tar över som tränare? Varför, varför göra sig av med fysik och HV-hjärta i form av Torp och Önerud och ersätta de med "legoknektar" när det är uttalat från HV-håll att det det egenskaperna man söker? Som synes skiljer sig inte mina frågor nämnvärt från förra inlägget, tre månader tillbaka i tiden. Men imorgon kanske man äntligen få, om inte fullständiga svar, så åtminstone en fingervisning om på vad svaren på dessa frågor kommer bli i slutänden.
Mina funderingar kring HV må vara lika de jag haft sen maj men en sak skiljer verkligen från då och nu: Suget efter hockey är i vanlig ordning här. Som alltid den här tiden på året. Varesig man vill eller inte..
torsdag 19 maj 2011
HVs storhetstid över?
Inte frekvent med inlägg senaste tiden. Däremot har jag tänkt en hel del på HV och lite förbryllat följt utvecklingen kring HV-värvningarna inför nästa säsong, eller rättare sagt avsaknaden av dessa. Tedenby, Petrasek, Liv, Melin, Niinimaa, Laine och Thörnberg. Lägg även till Puistola som idag bekräftades klar för KHL-klubben Severstak Cherepovets. De 'stjärn'-spelarna har lämnat HV de sen SM-guldet. Tillkommit har visserligen Elitseriens poängkung Fredrik Bremberg, men han knappast den stjärna HV eller vi HV-fans hoppats på, hittills. Utöver 'Linkan' har spelare som Daniel Larsson, Kamil Piros och Juuso Hietanen (som lämnat i vår) tillkommit sen inför förra säsongen. Hittills inför nästa säsong har backarna Mats Trygg och Mattias Karlsson värvats. Dessutom lär centern Patric Carlsson ansluta så snart kontraktsschimen med Södertälje löst sig. Med så många landslagsmässiga spelare på minuskontot och egentligen bara mediokra elitserienspelare på plussidan är det klart att HV-hjärtat drabbas av höjd slagfrekvens av oron. Men med tanke på vilka hål i HVs lönebudget dessa stjärnor måste gjort borde det finnas en rejäl slant att locka kvalitetsspelare till sig. Men så har det hittills i år inte alls blivit. Detta gör att man blir än mer orolig och lite förbryllad.
Stillman har tidigare av tradition legat lågt och inte knappt läckt något fram tills spelaraffärer är klara. Under årets Silly Season har denna strategi ändrats till en mer öppen där Stillman går ut i media och berättar om vilka spelare som intresserar honom. Enligt det Stillman sagt i intervjuer + en del rykten kan en ganska lång lista med spelare som HV varit intresserade av som valt andra klubbar:
Pär Arlbrandt
Riku Hahl
Gabriel Karlsson
Oscar Möller
Linus Klasen
Sist på listan hittar vi FBKs Dick Axelsson som nu med 99% säkerhet kan avfärdas. Denna lista innehåller alltså spelare är de spelare som 'vi' känner till HV varit intresserade av. Säkerligen har Stillman varit och rykt i fler spelare än så.
Den stora frågan är ju då självklart varför HV, som prenumererat på topp-placeringar och finalspel (bortsett från i år) senaste åren inte hittills har kunnat locka till sig klassspelare när klubbar som Linköping, Djurgården, Skellefteå och till och med allsvenska Malmö kan det? Att konkurrensen från KHL gör det betydligt svårare för svenska klubbar att locka spelare har varit ett faktum ett par år nu och det är inte speciellt märkligt att spelare som Petrasek och Thörnberg inte längre spelar i HV. Men att HV förlorar dragkampen mot 'mindre' svenska klubbar är mer svårsmält.
Som jag ser det finns det egentligen två troliga förklaringar på detta. Den första och den tråkiga är: HV har åkt på en ordentligt ekonomisk smäll och har inte längre muskler att kunna göra de bästa värvningarna bland elitserielagen längre. Turbulensen och osämjan som varit kring förra tränaren Janne Karlsson som uppdagades under vårens slutspel tror jag spelar mindre roll än det ekonomiska. Men negativa historier kring HV som denna ökar knappast HVs chanser att locka till sig spelare. Även om vi numera har Ulf Dahlén som huvudtränare.
När jag läst spekulationer om varför HV inte har lyckats med vissa av värvningarna ovan har förklaringen på HV-forum ibland varit att spelaren i fråga inte valt HV på grund av att man där riskerar hamna i en mer undanskymd roll än i en 'mindre' klubb. Det resonemanget köper inte jag. Snarare bör chansen att få spela med bättre med spelare samt ökade chanser att få visa upp sig långt fram i slutspelet öka spelarens chanser att stärka sin aktier på spelarmarknaden.
Den andra förklaringen är mer positiv. HV och Stillman har så pass bra koll på spelarmarknaden och vad som är rimligt pris för en viss spelare att man istället för att ge sig in i en budgivning som skenar iväg istället avvaktar och jobbar i det tysta med andra namn. Det skulle ju till och med kunna vara så att Stillman med sina uttalande om önskade spelare till viss del lägger ut dimridåer för konkurrenterna.
Den stora fråga är ändå om HVs storhetstid är över för den här gången? Ärligt talat har jag ingen magkänsla gällande detta vilket håll det lutar år. Kanske kommer frågetecknen rätas ut inom kort. HV har snart årsmöte och då lär vi få reda på svart på vitt hur det egentligen står till med HVs ekonomi. Inom den tiden kommer det förhoppningsvis klarna mer vad det gäller nyförvärv också då VM ju nu är slut och när KHL-lagens lagbyggen inför nästa säsong börjar bli klara. En sak är ändå säker: Kommer truppen se ut som den gör idag ser ett kraftigt försämrat HV jämfört med elitseriekonkurrenter kommande säsong. En trupp snarare för nedre halvan i tabellen snarare än en SM-guldkandiat.
Stillman har tidigare av tradition legat lågt och inte knappt läckt något fram tills spelaraffärer är klara. Under årets Silly Season har denna strategi ändrats till en mer öppen där Stillman går ut i media och berättar om vilka spelare som intresserar honom. Enligt det Stillman sagt i intervjuer + en del rykten kan en ganska lång lista med spelare som HV varit intresserade av som valt andra klubbar:
Pär Arlbrandt
Riku Hahl
Gabriel Karlsson
Oscar Möller
Linus Klasen
Sist på listan hittar vi FBKs Dick Axelsson som nu med 99% säkerhet kan avfärdas. Denna lista innehåller alltså spelare är de spelare som 'vi' känner till HV varit intresserade av. Säkerligen har Stillman varit och rykt i fler spelare än så.
Den stora frågan är ju då självklart varför HV, som prenumererat på topp-placeringar och finalspel (bortsett från i år) senaste åren inte hittills har kunnat locka till sig klassspelare när klubbar som Linköping, Djurgården, Skellefteå och till och med allsvenska Malmö kan det? Att konkurrensen från KHL gör det betydligt svårare för svenska klubbar att locka spelare har varit ett faktum ett par år nu och det är inte speciellt märkligt att spelare som Petrasek och Thörnberg inte längre spelar i HV. Men att HV förlorar dragkampen mot 'mindre' svenska klubbar är mer svårsmält.
Som jag ser det finns det egentligen två troliga förklaringar på detta. Den första och den tråkiga är: HV har åkt på en ordentligt ekonomisk smäll och har inte längre muskler att kunna göra de bästa värvningarna bland elitserielagen längre. Turbulensen och osämjan som varit kring förra tränaren Janne Karlsson som uppdagades under vårens slutspel tror jag spelar mindre roll än det ekonomiska. Men negativa historier kring HV som denna ökar knappast HVs chanser att locka till sig spelare. Även om vi numera har Ulf Dahlén som huvudtränare.
När jag läst spekulationer om varför HV inte har lyckats med vissa av värvningarna ovan har förklaringen på HV-forum ibland varit att spelaren i fråga inte valt HV på grund av att man där riskerar hamna i en mer undanskymd roll än i en 'mindre' klubb. Det resonemanget köper inte jag. Snarare bör chansen att få spela med bättre med spelare samt ökade chanser att få visa upp sig långt fram i slutspelet öka spelarens chanser att stärka sin aktier på spelarmarknaden.
Den andra förklaringen är mer positiv. HV och Stillman har så pass bra koll på spelarmarknaden och vad som är rimligt pris för en viss spelare att man istället för att ge sig in i en budgivning som skenar iväg istället avvaktar och jobbar i det tysta med andra namn. Det skulle ju till och med kunna vara så att Stillman med sina uttalande om önskade spelare till viss del lägger ut dimridåer för konkurrenterna.
Den stora fråga är ändå om HVs storhetstid är över för den här gången? Ärligt talat har jag ingen magkänsla gällande detta vilket håll det lutar år. Kanske kommer frågetecknen rätas ut inom kort. HV har snart årsmöte och då lär vi få reda på svart på vitt hur det egentligen står till med HVs ekonomi. Inom den tiden kommer det förhoppningsvis klarna mer vad det gäller nyförvärv också då VM ju nu är slut och när KHL-lagens lagbyggen inför nästa säsong börjar bli klara. En sak är ändå säker: Kommer truppen se ut som den gör idag ser ett kraftigt försämrat HV jämfört med elitseriekonkurrenter kommande säsong. En trupp snarare för nedre halvan i tabellen snarare än en SM-guldkandiat.
onsdag 4 maj 2011
Uffe är klar!
Så har HV presenterat sin nya tränare. Det blev som väntat Ulf Dahlén. Skönt att den frågan till slut är löst efter månader av spekulationer. Ända sen slutsignalen i kvartsfinal yra ljöd på Hovet har det varit det stora samtalsämnet, ja till och med tidigare än så. Som jag skrev i ett tidigare inlägg känns Ulf som ett bra val. Han har mycket hockeyerfarenhet efter sina år i Elitserien och i NHL både som spelare och ledare. Att han dessutom tidigare spelat i HV (97-99) och verkar vara en sympatisk och klok person är såklart ett plus. I övrigt känner jag inte så mycket om hur han är som tränare. Den uppfattning jag fått av honom är efter hans tid som huvudtränare i Frölunda. Där tyckte jag ändå han gjorde en del bra. Framför allt försökte han få laget att spela ett rakare spel mot mål i anfallsspelet. Resultatet med laget kan i backspegeln ses som ganska bra på ett favorittyngt Förlunda säsongerna 08/09 och 09/10. 3a första säsongen (utslagna i semi) och 7a andra (utslagna i kvarten). Det jag inte riktigt gillar är dump-and-chase tänket som Dahlen kritiserats för att praktisera. Just detta spelsätt känns huvudet-under-armen och något som möjligtvis kan vara en lösning i matcherna om allt annat i anfallsväg låst sig.
Men, som jag varit inne på tidigare är inte det viktiga de taktiska detaljerna. Den stora utmaningen för Uffe är istället att få ihop laget. Förutom ny tränare blir det rätt stor spelaromsättning i HV inför nästa säsong. Det gör det både svårare och enklare. Svårare eftersom han måste få ihop gruppen att jobba som ett lag på ett sätt mot ett gemensamt mål (ursäkta klyschigheten). Men det blir också enklare att implementera nya ideér i en grupp som också är ny och därför lite av ett blankt papper. Hur som helst kommer kraven vara höga. Hur höga beror lite på hur HV fyller de luckor efter de som lämnar klubben. Blir det fler värvningar av Mats Tryggs klass kommer det positiva för Dahlén att pressen på honom inte blir lika stor inför kommande säsong.
Här kommer vi osökt in på nästa ämne: Spelarvärvningar. Här fortsätter det som hittills med ganska mycket rykten och väldigt få positiva överraskningar. Det senaste som hänt är att HV gett sig in i en soppa där man skrivit kontrakt med SSKs redan kontrakterade spelare Patrik Carlsson. HV hävdar att SSKs kontrakt inte gäller längre då klubben åkt ner till allsvenskan. Detta reagerar såklart SSK på ganska krafigt. Utifrån det jag läst om detta förstår jag SSKs irritation. Varför ens skriva flerårskontrakt om de sen inte gäller om förutsättningarna för klubben ändras, vilket de ju rätt ofta gör. Det brukar i situationer som dessa. Alltså tror jag ändå vi kommer få se Patrik i HV-dressen till hösten, antagligen i rollen som fjärdecenter.
En enbart positiv nyhet är att HV gjort klart med fyra spelare som får så kallat utbildningskontakt. Dessa är Johan Tollander (forward), Pontus Netterberg (forward), Sebastian Strandberg (forward) och Viktor Näslund (back). Jag hoppas dessa snarast lånar ut till klubbar i lägre division för att få mer speltid och ökat ansvar. Jag hoppas även på lite 'gästinhopp' av spelarna i a-laget vid behov. Då finns det goda möjligheter för samtliga eller åtminstone någon av dessa utvecklas till fullfjädrade elitseriespelare.
Till sist: Varmt välkommen tillbaks till HV, Uffe!
Men, som jag varit inne på tidigare är inte det viktiga de taktiska detaljerna. Den stora utmaningen för Uffe är istället att få ihop laget. Förutom ny tränare blir det rätt stor spelaromsättning i HV inför nästa säsong. Det gör det både svårare och enklare. Svårare eftersom han måste få ihop gruppen att jobba som ett lag på ett sätt mot ett gemensamt mål (ursäkta klyschigheten). Men det blir också enklare att implementera nya ideér i en grupp som också är ny och därför lite av ett blankt papper. Hur som helst kommer kraven vara höga. Hur höga beror lite på hur HV fyller de luckor efter de som lämnar klubben. Blir det fler värvningar av Mats Tryggs klass kommer det positiva för Dahlén att pressen på honom inte blir lika stor inför kommande säsong.
Här kommer vi osökt in på nästa ämne: Spelarvärvningar. Här fortsätter det som hittills med ganska mycket rykten och väldigt få positiva överraskningar. Det senaste som hänt är att HV gett sig in i en soppa där man skrivit kontrakt med SSKs redan kontrakterade spelare Patrik Carlsson. HV hävdar att SSKs kontrakt inte gäller längre då klubben åkt ner till allsvenskan. Detta reagerar såklart SSK på ganska krafigt. Utifrån det jag läst om detta förstår jag SSKs irritation. Varför ens skriva flerårskontrakt om de sen inte gäller om förutsättningarna för klubben ändras, vilket de ju rätt ofta gör. Det brukar i situationer som dessa. Alltså tror jag ändå vi kommer få se Patrik i HV-dressen till hösten, antagligen i rollen som fjärdecenter.
En enbart positiv nyhet är att HV gjort klart med fyra spelare som får så kallat utbildningskontakt. Dessa är Johan Tollander (forward), Pontus Netterberg (forward), Sebastian Strandberg (forward) och Viktor Näslund (back). Jag hoppas dessa snarast lånar ut till klubbar i lägre division för att få mer speltid och ökat ansvar. Jag hoppas även på lite 'gästinhopp' av spelarna i a-laget vid behov. Då finns det goda möjligheter för samtliga eller åtminstone någon av dessa utvecklas till fullfjädrade elitseriespelare.
Till sist: Varmt välkommen tillbaks till HV, Uffe!
torsdag 21 april 2011
Vad händer??
Jag har de senaste veckorna haft gått mod och med tillförsikt sett fram emot nästa säsong. Jag antog i min naivitet att man lärt sig läxan från den nyss avslutade säsongen. Då både det gäller vilken typ av spelare man knyter till sig och hur man sen använder spelarmaterialet. Det var fram tills igår kväll då jag kommer hem och möts av beskedet att HV värvat Mats Trygg. Mats Trygg alltså. En kille som verkade vara på nedgång när han lämnade elitserien 2005. Killen som enligt Stillman är en "offensivt skicklig back" är samma person som hamnade på 68e plats i poängligan för backar, i tyska ligan. Samtidigt ryktas det att man är påväg att knyta till sig Emil Kåberg. Den stora frågan jag ställer mig är varför man gör sig av med Thorp och Önerud för att värva spelare påväg ner i karriären, utan anknytning till klubben?
Än värre är det om det är som Jonas Lindberg på hvfantasten är inne på, nämligen att Trygg och tidigare klara Mattias Karlsson är ersättare till våra två toppbackar Hietanen och Puistola (som antagligen lämnar). Jonas menar att det handlar om att det är nya tider nu. Så fort någon spelare i Elitserien blir någorlunda bra kommer denna förvsinna till KHL. Jag är nästa övertygad att detta inte är förklaringen till värvningen av Mats Trygg. För vore det så illa skulle vi i så fall se 90% av elitseriespelarna i KHL inom några år. Nu spelar uppskattningsvis ca 20-30 svenskar i KHL. Nej, med en av de största spelarbudgetarna i elitserien (som enligt klubbledningen inte skulle bantas i år) MÅSTE det finnas utrymme att knyta till sig betydligt bättre spelare än Mats Trygg som ersättare till exempelvis Hietanen. Att påstå något annat är inte rimligt. Så mycket kan inte ha hänt på några månader. Då elitserien i allmänhet och topplag som HV framför allt ändå till viss del kunde värva spelare som är på gränsen till NHL, trots KHL.
Men med det sagt är HVs värvning av Trygg ändå oroande, eller kanske mest konstig. För ville man ha en utfyllnadsspelare så finns det ju mängder av andra alternativ med samma kapacitet med betydligt större utvecklingspotential. Att HV i stället vill satsa på att få in rutin i laget. Men då värvar man väl en rutinerad back för att leda laget? Typ Petrasek, Åkerman eller varför inte Niskala som det ryktats om.
Till sist vill jag understryka att jag önskar Mats varmt varmt välkommen till HV71 och önskar han såklart all lycka både på och utanför isen. Ingen blir gladare än jag om jag har fel och han gör succé. Känns som jag gnäller betydligt mer ikväll än jag brukar. Men jag tycker HVs värvningsstrategi har gått lite över styr senaste året. Mycket ungt, hungrigt och även säkerligen billigt relativt vad man får i spelkvalitet mot gammalt, trött och säkerligen betydligt dyrare.
Än värre är det om det är som Jonas Lindberg på hvfantasten är inne på, nämligen att Trygg och tidigare klara Mattias Karlsson är ersättare till våra två toppbackar Hietanen och Puistola (som antagligen lämnar). Jonas menar att det handlar om att det är nya tider nu. Så fort någon spelare i Elitserien blir någorlunda bra kommer denna förvsinna till KHL. Jag är nästa övertygad att detta inte är förklaringen till värvningen av Mats Trygg. För vore det så illa skulle vi i så fall se 90% av elitseriespelarna i KHL inom några år. Nu spelar uppskattningsvis ca 20-30 svenskar i KHL. Nej, med en av de största spelarbudgetarna i elitserien (som enligt klubbledningen inte skulle bantas i år) MÅSTE det finnas utrymme att knyta till sig betydligt bättre spelare än Mats Trygg som ersättare till exempelvis Hietanen. Att påstå något annat är inte rimligt. Så mycket kan inte ha hänt på några månader. Då elitserien i allmänhet och topplag som HV framför allt ändå till viss del kunde värva spelare som är på gränsen till NHL, trots KHL.
Men med det sagt är HVs värvning av Trygg ändå oroande, eller kanske mest konstig. För ville man ha en utfyllnadsspelare så finns det ju mängder av andra alternativ med samma kapacitet med betydligt större utvecklingspotential. Att HV i stället vill satsa på att få in rutin i laget. Men då värvar man väl en rutinerad back för att leda laget? Typ Petrasek, Åkerman eller varför inte Niskala som det ryktats om.
Till sist vill jag understryka att jag önskar Mats varmt varmt välkommen till HV71 och önskar han såklart all lycka både på och utanför isen. Ingen blir gladare än jag om jag har fel och han gör succé. Känns som jag gnäller betydligt mer ikväll än jag brukar. Men jag tycker HVs värvningsstrategi har gått lite över styr senaste året. Mycket ungt, hungrigt och även säkerligen billigt relativt vad man får i spelkvalitet mot gammalt, trött och säkerligen betydligt dyrare.
onsdag 13 april 2011
Spelarflykt? ...och lite annnat
Ikväll tog Färjestad ett stort steg mot nytt SM-guld efter suddensegern borta mot Skellefteå (har aldrig varit med om ett kokande arena tystnat så abrupt som Skellefteå Kraft ikväll). Karlstadlaget har nu tre chanser varav två på hemmaplan att ta guld. Sen är den här, för oss HV-fans, ganska prövande säsongen över.
Knappt hann man smälta det historiska fiaskot mot Gnaget innan en ny period av motgång för HV börjar. Det börjar med att Torp lämnar för Timrå. Många ansåg att det kanske inte var hela världen även om ett s.k. hockeyhjärta nu gick till en konkurrent. Men snart börjar det se värre ut. I snabb takt är det nu klart att förutom torp även Önerud, Laine, Thörnberg, Puistola, Hietanen, Björk och Petersson lämnat HV. På plussidan har vi förlängt med Sundh och Grillfors som jag nämnde i förra inlägget och även nu med Andreas Falk. Kul och viktigt såklart. Ett nyförvärv har det också blivit, Mattias Karlsson från Timrå. Mattias gjorde ett par bra säsonger för några år sedan i Färjestad. Kan han komma upp till den nivån igen kommer han bli en tillgång för HV. Spelar han som gjort senaste säsongen i Timrå, vars fans inte varit nöjda med honom, lär han max en spelare för tredje backpar i HV.
Men med så stort manfall räcker det såklart inte med ett nyförvärv. Bland annat saknas det som jag ser det just nu ett första backpar plus en eller ett par forwards för första/andrakedjan som ersättare för Laine och Thörnberg. En hel del namn har i vanlig ordning också förknippats med HV (dock inget seriöst Jagr-rykte hittills). Men hetaste namnen där har varit Per Ahlbrandt (gick till Linköping) och Gabriel Karlsson (gick till Leksand). Kvar finns Riku Hahl och Fredrik Warg som ännu inte kan avskrivas. Med tanke på hur spelarmarknaden ser ut nu tar jag båda alla dar i veckan. Det handlar visserligen om två centrar så båda kanske blir lite för mycket av den varan med tanke på att just centermaterial är, kanske det enda, som inte är en bristvara i truppen så här långt. Hellre då en riktig sniper eftersom vi förlorar två av våra bästa målskyttar i Laine och Thörnberg. Vem detta skulle kunna tänkas vara väljer jag att avstå från att spekulera nu. Men en sak är säker: Att kontraktslösa spelare som nämns i HV-sammanhang kommer knappast vara något ovanligt fram till mitten av juli.
När det gäller backarna är det färre namn. Det jag och alla HV-fans hoppas väldigt mycket på är att Petrasek ska göra en majestätisk återkomst till HV. Men det känner jag på mig tyvärr kommer förbli en dröm. Louma skulle visserligen kunna vara en back för första backpar trots sin långsamhet. Faktiskt Almqvist också om han tar ett steg i utvecklingen inför nästa säsong. Även om det skulle bli så saknar HV två toppbackar, hur man än vrider och vänder på det.
Sen får vi inte glömma bort juniorerna. Juniorlaget gjorde återigen under Anders Olssons var det verkar, eminenta ledning en ny bragd säsong som ledde ända till slutspel i globen. Tyvärr hann jag inte med att se något av detta trots den närheten till Globen. Visserligen förlorade HV båda matcherna här uppe men jag hade gärna sett lite av det frejdiga, tuffa och anfallsinriktade spel som HVs J20 sägs spela.
I detta lag kan vi kanske hitta några av de som kan fylla på bland vakanserna i a-truppen också. Bland de unga spelarna ser jag Fasth, Fantenberg och Thörnberg som givna i säsongs trupp. Men även det vore också kul att få se mer av Linnander, Williamsson och Netterberg. Kanske blir det någon av de som slår igenom nästa säsong?
När vi talar om juniorlaget och Anders Olsson kommer vi också in på tränarfrågan, där en del gärna sett Anders som a-lagstränare. Så lär det knappast bli även om han tillsammans med nästan samtliga tränare som tillhör allmänbildningen förekommit i diskussionerna. Vid tiden för mitt förra inlägg var Dahlén det hetaste namnet. I skrivande stund har i stället Södertäljes Popovic seglat upp som det kanske namnet. En engagerad tränare som vågar ställa krav på sina spelare och som faktiskt verkar vilja spela ett offensivt spel (även om Södertäljes svaga trupp inte tillät det speciellt mycket) tror jag skulle passa bra i HV.
Bör vi HV-fans vara oroliga då? Både ja och nej. Att det efter ett fiaskoartat slutspel blir revnasch, succé serieseger och SM-guld är verkligen ingen självklarhet som kanske lätt kan få för sig som HV-supporter. Däremot blir den rensning av truppen, oavsett om den sker med initiativ från klubbens sida eller att spelarna helt enkelt ser bättre alternativ på andra ställen, lite mer lättsmält för oss som håller på HV. I och med att det också blir en ny tränare känns det som lite av ett nytt kapitel i HVs historia. Ett kapitel som även med SM-guld och med fler spelare kvar efter denna säsong tvunget måste komma förr eller senare. Bättre läge att börja genomföra en generationsväxling kan man knappast få!
Även en ändring i spelstil blir mer lättsmält nu och är nog inte främmande för en majoritet av HV-spelarna. Jag hoppas man kan gå tillbaks till det man fick se av HV kring mitten av förra decenniumet då HV var det lag som spelade klart mest underhållande av samtliga elitserielag. Det var också här HV klättrade till den topp-position man idag och förhoppningsvis imorgon besitter inom svensk hockey.
Oj! Blev en hel del svammel, som sig kanske bör vid den här delen av hockeyåret. Återkommer med mer förr eller senare. Förhoppningsvis förr..
Knappt hann man smälta det historiska fiaskot mot Gnaget innan en ny period av motgång för HV börjar. Det börjar med att Torp lämnar för Timrå. Många ansåg att det kanske inte var hela världen även om ett s.k. hockeyhjärta nu gick till en konkurrent. Men snart börjar det se värre ut. I snabb takt är det nu klart att förutom torp även Önerud, Laine, Thörnberg, Puistola, Hietanen, Björk och Petersson lämnat HV. På plussidan har vi förlängt med Sundh och Grillfors som jag nämnde i förra inlägget och även nu med Andreas Falk. Kul och viktigt såklart. Ett nyförvärv har det också blivit, Mattias Karlsson från Timrå. Mattias gjorde ett par bra säsonger för några år sedan i Färjestad. Kan han komma upp till den nivån igen kommer han bli en tillgång för HV. Spelar han som gjort senaste säsongen i Timrå, vars fans inte varit nöjda med honom, lär han max en spelare för tredje backpar i HV.
Men med så stort manfall räcker det såklart inte med ett nyförvärv. Bland annat saknas det som jag ser det just nu ett första backpar plus en eller ett par forwards för första/andrakedjan som ersättare för Laine och Thörnberg. En hel del namn har i vanlig ordning också förknippats med HV (dock inget seriöst Jagr-rykte hittills). Men hetaste namnen där har varit Per Ahlbrandt (gick till Linköping) och Gabriel Karlsson (gick till Leksand). Kvar finns Riku Hahl och Fredrik Warg som ännu inte kan avskrivas. Med tanke på hur spelarmarknaden ser ut nu tar jag båda alla dar i veckan. Det handlar visserligen om två centrar så båda kanske blir lite för mycket av den varan med tanke på att just centermaterial är, kanske det enda, som inte är en bristvara i truppen så här långt. Hellre då en riktig sniper eftersom vi förlorar två av våra bästa målskyttar i Laine och Thörnberg. Vem detta skulle kunna tänkas vara väljer jag att avstå från att spekulera nu. Men en sak är säker: Att kontraktslösa spelare som nämns i HV-sammanhang kommer knappast vara något ovanligt fram till mitten av juli.
När det gäller backarna är det färre namn. Det jag och alla HV-fans hoppas väldigt mycket på är att Petrasek ska göra en majestätisk återkomst till HV. Men det känner jag på mig tyvärr kommer förbli en dröm. Louma skulle visserligen kunna vara en back för första backpar trots sin långsamhet. Faktiskt Almqvist också om han tar ett steg i utvecklingen inför nästa säsong. Även om det skulle bli så saknar HV två toppbackar, hur man än vrider och vänder på det.
Sen får vi inte glömma bort juniorerna. Juniorlaget gjorde återigen under Anders Olssons var det verkar, eminenta ledning en ny bragd säsong som ledde ända till slutspel i globen. Tyvärr hann jag inte med att se något av detta trots den närheten till Globen. Visserligen förlorade HV båda matcherna här uppe men jag hade gärna sett lite av det frejdiga, tuffa och anfallsinriktade spel som HVs J20 sägs spela.
I detta lag kan vi kanske hitta några av de som kan fylla på bland vakanserna i a-truppen också. Bland de unga spelarna ser jag Fasth, Fantenberg och Thörnberg som givna i säsongs trupp. Men även det vore också kul att få se mer av Linnander, Williamsson och Netterberg. Kanske blir det någon av de som slår igenom nästa säsong?
När vi talar om juniorlaget och Anders Olsson kommer vi också in på tränarfrågan, där en del gärna sett Anders som a-lagstränare. Så lär det knappast bli även om han tillsammans med nästan samtliga tränare som tillhör allmänbildningen förekommit i diskussionerna. Vid tiden för mitt förra inlägg var Dahlén det hetaste namnet. I skrivande stund har i stället Södertäljes Popovic seglat upp som det kanske namnet. En engagerad tränare som vågar ställa krav på sina spelare och som faktiskt verkar vilja spela ett offensivt spel (även om Södertäljes svaga trupp inte tillät det speciellt mycket) tror jag skulle passa bra i HV.
Bör vi HV-fans vara oroliga då? Både ja och nej. Att det efter ett fiaskoartat slutspel blir revnasch, succé serieseger och SM-guld är verkligen ingen självklarhet som kanske lätt kan få för sig som HV-supporter. Däremot blir den rensning av truppen, oavsett om den sker med initiativ från klubbens sida eller att spelarna helt enkelt ser bättre alternativ på andra ställen, lite mer lättsmält för oss som håller på HV. I och med att det också blir en ny tränare känns det som lite av ett nytt kapitel i HVs historia. Ett kapitel som även med SM-guld och med fler spelare kvar efter denna säsong tvunget måste komma förr eller senare. Bättre läge att börja genomföra en generationsväxling kan man knappast få!
Även en ändring i spelstil blir mer lättsmält nu och är nog inte främmande för en majoritet av HV-spelarna. Jag hoppas man kan gå tillbaks till det man fick se av HV kring mitten av förra decenniumet då HV var det lag som spelade klart mest underhållande av samtliga elitserielag. Det var också här HV klättrade till den topp-position man idag och förhoppningsvis imorgon besitter inom svensk hockey.
Oj! Blev en hel del svammel, som sig kanske bör vid den här delen av hockeyåret. Återkommer med mer förr eller senare. Förhoppningsvis förr..
tisdag 5 april 2011
Sagan om HV säsongen 10/11 - Hur vänder vi på rätt köl igen?
Det var en bedrövelse att se HV spela sista delen av den här säsongen. Det kan nog de flesta hålla med om (även om det syntes en del intensitet och vilja i de två sista kvartsfinalerna). Frågan är hur djupa såren är i klubben efter det förnedring det innebar med historisk sorti redan i kvartsfinalen mot nykomlingarna AIK? Förhoppningsvis inte djupare än det man fått läsa och höra sig till ryktesvägen senaste månaderna, att sprickan främst legat mellan Janne Karlsson på ena sidan och en del av spelarna på andra. Den konflikten löstes i så fall i och med att Janne blev entledigad som tränare för en vecka sedan. För inte kan väl spelare som Puistola, Louma Hietanen, Bremberg, Ledin, Voutilainen, Piros, Fasth och Thörnberg alla kollektivt blivit två klasser sämre på några månader? Nej. Jag utgår att det exceptionellt dåliga spelet man visade upp var en följd av osämja i truppen.
Jag berörde det redan i slutet av förra delen i av denna trilogi; det absolut viktigaste för HV nu är att få ordning på två saker som verkar ha saknats under större delen av den här säsongen. Det handlar om grupp-psykologi, såväl som hockey-filosofi. Lyckas man få hela truppen att tro på och spela efter en gemensam idé, då är mycket vunnet redan nu. För så bra trupp har HV att om bara alla drar åt samma håll så blir HV, som vanligt de senaste åren (även när detta inte stämt till hundra), mycket svårstoppade.
Här i ligger den viktigaste och kanske svåraste uppgiften för den nya tränaren. Sen finns det andra detaljer av mer 'teknisk' karaktär som måste ändras jämfört med i år. Spelet framför mål är en sak. Här måste man bli tuffare. Både framför eget och framför motståndarnas mål. Punkt. Ett annat sorgebarn under säsongen har varit boxplay. Här måste man bli aggressivare och ligga tätare på puckhållaren. Punkt. Sen ser jag och nog en bra bit över 90% av alla HV-fans gärna en tränare med offensiv spelfilosofi, till skillnad från Janne.
Vem blir då den nya tränaren som av mig och många andra HV-supportrar får detta på sin kravlista? Den mest kvalificerade gissningen just nu är Ulf Dahlén. Spontant känns det, utan att vet allt för mycket om Ulf som tränare, som ett ganska ok val som mycket väl kan bli succé. Hur som helst, vilket namn det än blir hoppas jag det blir en tränare i Per Mårts stil. En tänkande tränare som dessutom lägger fokus på det mentala och gruppdynamiska.
Sen har vi den del av pusslet som kanske mest diskuteras vid den här tiden på året, nämligen spelartruppen."Vid den här tiden på året" är i och för sig en sanning med modifikation. Vi HV-fans har vant oss vid att silly season snarare börjar i slutet av april efter tre raka finaler 08-10. Så här ser truppen ut just nu, om man räknar spelare som har kontrakt som gäller över nästa säsong:
Målvakter: Daniel Larsson, Andreas Andersson och Jonas Gunnarsson.
Backar: Juuso Hietanen (som det är ett litet frågetecken på), Mikko Louma, Adam Almqvist, Daniel Grillfors, Daniel Rahimi, Oscar Fantenberg och Jesper Williamsson.
Forwards: Johan Davidsson, Jukka Voutilainen, Kamil Piros, Fredrik Bremberg, Jesper Fasth, André Petesson, Per Ledin, Oscar Sundh, Johan Lindström, Jesper Thörnberg och Johan Linnander.
Här har det hittills inte hänt så mycket när det gäller bekräftade övergångar eller förlängningar. Än mindre när det gäller nyförvärv. Här står HV noll stycken officiella i skrivandes stund. När det gäller förlängningar finns bara två namn: Grillfors som fölängde med två år och Oscar Sundh som förra veckan gjorde samma sak. På minussidan har vi Niclas Torp och Simon Önerud, båda klara för Timrå.
Om vi börjar med målvakterna ser det bra ut och absolut ingen anledning att ändra något. Nästa säsong har vi en revanschsugen Daniel Larsson. En av Sveriges bästa andramålvakter Andreas Andersson och en mycket lovande Jonas Gunnarsson. Frågan är kanske snarare om någon av de två äldre herrarna ska lämna till förmån för Gunnarsson? Kanske något som i så fall görs längre in på säsongen då det visat sig mer hur bra Jonas håller och var de andra står..
Backsidan var den svagaste lagdelen under säsong och ser även nu ganska klen ut för ett lag som aspirerar på guld 2012. Här ser jag gärna att man förlänger med Puistola. Bättre tvåvägs-back lär man knappast hitta. Lite sämre form under säsongen, då hela HV underpresterade gör inte Pasi till en sämre back än många tyckte han var efter guldet 2010. Om han ändå sticker bör HV lägga mycket krut på att hitta en likvärdig ersättare. Gärna Petrasek om man får drömma. I övrigt saknas en riktigt defensivt skicklig back och stabil back. Om vi leker med tanken att Puistola förlänger och Douglas Murray* ansluter har HV nio kontrakterade backar vilket är lagom. Uppstår inga skador finns då möjlighet att låna ut exempelvis Jesper Williamsson som kanske är den som ligger närmast till att få begränat med speltid. Jag hoppas annars mycket på att såväl Almqvist som Fantenberg kan ta minst ett par steg i sin utveckling till nästa säsong. Då skulle backsidan plötsligt se riktigt bra ut.
Forwardsuppsättningen ser redan nu bra ut. Får man bara ut 80% av den potential som finns här är man ett topplag. Trots att herrar som Laine och Thörnberg inte finns med. Jag hoppas verkligen (och tror) förlängningen med Falk offentliggörs inom några dagar. Då har HV 12 kontrakterade forwards vilket är tillräckligt . Som jag ser det saknas då bara en spelare, ersättare till Beech som center i andrakedjan. I fallet tycker jag till skillnad från fallet med Puistola att man inte bör förlänga. Beech må vara en bra tekare och hyfad defensivt. Men tillräckligt bra för att leda en andrakedja i HV är han inte. På tok för långsam och alldeles för långt mellan formtopparna, tyvärr. För i sin bästa stunder är Beech ändå ruskigt bra. Hellre Falk i den positionen i så fall. Så kan det mycket väl bli också. Ersättaren till Beech lär med stor sannolikhet bli Fredrik Warg från Skellefteå. Ett ok val tycker jag med tanke på hur spelarmarknaden ser ut idag med konkurrensen från såväl alpligor, KHL och NHL. Skulle sedan, om man får drömma lite, Thörnberg den äldre, Martin alltså förlänga så ser det riktigt bra ut framåt. Om det nu inte blir så ser jag Jesper Fasth som den naturliga efterträdaren till Thörnberg. Laine däremot ser jag helst lämnar. Hur mycket man än kan älska honom när han är som bäst med speed och energi så verkar han knappast vara en människa som skapar den där känslan av att laget jobbar mot samma mål. Det är åtminstone den uppfattningen jag får av Teemu utan att veta allt om vad som pågått bakom kulisserna.
Summa summarum: En ny offensivt tänkande tränare som får ihop ett lag som jobbar tillsammans kryddat med ett par namn till de som redan har kontrakt. Då kan det mycket väl bli revansch och guld om cirka ett år.
*) Bara som namnexempel
Jag berörde det redan i slutet av förra delen i av denna trilogi; det absolut viktigaste för HV nu är att få ordning på två saker som verkar ha saknats under större delen av den här säsongen. Det handlar om grupp-psykologi, såväl som hockey-filosofi. Lyckas man få hela truppen att tro på och spela efter en gemensam idé, då är mycket vunnet redan nu. För så bra trupp har HV att om bara alla drar åt samma håll så blir HV, som vanligt de senaste åren (även när detta inte stämt till hundra), mycket svårstoppade.
Här i ligger den viktigaste och kanske svåraste uppgiften för den nya tränaren. Sen finns det andra detaljer av mer 'teknisk' karaktär som måste ändras jämfört med i år. Spelet framför mål är en sak. Här måste man bli tuffare. Både framför eget och framför motståndarnas mål. Punkt. Ett annat sorgebarn under säsongen har varit boxplay. Här måste man bli aggressivare och ligga tätare på puckhållaren. Punkt. Sen ser jag och nog en bra bit över 90% av alla HV-fans gärna en tränare med offensiv spelfilosofi, till skillnad från Janne.
Vem blir då den nya tränaren som av mig och många andra HV-supportrar får detta på sin kravlista? Den mest kvalificerade gissningen just nu är Ulf Dahlén. Spontant känns det, utan att vet allt för mycket om Ulf som tränare, som ett ganska ok val som mycket väl kan bli succé. Hur som helst, vilket namn det än blir hoppas jag det blir en tränare i Per Mårts stil. En tänkande tränare som dessutom lägger fokus på det mentala och gruppdynamiska.
Sen har vi den del av pusslet som kanske mest diskuteras vid den här tiden på året, nämligen spelartruppen."Vid den här tiden på året" är i och för sig en sanning med modifikation. Vi HV-fans har vant oss vid att silly season snarare börjar i slutet av april efter tre raka finaler 08-10. Så här ser truppen ut just nu, om man räknar spelare som har kontrakt som gäller över nästa säsong:
Målvakter: Daniel Larsson, Andreas Andersson och Jonas Gunnarsson.
Backar: Juuso Hietanen (som det är ett litet frågetecken på), Mikko Louma, Adam Almqvist, Daniel Grillfors, Daniel Rahimi, Oscar Fantenberg och Jesper Williamsson.
Forwards: Johan Davidsson, Jukka Voutilainen, Kamil Piros, Fredrik Bremberg, Jesper Fasth, André Petesson, Per Ledin, Oscar Sundh, Johan Lindström, Jesper Thörnberg och Johan Linnander.
Här har det hittills inte hänt så mycket när det gäller bekräftade övergångar eller förlängningar. Än mindre när det gäller nyförvärv. Här står HV noll stycken officiella i skrivandes stund. När det gäller förlängningar finns bara två namn: Grillfors som fölängde med två år och Oscar Sundh som förra veckan gjorde samma sak. På minussidan har vi Niclas Torp och Simon Önerud, båda klara för Timrå.
Om vi börjar med målvakterna ser det bra ut och absolut ingen anledning att ändra något. Nästa säsong har vi en revanschsugen Daniel Larsson. En av Sveriges bästa andramålvakter Andreas Andersson och en mycket lovande Jonas Gunnarsson. Frågan är kanske snarare om någon av de två äldre herrarna ska lämna till förmån för Gunnarsson? Kanske något som i så fall görs längre in på säsongen då det visat sig mer hur bra Jonas håller och var de andra står..
Backsidan var den svagaste lagdelen under säsong och ser även nu ganska klen ut för ett lag som aspirerar på guld 2012. Här ser jag gärna att man förlänger med Puistola. Bättre tvåvägs-back lär man knappast hitta. Lite sämre form under säsongen, då hela HV underpresterade gör inte Pasi till en sämre back än många tyckte han var efter guldet 2010. Om han ändå sticker bör HV lägga mycket krut på att hitta en likvärdig ersättare. Gärna Petrasek om man får drömma. I övrigt saknas en riktigt defensivt skicklig back och stabil back. Om vi leker med tanken att Puistola förlänger och Douglas Murray* ansluter har HV nio kontrakterade backar vilket är lagom. Uppstår inga skador finns då möjlighet att låna ut exempelvis Jesper Williamsson som kanske är den som ligger närmast till att få begränat med speltid. Jag hoppas annars mycket på att såväl Almqvist som Fantenberg kan ta minst ett par steg i sin utveckling till nästa säsong. Då skulle backsidan plötsligt se riktigt bra ut.
Forwardsuppsättningen ser redan nu bra ut. Får man bara ut 80% av den potential som finns här är man ett topplag. Trots att herrar som Laine och Thörnberg inte finns med. Jag hoppas verkligen (och tror) förlängningen med Falk offentliggörs inom några dagar. Då har HV 12 kontrakterade forwards vilket är tillräckligt . Som jag ser det saknas då bara en spelare, ersättare till Beech som center i andrakedjan. I fallet tycker jag till skillnad från fallet med Puistola att man inte bör förlänga. Beech må vara en bra tekare och hyfad defensivt. Men tillräckligt bra för att leda en andrakedja i HV är han inte. På tok för långsam och alldeles för långt mellan formtopparna, tyvärr. För i sin bästa stunder är Beech ändå ruskigt bra. Hellre Falk i den positionen i så fall. Så kan det mycket väl bli också. Ersättaren till Beech lär med stor sannolikhet bli Fredrik Warg från Skellefteå. Ett ok val tycker jag med tanke på hur spelarmarknaden ser ut idag med konkurrensen från såväl alpligor, KHL och NHL. Skulle sedan, om man får drömma lite, Thörnberg den äldre, Martin alltså förlänga så ser det riktigt bra ut framåt. Om det nu inte blir så ser jag Jesper Fasth som den naturliga efterträdaren till Thörnberg. Laine däremot ser jag helst lämnar. Hur mycket man än kan älska honom när han är som bäst med speed och energi så verkar han knappast vara en människa som skapar den där känslan av att laget jobbar mot samma mål. Det är åtminstone den uppfattningen jag får av Teemu utan att veta allt om vad som pågått bakom kulisserna.
Summa summarum: En ny offensivt tänkande tränare som får ihop ett lag som jobbar tillsammans kryddat med ett par namn till de som redan har kontrakt. Då kan det mycket väl bli revansch och guld om cirka ett år.
*) Bara som namnexempel
onsdag 30 mars 2011
Sagan om HV säsongen 10/11 - Vad gick fel?
Efter en vecka med inaktivitet från min sida men med full aktivitet på bloggar och framför allt på HV-forum är det dags för andra delen av min trilogi om HVs senaste säsong. Den säsong vars insats nu diskuterats flitigt under senaste dagarna. Ja, senast två månaderna har just HVs sämre spel som varit grunden för diskussionerna kring HV. Det hela mynnade idag ut i att HVs tränare Janne Karlsson fick lämna, trots att han hade ett år kvar på kontraktet. Sparkad tränare (även om det inte heter det officiellt) och förnedrande 4-0 förlust i kvartsfinalen mot nykomlingar. Hur kunde det gå så illa?
På något tursamt och lite mirakulöst sätt lyckades HV ändå att knipa seriesegern framför näsa på Skellefteå och Färjestad med sekunder kvar av sista matchen. Det gjorde att HV fick välja motståndare och valet följ sig naturligt på nykomlingen och serieåttan AIK.
Jag tror man kan gå tillbaks redan till förra säsongen, någon gång på vintern. Då stod HV på toppen av sin förmåga och hade lekt sig fram till en stabil serieledning under hösten. Men här någonstans började maskineriet ändå klicka lite. Framför allt var det farten i spelet som av någon anledning försvann. Med farten stannade målproduktionen av eftersom det är betydligt svårare att skapa chanser när motståndarlaget i lugn och ro hinner ställa upp i mittzon eller framför egen målvakt. Dessutom blir försvaret lidande. Utan fart har man inga spelalternativ när man vinner puck vilket gör det svårt för puckhållaren att sätta igång spelet igen. Gång på gång blev HV redan säsongen 2009/ 10 fastcheckade i försvarszon.
Även om jag hatar uttrycket så måste jag ta till det: HV hittade ändå ett sätt att vinna. Framför allt var det med ett mästerligt powerplay som HV förfogade över plus offensiv spetskompetens utöver det vanliga (Tedenby, Laine, Davidsson, Melin). Resten är historia HV tog SM-guld även om det satt långt inne och krävdes en rad sudden där HV allt som oftast hade marginalerna på sin sida. Här någonstans i guldglanset tappade jag mina kritiska glasögon gällande HVs spel. Eller rättare sagt: Jag såg att det såg illa ut under säsongen som skulle följa men tänkte att det lätt kunde rättas till med små åtgärder. Jag såg inte, eller kanske vägrade se att det var ett systemfel som sakta växt sig in i HV71.
Säsongen 2010/11 började visserligen bra med träningsturneringen European Trophy men sen låste det sig rejält. Bristen på go i laget och en spelidé blev allt tydligare. Men på något sätt lyckades HV resa sig igen och gjorde ett par riktigt hyfsade månader spelmässigt innan och en bit efter julen 2010. Men övertygande segrar var det inte frågan om. Ofta uddamålssegrar där man fick kämpa rätt bra om poängen. Man hade i det här laget en tyngd som många lag saknar. Med den bredd bland toppspelare som HV har jämfört med många elitseriekollegor fanns det ofta någon formation som kunde kliva fram och avgöra för HV. Den stora skillnaden mot säsongen innan var framför allt special teams. HV var inte bra på boxplay 2009/10 heller men säsongen efter blev denna spelform riktig katastrof. Det bländande, smått overkligt effektiva powerplay man hade 09/10 var också borta under gångna säsongen.
Vi fortsätter 10/11 som, även om den spelmässigt såg bara halvdra ut emellanåt lyckades man sakta klättra mot tabelltoppen. Sen kom LG hockey-turneringen. Vad som sas eller gjordes där i HV-kretsar kan jag bara spekulera i. Men faktum är att efter det blev det botten ur när det gäller hur HV spelade. Nu fungerade ingenting. Varken försvarsspelet där man ofta var för svag för att hålla rent framför egen målvakt och i anfallsspelet där man hade förtvivlat svårt att skapa chanser.
På något tursamt och lite mirakulöst sätt lyckades HV ändå att knipa seriesegern framför näsa på Skellefteå och Färjestad med sekunder kvar av sista matchen. Det gjorde att HV fick välja motståndare och valet följ sig naturligt på nykomlingen och serieåttan AIK.
Nu trodde man att HV skulle börja varva upp och spela intensivt. Så blev det inte. Istället blev det snabbt 2-0 i matcher för kvartsfinalserien. Sista två matcherna tycker jag ändå HV försöker. Man forecheckar högt, åker mer skridskor, tacklar m.m. Tyvärr räckte inte dessa 'åtgärder' utan AIK som nu hade medvind fick domslut mål, ja allt med sig i rätt lägen vilket till slut AIK stod som segrare med 4-0 i matcher.
Efter debaklet följde en lång och ibland hetsk debatt kring HVs spel, vissa spelares insatser och framför allt om Janne Karlsson. Rykten om bråk och djup osämja mellan Janne och en del HV-spelare kulminerade idag med att HV entledigade Karlsson som tränare. Hur den sanna historien om detta var vet jag inte om vi någonsin kommer att få reda på. Hur som helst hade Jannes situation i HV blivit omöjlig att få vara kvar. 'Sparakndet' av coach innebär också en slut på en epok. En epok med Janne Karlsson som trots ibland bristande spel gett oss två seriesegrar och ett SM-guld. Det innebär också början på nått nytt. En nystart för HV som lag, ja nästan som klubb inför säsong. Lite mer om den framtiden i den sista delen av HV-triologin.
Varför HV succesivt har börjat spela sämre sen förra säsongen är mystiskt. Kan det ha varit en spelare allt för ivrig att ändra i HVs koncept med snabba omställningar med fart och intensitet? Kan det ha varit att spelare som lämnade ersattes av betydligt sämre spelare? Själv tror jag mycket sitter mentalt. Man verkar inte spelat en hockey där man trivts som spelare, Förhoppningsvis nu hittar Stillman en coach som förespråkar offensivt tänk före defensivt samt har en förmåga att entusiasmera andra och få gruppen att sträva åt samma håll. Får man in en coach med dom egenskaperna samtidigt som man kan få in ett par spelartyper i truppen kan nästa säsong bli riktigt trevlig. Men mer om den i min sista del av trilogin.
tisdag 22 mars 2011
Sagan om HV säsongen 10/11 - Vad hände?
Efter en veckas 'sorgearbete' (och lite annat än hockey) tar jag mig nu an det ambitiösa projektet att skriva en triologi om HV av idag. Jag har hittills bara lite idéer i huvudet som får fungera som riktlinjer. Vi får se vart vi hamnar men nu kör vi!
Jag tänkte börja med att gå tillbaks till augusti, då HV var hyfsat nybakta svenska mästare. HV skulle precis inleda försäsongsturneringen European Trophy. HV hade här ett lag där Tedenby, Ullström, Liv, Melin, Niinimaa och kanske framför allt en bit av HV-själen i form av David Petrasek försvunnit under sommaren. Som supplement hade Kamil Piros, Fredrik Bremberg, Daniel Rahimi, Jusuo Hietanen, Mikko Louma och Daniel Larsson värvats. Dessutom plockades Jesper Fasth, Johan Linnander, Jesper Williamsson, Jesper Thörnberg och Oscar Fantenberg upp från Juniorlaget.*
På pappret tyckte jag, innan försäsongen dragit igång att denna upplaga kändes som likvärdig med den från guldsäsongen innan. Lite mindre fart, lite sämre bakåt, men med mycket rutin, spelskicklighet kryddat med några spännande ungdomar. Dessutom hoppades, eller var närmast övertygad om att detta var säsongen då Adam Almqvist och André Petersson skulle få sina stora genombrott.
När sedan försäsongen inleddes med 8-1 seger mot Frölunda och fortsatte av bara farten med bländande spel som räckte ända till final i European Trophy (förlust där mot Eisbären Berlin). Här någonstans blev jag förblindad av det HV visade upp. När även nästa samtliga av Sveriges samtliga proffstyckare såg HV som de stora favoriterna drogs jag med och trodde verkligen att HV hade något riktigt stort på gång denna säsong. Hur skulle man överträffa förra året? Vinna än mer överlägset kanske?
När väl serien satte igång gick det emellertid inte alls som man trott och hoppats. Inledningen var mycket tung och efter 18 omgångar hade HV bara plockat 26 poäng vilket ju är långt ifrån det man kan begära av en storfavorit till serieseger och SM-guld. Det var också 10 färre poäng inspelade än året innan. Samma dag som 18e omgången spelades skrev jag detta inlägg. Då ifrågasatte jag om HV verkligen var ett lag för toppen i år. Ett dåligt försvarsspel och framför inget jävlar-anamma eller energi i laget. Sorgligt att se hur rätt jag hade i besvikelsen efter matchen när det skrevs..
Kort därefter kom ett landslagsuppehåll. Ett uppehåll som blev räddningen för HV. Visserligen förlorade man första matchen som vanligt efter uppehåll. Men sen kom den period (tillsammans med European Trophy) som vi HV-fans kan minnas tillbaks med glädje från säsongen 10/11. Den här perioden varade från Karjala-uppehållet i mitten av november fram till LG Hockey-uppehållet i mitten av Februari spelade HV 27 matcher och tog 56 poäng. 8 mer än tvåan och trean under samma period som dessutom hade en match mer spelad. Det var visserligen inte klapp-klapp spel á la Sovjet på 80-talet men poängen trillade in i rask takt. Detta trots att HV hade skador på flera viktiga spelare stora delar av denna period och kunde egentligen aldrig matcha det lag man ville. Men ibland såg det också riktigt bra ut trots allt. Som den här matchen mot Linköping där framför allt försvarsspelet såg riktigt bra ut. Den här 'glansperioden' avslutades med en mycket underhållande toppmatch mot Skellefteå som HV vann.
Efter uppehållet, de sista omångarna av grundserien var plötsligt allt det som sett bra ut som bortblåst. Det trygga försvarsspelet som verkade satt sig såg man inget av. Dessutom hade det börja låsa sig anfallsmässigt. Något som ändå sett hyfsat ut under större delen av serien fram tills dess. Men blottorna i HVs spel blev allt mer tydliga för oss HV-fans. Men många, inklusive mig vill inte riktigt tro på det vi såg. Det kunde helt enkelt inte vara så illa. Vi 'optimister' drog oss gärna till minnes säsongen innan där HV också avslutat seriespelet mycket svagt för att sedan varva upp när slutspelet drog igång.
Visst fanns det fog att tro på HV. De hade ändå visat upp bra spel glimtvis under säsongen. Man vann dessutom serien på ett osannolikt dramatiskt sätt. Med sju sekunder kvar lyckas man sätta segerpucken mot ett Södertälje som inte undviker kvalplats vid oavgjort. Dessutom får konkurrenten Färjestad ett mål bortdömt. Ett mål som annars inneburit att de fått bättre målskillnad än HV. Nu fick de istället samma poäng och samma målskillnad i serietoppen. Det som skiljer dom åt är antal gjorda mål där HV var bättre och tar där med hem seriesegern. Värt att nämna är också att Skellefteå också hamnar på samma poäng (96) men med sämre målskillnad. Med en sån avslutning av serien började man tänka att det rätt flytet började infinna sig för HV. Man började redan fundera ut inlägg där man gör gällande att bra lag har tur ect..
I egenskap av seriesegrare får HV välja kvartsfinalmotståndare bland lagen som placerade sig 5-8 i grundserien. Det naturliga valet blev då AIK och resten är historia.
Kanske kände sig HV överlägsna AIK. Kanske började de tänka att en eller ett par matchers underläge i matchserien är lugnt, det fixar vi. Plötsligt stod det 2-0 i matcher till AIK och HV hade inte ens försökt spela. Sen kommer den riktiga chocken för oss HV-fan. Laget börjar försöka. De gör det också mycket bra. Match tre i kvartsfinalserien hemma i Kinnarps parkerar de i AIKs zon. Men det vill sig inte. Ett mål mäktar man med på cirka 50 skott. När sen Kuben kliver in i handlingen och ger AIK möjlighet med fem minuter i power play gör de raskt två mål. HVs bombardemang hjälper inte utan AIK håller ifrån och kan till och med sätta 3-1 i öppen bur. Läget var blytungt. Match på Hovet inför kokande gnaget-fans. HV börjar även denna match riktigt bra. När AIK börjar se slitna ut i andra och när HV dessutom får in ledningspucken så ser det ut som att det åtminstone ska bli en match till i Jönköping. Men, en kontring i numrärt underläge från AIKs sida, ett halvhårt skott helt öppet och så är det kvitterat. Här kände jag att HV förlorade det sista lilla uns av geist och tro på sig själva. Fiaskot var ett faktum och AIK defilerar fram till 4-1 denna match. HV utslagna mot nykomlingarna, serie(r)åttorna AIK med 4-0 i matcher!
Jag hävdar att det är en större sensation än när HV slog ut seriesegrarna Djurgården med tre raka som serieåttor i kvarten 95. Dels att de fick en match extra på sig att vända och dels för att HV faktiskt hade en trupp den säsongen som inför den samma hade tippats som ett topplag. Det samma kan man verkligen inte säga om AIK av idag.
Nu sitter jag här, cirka en vecka efter fiaskot är ett faktum och en dag innan de som är kvar ska spela semi och funderar fortfarande på vad som egentligen hände. Vad gick snett? Det ska vi försöka reda ut i nästa del av trilogin.
*) Johan Linnander och Jesper Williamsson lånades direkt ut till allsvenska Troja-Ljungby. Senare försvann också Lance Ward tidigt ur truppen pga personliga själ.
Jag tänkte börja med att gå tillbaks till augusti, då HV var hyfsat nybakta svenska mästare. HV skulle precis inleda försäsongsturneringen European Trophy. HV hade här ett lag där Tedenby, Ullström, Liv, Melin, Niinimaa och kanske framför allt en bit av HV-själen i form av David Petrasek försvunnit under sommaren. Som supplement hade Kamil Piros, Fredrik Bremberg, Daniel Rahimi, Jusuo Hietanen, Mikko Louma och Daniel Larsson värvats. Dessutom plockades Jesper Fasth, Johan Linnander, Jesper Williamsson, Jesper Thörnberg och Oscar Fantenberg upp från Juniorlaget.*
På pappret tyckte jag, innan försäsongen dragit igång att denna upplaga kändes som likvärdig med den från guldsäsongen innan. Lite mindre fart, lite sämre bakåt, men med mycket rutin, spelskicklighet kryddat med några spännande ungdomar. Dessutom hoppades, eller var närmast övertygad om att detta var säsongen då Adam Almqvist och André Petersson skulle få sina stora genombrott.
När sedan försäsongen inleddes med 8-1 seger mot Frölunda och fortsatte av bara farten med bländande spel som räckte ända till final i European Trophy (förlust där mot Eisbären Berlin). Här någonstans blev jag förblindad av det HV visade upp. När även nästa samtliga av Sveriges samtliga proffstyckare såg HV som de stora favoriterna drogs jag med och trodde verkligen att HV hade något riktigt stort på gång denna säsong. Hur skulle man överträffa förra året? Vinna än mer överlägset kanske?
När väl serien satte igång gick det emellertid inte alls som man trott och hoppats. Inledningen var mycket tung och efter 18 omgångar hade HV bara plockat 26 poäng vilket ju är långt ifrån det man kan begära av en storfavorit till serieseger och SM-guld. Det var också 10 färre poäng inspelade än året innan. Samma dag som 18e omgången spelades skrev jag detta inlägg. Då ifrågasatte jag om HV verkligen var ett lag för toppen i år. Ett dåligt försvarsspel och framför inget jävlar-anamma eller energi i laget. Sorgligt att se hur rätt jag hade i besvikelsen efter matchen när det skrevs..
Kort därefter kom ett landslagsuppehåll. Ett uppehåll som blev räddningen för HV. Visserligen förlorade man första matchen som vanligt efter uppehåll. Men sen kom den period (tillsammans med European Trophy) som vi HV-fans kan minnas tillbaks med glädje från säsongen 10/11. Den här perioden varade från Karjala-uppehållet i mitten av november fram till LG Hockey-uppehållet i mitten av Februari spelade HV 27 matcher och tog 56 poäng. 8 mer än tvåan och trean under samma period som dessutom hade en match mer spelad. Det var visserligen inte klapp-klapp spel á la Sovjet på 80-talet men poängen trillade in i rask takt. Detta trots att HV hade skador på flera viktiga spelare stora delar av denna period och kunde egentligen aldrig matcha det lag man ville. Men ibland såg det också riktigt bra ut trots allt. Som den här matchen mot Linköping där framför allt försvarsspelet såg riktigt bra ut. Den här 'glansperioden' avslutades med en mycket underhållande toppmatch mot Skellefteå som HV vann.
Efter uppehållet, de sista omångarna av grundserien var plötsligt allt det som sett bra ut som bortblåst. Det trygga försvarsspelet som verkade satt sig såg man inget av. Dessutom hade det börja låsa sig anfallsmässigt. Något som ändå sett hyfsat ut under större delen av serien fram tills dess. Men blottorna i HVs spel blev allt mer tydliga för oss HV-fans. Men många, inklusive mig vill inte riktigt tro på det vi såg. Det kunde helt enkelt inte vara så illa. Vi 'optimister' drog oss gärna till minnes säsongen innan där HV också avslutat seriespelet mycket svagt för att sedan varva upp när slutspelet drog igång.
Visst fanns det fog att tro på HV. De hade ändå visat upp bra spel glimtvis under säsongen. Man vann dessutom serien på ett osannolikt dramatiskt sätt. Med sju sekunder kvar lyckas man sätta segerpucken mot ett Södertälje som inte undviker kvalplats vid oavgjort. Dessutom får konkurrenten Färjestad ett mål bortdömt. Ett mål som annars inneburit att de fått bättre målskillnad än HV. Nu fick de istället samma poäng och samma målskillnad i serietoppen. Det som skiljer dom åt är antal gjorda mål där HV var bättre och tar där med hem seriesegern. Värt att nämna är också att Skellefteå också hamnar på samma poäng (96) men med sämre målskillnad. Med en sån avslutning av serien började man tänka att det rätt flytet började infinna sig för HV. Man började redan fundera ut inlägg där man gör gällande att bra lag har tur ect..
I egenskap av seriesegrare får HV välja kvartsfinalmotståndare bland lagen som placerade sig 5-8 i grundserien. Det naturliga valet blev då AIK och resten är historia.
Kanske kände sig HV överlägsna AIK. Kanske började de tänka att en eller ett par matchers underläge i matchserien är lugnt, det fixar vi. Plötsligt stod det 2-0 i matcher till AIK och HV hade inte ens försökt spela. Sen kommer den riktiga chocken för oss HV-fan. Laget börjar försöka. De gör det också mycket bra. Match tre i kvartsfinalserien hemma i Kinnarps parkerar de i AIKs zon. Men det vill sig inte. Ett mål mäktar man med på cirka 50 skott. När sen Kuben kliver in i handlingen och ger AIK möjlighet med fem minuter i power play gör de raskt två mål. HVs bombardemang hjälper inte utan AIK håller ifrån och kan till och med sätta 3-1 i öppen bur. Läget var blytungt. Match på Hovet inför kokande gnaget-fans. HV börjar även denna match riktigt bra. När AIK börjar se slitna ut i andra och när HV dessutom får in ledningspucken så ser det ut som att det åtminstone ska bli en match till i Jönköping. Men, en kontring i numrärt underläge från AIKs sida, ett halvhårt skott helt öppet och så är det kvitterat. Här kände jag att HV förlorade det sista lilla uns av geist och tro på sig själva. Fiaskot var ett faktum och AIK defilerar fram till 4-1 denna match. HV utslagna mot nykomlingarna, serie(r)åttorna AIK med 4-0 i matcher!
Jag hävdar att det är en större sensation än när HV slog ut seriesegrarna Djurgården med tre raka som serieåttor i kvarten 95. Dels att de fick en match extra på sig att vända och dels för att HV faktiskt hade en trupp den säsongen som inför den samma hade tippats som ett topplag. Det samma kan man verkligen inte säga om AIK av idag.
Nu sitter jag här, cirka en vecka efter fiaskot är ett faktum och en dag innan de som är kvar ska spela semi och funderar fortfarande på vad som egentligen hände. Vad gick snett? Det ska vi försöka reda ut i nästa del av trilogin.
*) Johan Linnander och Jesper Williamsson lånades direkt ut till allsvenska Troja-Ljungby. Senare försvann också Lance Ward tidigt ur truppen pga personliga själ.
onsdag 16 mars 2011
Kort om gårdagens fiasko
På väg hem från Hovet igår blandades känslor av uppgivenhet och faktiskt lättnad. På något sätt är det skönt att eländet, som den senaste månaden varit som HV-supporter är över. Förstå mig rätt nu, jag om någon ville att HV skulle vända det här. Men på något sätt var det skönt när det var över. Slippa anspänningen och den energi slutspel, i synnerhet detta slutspel fram tills nu, kräver.
Om vi ska ta matchen igår såg det ändå bra ut fram till 1-1 pucken. Det ser vi vikten av att ha en bra målvakt, speciellt i sånt prekärt läge som HV befann sig i. Ett enkelt skott, helt oskymd och det var kvitterat. Där går luften ur HV som under hela andra fram tills dess (18:28) parkerat i anfallszon mittperioden. Symtomatiskt
Anledningen till fiaskot i sin helhet ber jag att få återkomma till. Man behöver analysera mer än de fyra förlusterna mot AIK för gå till botten med det. Men man konstatera att genom att AIK vann målvaktmatchen och att de lyckades hålla HV borta från området runt Fasth alla fyra matcherna kunde de leka hem den här matchserien. Det spelar ingen roll hur mycket puck man äger och hur mycket spelskickligare man mot man om man inte skapa ordentliga målchanser till laget. Skott på magen på Viktor Fasth är inte vad jag kallar målchanser.
Till sist vill jag gratulera AIK till semin. Ni förtjänar den verkligen exklusive en stor del av er så kallade supportrar. Aftonbladets ordbajsare Anrell tippade redan i höstas en final mellan AIK och Luleå. Jag hoppas nu det tipset slår in. Det vore en segern för hockeyn som den ska spelas! Om inte för det för att Wennerholm på samma tidning lovade att säga upp sig om så blev fallet.
Om vi ska ta matchen igår såg det ändå bra ut fram till 1-1 pucken. Det ser vi vikten av att ha en bra målvakt, speciellt i sånt prekärt läge som HV befann sig i. Ett enkelt skott, helt oskymd och det var kvitterat. Där går luften ur HV som under hela andra fram tills dess (18:28) parkerat i anfallszon mittperioden. Symtomatiskt
Anledningen till fiaskot i sin helhet ber jag att få återkomma till. Man behöver analysera mer än de fyra förlusterna mot AIK för gå till botten med det. Men man konstatera att genom att AIK vann målvaktmatchen och att de lyckades hålla HV borta från området runt Fasth alla fyra matcherna kunde de leka hem den här matchserien. Det spelar ingen roll hur mycket puck man äger och hur mycket spelskickligare man mot man om man inte skapa ordentliga målchanser till laget. Skott på magen på Viktor Fasth är inte vad jag kallar målchanser.
Till sist vill jag gratulera AIK till semin. Ni förtjänar den verkligen exklusive en stor del av er så kallade supportrar. Aftonbladets ordbajsare Anrell tippade redan i höstas en final mellan AIK och Luleå. Jag hoppas nu det tipset slår in. Det vore en segern för hockeyn som den ska spelas! Om inte för det för att Wennerholm på samma tidning lovade att säga upp sig om så blev fallet.
tisdag 15 mars 2011
Nervöst är förnamnet
Vaknar idag alldeles för nervös för att egentligen skriva något vettigt. Sen matchen i fredags har känslorna kring hockey pendlat mellan bitterhet, ilska och en jävla revanschlusta. Nu när det är matchdag igen tilltar nervösiteten allt mer.
Surret kring HV har såklart mest handlat om att AIK nu har chansen att göra något historiskt; slå ut regerande svenska mästaren och seriesegraren med 4-0 i matcher, som serieåtta. När det gäller HV har det varit mer spekulationer kring att Janne kommer avgå efter säsongsslut. Eftersom det ryktet kommer flera olika håll så lär det nog ligga mycket i det. Jag tror inte vi ser Janne som tränare nästa säsong.
Apropå Janne så har ett av media pådrivet klassiskt slutspelsordkrig uppstått mellan han och Josh McNevin, ni vet han som fick tacklingen som gav Falk matchstraff. Föga intressant egentligen. Men Jannes sätt att möta Joshs kritik genom att ifrågasätta diagnosen hjärnskakning är anmärkningsvärt konstig. Varför inte bara påpeka det som borde vara självklart för alla med lite bakom pannbenet? Skadan borde inte avgöra hur straffet blir samt att liknande situationer under detta slutspelet inte i närheten bedömts lika hårt.
Nej.. Usch. Det får räcka för nu. Fortsätter dagen i mitt nervösa tillstånd här.
Surret kring HV har såklart mest handlat om att AIK nu har chansen att göra något historiskt; slå ut regerande svenska mästaren och seriesegraren med 4-0 i matcher, som serieåtta. När det gäller HV har det varit mer spekulationer kring att Janne kommer avgå efter säsongsslut. Eftersom det ryktet kommer flera olika håll så lär det nog ligga mycket i det. Jag tror inte vi ser Janne som tränare nästa säsong.
Apropå Janne så har ett av media pådrivet klassiskt slutspelsordkrig uppstått mellan han och Josh McNevin, ni vet han som fick tacklingen som gav Falk matchstraff. Föga intressant egentligen. Men Jannes sätt att möta Joshs kritik genom att ifrågasätta diagnosen hjärnskakning är anmärkningsvärt konstig. Varför inte bara påpeka det som borde vara självklart för alla med lite bakom pannbenet? Skadan borde inte avgöra hur straffet blir samt att liknande situationer under detta slutspelet inte i närheten bedömts lika hårt.
Nej.. Usch. Det får räcka för nu. Fortsätter dagen i mitt nervösa tillstånd här.
lördag 12 mars 2011
Nu ligger vi jävligt risigt till
Igår fick vi se ett HV som vi inte sett dom någon gång denna säsong: Taggat, förbannat, tacklandes med fart och intensitet. Det var härligt att se! Jönköpingspubliken gjorde också sin bästa match på många år. Fantastiskt tryck på läktaren, åtminstone halva matchen. Men vad hjälper det? Allt gick emot HV den här kvällen. De två tidigare kvartsfinalerna förtjänade inte HV att vinna. Igår var det ett skämt att de inte vann. Wikegård twittrade två kloka saker under matchen igår: HV saknar Ward. Han hade verkligen behövts i en match som den igår. Gärna som forward i näsan på Fasth. Där saknade HV allt som oftast folk under matchen igår. Men framför allt skrev han att HV fokuserar för mycket på Fasth. Det gör att det är elementära, att få in folk på mål, ta skott i rätt lägen och passa i andra blir lidande. Känslan var att HV i sin iver att få hål på Fasth snarare krånglade till lägena de fick.
Men det jag nämnt ovan var det enda HV gjorde fel igår. I övrigt var det närmast en perfekt genomförd match av samtliga HV-spelare. Vill ändå plussa Björk extra mycket som växte ordentligt under matchen. Spelade stundtals som en storback i paritet med Petrasek årgång 09-10. Sen var det såklart kul att se en taggad på gränsen till övertaggad Johan Davidsson. Jag har aldrig sett han så förbannad tidigare.
Men frågan är om inte luften gått ur HV nu? Att stå för en sådan total urladdning och få i ansiktet en resultattavla som visar förlust med 1-3 när slutsignalen ljuder. Det är grymt, fruktansvärt grymt. Nu har vi tre raka förluster mot AIK hemma finns det inte mycket som talar för att HV faktiskt ska överleva serien. I slutspelets, i och för sig rätt korta historia med upplägget bäst av sju matcher, har det aldrig hänt att ett lag vänt ett 3-0 underläge. Men man får väl ta fasta på Martin Thörnbergs ord "Är det nått lag som ska göra det så är det vi" angående att vända ett 3-0 underläge i en matchserie. Det är bara för oss runt HV att fortsätta svära, vara bittra, förbannade, ledsna fram till tisdag. Där kan mycket väl säsongen ta slut. Eller så blir det början på ett nytt klassiskt mirakel á la HV.
Men det jag nämnt ovan var det enda HV gjorde fel igår. I övrigt var det närmast en perfekt genomförd match av samtliga HV-spelare. Vill ändå plussa Björk extra mycket som växte ordentligt under matchen. Spelade stundtals som en storback i paritet med Petrasek årgång 09-10. Sen var det såklart kul att se en taggad på gränsen till övertaggad Johan Davidsson. Jag har aldrig sett han så förbannad tidigare.
Men frågan är om inte luften gått ur HV nu? Att stå för en sådan total urladdning och få i ansiktet en resultattavla som visar förlust med 1-3 när slutsignalen ljuder. Det är grymt, fruktansvärt grymt. Nu har vi tre raka förluster mot AIK hemma finns det inte mycket som talar för att HV faktiskt ska överleva serien. I slutspelets, i och för sig rätt korta historia med upplägget bäst av sju matcher, har det aldrig hänt att ett lag vänt ett 3-0 underläge. Men man får väl ta fasta på Martin Thörnbergs ord "Är det nått lag som ska göra det så är det vi" angående att vända ett 3-0 underläge i en matchserie. Det är bara för oss runt HV att fortsätta svära, vara bittra, förbannade, ledsna fram till tisdag. Där kan mycket väl säsongen ta slut. Eller så blir det början på ett nytt klassiskt mirakel á la HV.
torsdag 10 mars 2011
Nej, nu jävlar
Besvikelsen igår gjorde att jag inte orkade skriva ett till gnällinlägg angående HVs prestation på isen eller brister i coachingeb. Tanken var istället spy ur mig lite galla om detta idag.
Men inte heller nu idag känner jag jag för detta. Istället har någon slags hopp väckts i mig. Hopp om att det kommer vända imorgon. Det får vara hur många schimser det vill i HV, Fasth får vara hur jävla bra målvakt och AIK får ha så otroligt bra lagspel som helst. Nu jävlar är det dags för vi, supportrar, klubben, spelarna tillsammans visa att HV71 har en själ och en vinnarkultur. Det handlar om att vi ALLA lägger allt gnäll och skit från den senaste säsongen bakom oss och släpper loss all kraft och fokus på en enda sak: Att krossa AIK imorgon!
Imorgon vill jag se ett HV som jag är van att se dom i slutspel: Med fart, finess, fantasi och jävla "vi ska ta dom jävlarna"-attityd. Men denna attityd vill jag inte bara se från spelarna, utan även från publiken på läktarna. Imorgon är dagen då vi ska vända det här.
Men inte heller nu idag känner jag jag för detta. Istället har någon slags hopp väckts i mig. Hopp om att det kommer vända imorgon. Det får vara hur många schimser det vill i HV, Fasth får vara hur jävla bra målvakt och AIK får ha så otroligt bra lagspel som helst. Nu jävlar är det dags för vi, supportrar, klubben, spelarna tillsammans visa att HV71 har en själ och en vinnarkultur. Det handlar om att vi ALLA lägger allt gnäll och skit från den senaste säsongen bakom oss och släpper loss all kraft och fokus på en enda sak: Att krossa AIK imorgon!
Imorgon vill jag se ett HV som jag är van att se dom i slutspel: Med fart, finess, fantasi och jävla "vi ska ta dom jävlarna"-attityd. Men denna attityd vill jag inte bara se från spelarna, utan även från publiken på läktarna. Imorgon är dagen då vi ska vända det här.
måndag 7 mars 2011
En historisk match
Fortsätter min hålla min höga produktivitet genom att skriva mitt tredje inlägg för dagen..
Kvartsfinal ett hemma mot AIK blev verkligen en historisk uppvisning i mental kollaps från HVs sida under första halvan av andra perioden. 4-0 i den delen av matchen och sen var det gonatt för ikväll. Jag har en förmåga att se ljuset i mörkret i HVs spel jämfört med många andra har jag märkt. Kollapsen i andra perioden är jag egentligen heller inte så orolig för. Den lär inte inträffa igen, inte denna säsong allafall. Däremot blev jag ganska orolig när jag ser HV som helhet denna match. En potentiell SM-guldkandidat måste kunna göra mer än ett mål först i slutskedet med powerplay + extra ytterspelare istället för målvakt i en period där man från början faktiskt har chansen efter en sen reducering i andra och får börja med powerplay i tredje. Men något verkar inte alls stämma för tillfället. En del menar visserligen har det sett så här illa ut hela säsongen. Hur mycket vikt man ska lägga vid det vet jag inte. Minnet är ju lika kort som tålamodet hos många av dagens HV-supportrar. Jag menar att HV ändå KAN spela bra hockey även denna säsong. Det har de visat även om tillfällena inte är sådär jättemånga. Istället verkar det vara något som hänt sen LG-turneringen. Lagspelet är som bortblåst. Man hjälper inte sina lagkamrater, framför allt målvakten, i defensiven genom att hålla markering. Man hjälper inte puckförande spelare genom att skaffa sig läge till att bli ett spelbart alternativ, som passningsläggare ser man inte till att ge den som man passar att få en vettig situation att bygga vidare på, man åker inte skridsko utan tar hellre en extra sväng av ren lättja ect. ect ect..
Varför ser det då ut så här gång på gång? Inte ens en slutspelsmatch verkar kunna höja moralen eller skärpan hos detta lag. Kan det verkligen vara så att de underskattat AIK så grymt? Inte för att AIK är ett så bra lag. Men spelar man som HV gjorde ikväll gör man inte Gnaget inte bara bra. Man gör dom till världsmästare. Har det hänt något i laget. Dolda skader, oensehet. Jag vill se det där HV jag vant mig vid senaste åren. Det där HV som verkligen HATAR att förlora. Nu krävs det verkligen att laget sluter sig samman. Pratar ihop sig. Tar fram de moment under säsongen som gjort att HV slutade högst upp i tabellen. Trots skadeproblem och en misärabel start på serien. Nu gäller det att bli ett lag. Blir fruktansvärt intressant och en smula ångestfyllt att se hur HV reagerar på matchen ikväll i nästa match på Hovet på onsdag. Kan all kritik alla domedagsrubriker som kommer hagla efter det här stärka dom?
Hur mycket kan A.Andersson i mål lastas för förlusten då? Inte alls mycket. Efter att ha studerat hans agerande vid målen är det väl bara vid ett av målen, 0-4 målet, som han kanske kunde agerat mer resolut. Jag tycker ändå man ska byta och prova med en revanschsugen Larsson till nästa match. Stor chans till succé som det känns.
AIK då? Gör ju efter sina förutsättningar en närmast perfekt match. Frågan är hur många sådana matcher AIK kan prestera. Sen tyckte jag mig höra snack om Guld hos en AIK-spelare redan efter denna, den första matchen i bäst av sju, i en kvartsfinal. AIK med lite hybris vore mer än välkommet för HVs del.
Är det förresten någon mer än jag som tycker Fantenberg ska spela från start nästa match?
Kvartsfinal ett hemma mot AIK blev verkligen en historisk uppvisning i mental kollaps från HVs sida under första halvan av andra perioden. 4-0 i den delen av matchen och sen var det gonatt för ikväll. Jag har en förmåga att se ljuset i mörkret i HVs spel jämfört med många andra har jag märkt. Kollapsen i andra perioden är jag egentligen heller inte så orolig för. Den lär inte inträffa igen, inte denna säsong allafall. Däremot blev jag ganska orolig när jag ser HV som helhet denna match. En potentiell SM-guldkandidat måste kunna göra mer än ett mål först i slutskedet med powerplay + extra ytterspelare istället för målvakt i en period där man från början faktiskt har chansen efter en sen reducering i andra och får börja med powerplay i tredje. Men något verkar inte alls stämma för tillfället. En del menar visserligen har det sett så här illa ut hela säsongen. Hur mycket vikt man ska lägga vid det vet jag inte. Minnet är ju lika kort som tålamodet hos många av dagens HV-supportrar. Jag menar att HV ändå KAN spela bra hockey även denna säsong. Det har de visat även om tillfällena inte är sådär jättemånga. Istället verkar det vara något som hänt sen LG-turneringen. Lagspelet är som bortblåst. Man hjälper inte sina lagkamrater, framför allt målvakten, i defensiven genom att hålla markering. Man hjälper inte puckförande spelare genom att skaffa sig läge till att bli ett spelbart alternativ, som passningsläggare ser man inte till att ge den som man passar att få en vettig situation att bygga vidare på, man åker inte skridsko utan tar hellre en extra sväng av ren lättja ect. ect ect..
Varför ser det då ut så här gång på gång? Inte ens en slutspelsmatch verkar kunna höja moralen eller skärpan hos detta lag. Kan det verkligen vara så att de underskattat AIK så grymt? Inte för att AIK är ett så bra lag. Men spelar man som HV gjorde ikväll gör man inte Gnaget inte bara bra. Man gör dom till världsmästare. Har det hänt något i laget. Dolda skader, oensehet. Jag vill se det där HV jag vant mig vid senaste åren. Det där HV som verkligen HATAR att förlora. Nu krävs det verkligen att laget sluter sig samman. Pratar ihop sig. Tar fram de moment under säsongen som gjort att HV slutade högst upp i tabellen. Trots skadeproblem och en misärabel start på serien. Nu gäller det att bli ett lag. Blir fruktansvärt intressant och en smula ångestfyllt att se hur HV reagerar på matchen ikväll i nästa match på Hovet på onsdag. Kan all kritik alla domedagsrubriker som kommer hagla efter det här stärka dom?
Hur mycket kan A.Andersson i mål lastas för förlusten då? Inte alls mycket. Efter att ha studerat hans agerande vid målen är det väl bara vid ett av målen, 0-4 målet, som han kanske kunde agerat mer resolut. Jag tycker ändå man ska byta och prova med en revanschsugen Larsson till nästa match. Stor chans till succé som det känns.
AIK då? Gör ju efter sina förutsättningar en närmast perfekt match. Frågan är hur många sådana matcher AIK kan prestera. Sen tyckte jag mig höra snack om Guld hos en AIK-spelare redan efter denna, den första matchen i bäst av sju, i en kvartsfinal. AIK med lite hybris vore mer än välkommet för HVs del.
Är det förresten någon mer än jag som tycker Fantenberg ska spela från start nästa match?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)